- Start
- Formelsamling
Formelsamling i matte och fysik
Formlerna från en tryckt formelsamling, men här räknar de. Välj vad du vill lösa ut, fyll i dina siffror och se formeln skriven med dem, rad för rad — och dra i figurerna för att se varför den gäller.
1053 formler
- Räkna övningsuppgifter på skärmenSvaren rättas direkt, och uträkningen visas steg för steg.
- För lärare: gör ett övningsblad att skriva utVälj formler och antal frågor. Facit kommer på ett eget blad.
- Skapa din egen formelsamlingVälj formlerna, ge bladet en rubrik och skriv ut.
- Hela formelsamlingen som pdfAlla formler i en fil, satt för A4.
- Alla tabellerKonstanter, enheter, densiteter, primtal och mer.
Vad betyder definition, sats och räkneregel?
Välj kurs
Gymnasiet
Högskolan
Ämnen
Matematik
- Aritmetik
- Algebra
- Geometri
- Trigonometri
- Funktioner och grafer
- Räta linjen
- Polynom
- Exponentiell förändring
- Index och serier
- Linjär algebra
- Differentialkalkyl
- Statistik och sannolikhetslära
Fysik
Kemi
Ekonomi
Hälsa
Ofta sökta
- DefinitionDensitetρ
=mV - DefinitionFrekvens och periodtidf
=1T - DefinitionKoncentrationc
=nV - DefinitionKorrelationskoefficientr
=Σ(xi −x)(yi −y) - DefinitionVinkelhastighetω
=2πT - DefinitionFakultetn!
=n(n −1)! - DefinitionVerkningsgradη
=100EutEin - DefinitionpKapKa
=−lg(Ka) - DefinitionVärmeenergiQ
=cmΔT - DefinitionFriktionskraftF
=μN - DefinitionRelativ hastighetvAB
=vA −vB - DefinitionVattnets jonproduktKw
=[H⁺][OH⁻] - DefinitionSyrakonstantenKa
=[H⁺][A⁻][HA] - DefinitionFritt fallh
=gt²2 - DefinitionGravitationsfältstyrkag
=GMr²
- ProcentkalkylatorTre vardagliga procentfrågor på ett ställe – välj den du behöver.
- SkuldavbetalningskalkylatorSe hur lång tid det tar att betala av en skuld med en fast månadsbetalning, och den totala räntekostnaden. Jämför två avbetalningsplaner sida vid sida.
- PrimtalsfaktoriseringSkriv ett heltal och se hur det delas upp i primfaktorer, med varje division utskriven.
- JämförpriskalkylatorPris delat med mängd, med enheten omräknad åt dig. Lägg till ett andra scenario så ser du vilken förpackning som faktiskt är billigast.
- IntegralkalkylatorSkriv en funktion för att se dess primitiva funktion — och, med gränser, värdet av den bestämda integralen.
- RabattkalkylatorAnge ett pris och en rabattprocent för att se besparingen och slutpriset.
- Minsta gemensamma multipelSkriv två eller fler heltal och se deras minsta gemensamma multipel — den gemensamma nämnaren — med primfaktorerna utskrivna.
Matematik539 formler
Aritmetik51 formler
- DefinitionProcent av ett tald
=hp100 - DefinitionProcentuell förändringp
=b −aa·100 - DefinitionFörändringsfaktorb
=af - SatsUpprepad procentuell förändringp
=p₁ +p₂ +p₁p₂100 - DefinitionPris efter rabattn
=p −pr100 - DefinitionSkalab
=as - SatsMultiplikation av potenseraxay
=ax +y - SatsDivision av potenseraxay
=ax −y - SatsPotens av potens(ax)y
=axy - SatsPotens av en produktaxbx
=(ab)x - SatsPotens av en kvotaxbx
=(ab)x - DefinitionNollte potensena0
=1 - DefinitionNegativ exponenta−x
=1ax - BegreppKvadrattal och kvadratrotEtt kvadrattal är ett tal multiplicerat med sig självt, som 49 = 7 · 7. Kvadratroten ur ett icke-negativt tal är det icke-negativa tal som i kvadrat ger talet: √49 = 7, och √50 är inte ett heltal.
- SatsRoten ur en produkt
= - SatsRoten ur en kvot
= - SatsRationell exponentxmn
=n - BegreppBråkEtt bråk skriver ett tal som täljare genom nämnare, till exempel 3/4: tre av fyra lika stora delar av en helhet. 3/4 och 6/8 är samma tal; 3/0 är inget tal alls, för nämnaren får inte vara 0.
- DefinitionPotensekvationxn
=a - SatsAddition av bråkab
+cd =ad +cbbd - SatsSubtraktion av bråkab
−cd =ad −cbbd - SatsMultiplikation av bråkab·cd
=acbd - SatsDivision av bråkabcd
=adbc - SatsBlandad forma
+bc =ac +bc - DefinitionBråk till decimalformd
=ab - DefinitionBråk till procentp
=100·ab - DefinitionDirekt proportionalitety
=kx - DefinitionOmvänd proportionalitety
=kx - SatsKorsmultiplikationad
=bc - SatsAndel i ett förhållandeS
=Taa +b - DefinitionProcentenheterΔp
=p₂ −p₁ - DefinitionIndextalI
=100·xx₀ - DefinitionGrundpotensformx
=a·10n - BegreppDecimaltal och positionssystemetI positionssystemet bestämmer en siffras plats vad den är värd: i 305,7 är 3 värd 300, 0 värd 0 tiotal, 5 värd 5 och 7 värd 7 tiondelar. Varje steg åt vänster är tio gånger mer och varje steg åt höger tio gånger mindre; 0,5 och 0,50 är samma tal, 0,05 är det inte.
- AvrundningVilken siffra som avgör, och åt vilket håll den sista går — regeln varje svar på ett papper passerar innan det skrivs ner.
- Gällande siffrorHur många siffror ett tal påstår sig veta, och hur det påståendet överlever en multiplikation.
- BegreppPrimtalEtt primtal är ett heltal större än 1 som bara är delbart med 1 och med sig självt. 2, 3, 5 och 7 är primtal; 1 är det inte.
- BegreppDelbarhetEtt heltal a är delbart med ett heltal b (som inte är 0) om a delat med b ger ett heltal utan rest. 12 är delbart med 4, eftersom 12 = 3 · 4; 13 är det inte, eftersom 13 = 3 · 4 + 1.
- PrimtalsfaktoriseringVarje heltal över 1 är en produkt av primtal på exakt ett sätt — och sättet att hitta den är att dela med det minsta primtal som går, om och om igen.
- SatsStörsta gemensamma delareSGD(a, b)
=SGD(b, amodb) - SatsMinsta gemensamma multipelMGM(a, b)
=abSGD(a, b) - RäkneregelSGD gånger MGMSGD(a, b) MGM(a, b)
=ab - DefinitionKongruens och moduloräkningamodn
=a −n⌊an⌋ - BegreppLånga och korta skalanPå svenska är en biljon en miljon miljoner (10¹²); på engelska är en billion tusen miljoner (10⁹), det vi kallar en miljard.
- BegreppNegativa talEtt negativt tal är ett tal som är mindre än 0 och ligger till vänster om 0 på tallinjen. −3 är mindre än −2 och mindre än 0; 0 är varken positivt eller negativt, och −3 är inte större än 2 fast 3 är det.
- DefinitionAbsolutbeloppa
=|x| - DefinitionAbsolutbelopp, definitionen|x|
=x,x≥0−x,x<0 - DefinitionProportionell mot kvadrateny
=kx² - DefinitionOmvänt proportionell mot kvadrateny
=kx² - Räknelagar för olikheterAddera samma tal till båda led, multiplicera med ett positivt tal, och olikheten står kvar; multiplicera eller dividera med ett negativt tal, och tecknet vänds.
- RotekvationerEn ekvation där den obekanta står under ett rottecken. Kvadrering av båda leden ger en ekvation utan rot, men alla dess rötter behöver inte lösa den ursprungliga, så varje rot prövas i den och en falsk rot förkastas.
Algebra37 formler
- RäkneregelKvadreringsregeln(a
+b)² =a² +2ab +b² - RäkneregelKvadraten på en differens(a
−b)² =a² −2ab +b² - RäkneregelKonjugatregeln(a
+b)(a −b) =a² −b² - RäkneregelSumman av två kuber(a
+b)(a² −ab +b²) =a³ +b³ - RäkneregelDifferensen av två kuber(a
−b)(a² +ab +b²) =a³ −b³ - RäkneregelKuberingsregeln(a
+b)³ =a³ +3a²b +3ab² +b³ - SatsBinomialsatsen(a
+b)n =nΣk=0nkan −kbk - BegreppImaginära enhetenDen imaginära enheten i är det tal som uppfyller i² = −1. Inget reellt tal gör det, så i läggs till: 3 + 2i är ett komplext tal, 3 är det också.
- DefinitionKomplexa tal i rektangulär och polär forma
+bi =r(cos(v) +i sin(v)) - DefinitionAbsolutbelopp och argument|z|
= - SatsProdukt och kvot i polär formz₁z₂
=r₁r₂(cos(v₁ +v₂) +i sin(v₁ +v₂)) - Satsde Moivres formel(r(cos(v)
+i sin(v)))n =rn(cos(nv) +i sin(nv)) - DefinitionAddition av komplexa tala
+bi +c +di =a +c +(b +d)i - DefinitionSubtraktion av komplexa tala
+bi −(c +di) =a −c +(b −d)i - SatsMultiplikation av komplexa tal(a
+bi)(c +di) =ac −bd +(ad +bc)i - SatsDivision av komplexa tala
+bic +di =ac +bd +(bc −ad)ic² +d² - DefinitionKonjugat till ett komplext talz̄
=a −bi - SatsKomplext tal gånger sitt konjugat(a
+bi)(a −bi) =a² +b² - SatsArgument till ett komplext taltan(v)
=ba - DefinitionKomplexa tal i exponentialformreiv
=r(cos(v) +i sin(v)) - SatsProdukt i exponentialformr₁eiv₁r₂eiv₂
=r₁r₂ei(v₁ +v₂) - SatsKvot i exponentialformr₁eiv₁r₂eiv₂
=r₁r₂ei(v₁ −v₂) - SatsSubtrahera ett negativt tala
−(−b) =a +b - SatsProdukt med en negativ faktora(−b)
=−ab - SatsMinus gånger minus(−a)(−b)
=ab - SatsTeckenregler för division−ab
=−ab - SatsAddera ett negativt tala
+(−b) =a −b - SatsNegativt gånger positivt(−a)b
=−ab - SatsDividera med ett negativt tala−b
=−ab - SatsNegativt delat med negativt−a−b
=ab - BegreppVariabelEn variabel är en bokstav som står för ett tal. I 3x + 5 med x = 4 är värdet 14; π är inte en variabel, det är alltid ungefär 3,14.
- BegreppUttryck och ekvationEtt uttryck som 3x + 5 har ett värde men påstår ingenting; en ekvation som 3x + 5 = 17 är ett påstående som stämmer för vissa x, här x = 4.
- BegreppOlikhet och intervallEn olikhet som x < 3 beskriver en hel mängd tal, och ett intervall som [2, 5) är ett sätt att skriva en sådan mängd: 2 är med, 5 är inte.
- BegreppImplikation och ekvivalensA ⇒ B betyder att B gäller när A gör det; A ⇔ B betyder att det går åt båda hållen. x = 3 ⇒ x² = 9, men x² = 9 ⇒ x = 3 gäller inte.
- BegreppMängdEn mängd är en samling av olika objekt, till exempel A = {1, 2, 3}. Ordningen spelar ingen roll och en mängd innehåller inte samma element två gånger.
- DefinitionLinjär ekvationax
+b =c - DefinitionEkvation med x i båda ledax
+b =cx +d
Geometri111 formler
- SatsPythagoras satsa²
+b² =c² - DefinitionRektangelns areaA
=bh - SatsRektangelns omkretsO
=2(b +h) - SatsKvadratens areaA
=s² - SatsKvadratens omkretsO
=4s - SatsTriangelns areaA
=bh2 - DefinitionTriangelns omkretsO
=a +b +c - SatsParallellogrammens areaA
=bh - SatsParallelltrapetsens areaA
=(a +b)h2 - SatsRombens areaA
=d₁d₂2 - SatsDrakens areaA
=d₁d₂2 - SatsEllipsens areaA
=πab - DefinitionRegelbunden månghörnings omkretsO
=ns - SatsRegelbunden månghörnings areaA
=nsa2 - BegreppVinkelEn vinkel är hur mycket man vrider från en stråle till en annan med samma startpunkt, mätt i grader eller radianer. Ett helt varv är 360°, ett rätt hörn 90°; en rät linje är en vinkel på 180°, men två linjer som aldrig möts har ingen vinkel alls.
- SatsVinkelsumman i en triangelu
+v +w =180° - SatsYttervinkelsatseny
=u +v - Vinklar vid parallella linjerSidovinklar är tillsammans 180° och vertikalvinklar är lika stora; likbelägna vinklar och alternatvinklar är lika stora när linjerna är parallella.
- SatsVertikalvinklaru
=v - SatsInre vinklar på samma sida om transversalenu
+v =180° - SatsLiksidig triangels areaA
=s²4 - SatsHalv kvadrat 45-45-90c
=a - SatsHalv liksidig triangel 30-60-90b
=a - SatsLikformigheta′a
=b′b - SatsTopptriangelsatsens₁s
=b₁b - SatsTransversalsatsena₁a₂
=b₁b₂ - SatsBisektrissatsenpq
=bc - SatsHerons formelA
= - SatsPythagoras omvändninga²
+b² =c² - SatsVektorns längd|u|
= - SatsVinkelsumman i en fyrhörningu
+v +w +x =360° - SatsVinkelsumman i en månghörningS
=(n −2)·180° - SatsCirkelns areaA
=πr² - DefinitionCirkelns omkretsO
=2πr - SatsCirkelsektorns areaA
=v360°πr² - SatsCirkelbågens längdb
=v360°·2πr - DefinitionBåglängd i radianerb
=rv - SatsSektorns area i radianerA
=r²v2 - SatsCirkelringens areaA
=π(R² −r²) - SatsCirkelsegmentets areaA
=r²2(πv180° −sin(v)) - SatsRandvinkelsatsenu
=2v - SatsThales satsu
=90° - SatsKordasatsenab
=cd - DefinitionCirkelns ekvation(x
−a)² +(y −b)² =r² - SatsCirkelns ekvation på parameterform(x,
y) =(a +r cos(t), b +r sin(t)) - SatsKubens volymV
=s³ - SatsKubens begränsningsareaA
=6s² - DefinitionRätblockets volymV
=lbh - SatsRätblockets begränsningsareaA
=2(lb +lh +bh) - SatsRätblockets rymddiagonald²
=l² +b² +h² - SatsPrismats volymV
=Bh - DefinitionPrismats mantelareaA
=ph - DefinitionPrismats begränsningsareaA
=2B +ph - SatsPyramidens volymV
=Bh3 - DefinitionPyramidens mantelareaA
=2bl - DefinitionPyramidens begränsningsareaA
=b² +2bl - SatsCylinderns volymV
=πr²h - SatsCylinderns begränsningsareaA
=2πr² +2πrh - DefinitionCylinderns mantelareaA
=2πrh - SatsKonens volymV
=πr²h3 - DefinitionKonens mantelareaA
=πrs - DefinitionKonens begränsningsareaA
=πr(r +s) - SatsKlotets volymV
=4πr³3 - SatsKlotets areaA
=4πr² - SatsAreaskalakA
=k² - SatsVolymskalakV
=k³ - DefinitionFärgåtgångV
=Anr - DefinitionAntal tapetrullarn
=BHbl - SatsBetongåtgångV
=At - DefinitionGolvyta med spillA₂
=A₁(1 +s100) - DefinitionJordåtgångn
=AdV - DefinitionGrusåtgång i tonm
=Adρ - SatsPoolens vattenvolymV
=lb·d₁ +d₂2 - BegreppVektorEn vektor är en storhet med både storlek och riktning, och skrivs i koordinatform som (x, y). Förflyttningen 3 åt höger och 4 uppåt är vektorn (3, 4); en temperatur på 20 °C har bara storlek och är ingen vektor.
- DefinitionVektoraddition(x,
y) =(x₁, y₁) +(x₂, y₂) - DefinitionVektor gånger tal(x,
y) =k(x₁, y₁) - DefinitionSkalärproduktu·v
=x₁x₂ +y₁y₂ - SatsVinkeln mellan två vektorercos(θ)
=u·v|u||v| - DefinitionKryssprodukt(w₁,
w₂, w₃) =(u₁, u₂, u₃)×(v₁, v₂, v₃) - DefinitionPlanets ekvationax
+by +cz +d =0 - DefinitionPlanets ekvation på normalform(a,
b, c)·((x, y, z) −(x₀, y₀, z₀)) =0 - DefinitionPlanets ekvation på parameterform(x,
y, z) =(x₀, y₀, z₀) +s(u₁, u₂, u₃) +t(v₁, v₂, v₃) - DefinitionLinjens ekvation på vektorform(x,
y, z) =(x₀, y₀, z₀) +t(a, b, c) - SatsAvstånd från en punkt till ett planD
=|ax₀ +by₀ +cz₀ +d| - DefinitionSfärens ekvation(x
−a)² +(y −b)² +(z −c)² =r² - DefinitionEllipsens ekvationx²a²
+y²b² =1 - DefinitionHyperbelns ekvationx²a²
−y²b² =1 - SatsParabelns brännpunkt och styrlinjex²
=4py - SatsHöjdsatsenh²
=pq - SatsKatetersatsena²
=pc - DefinitionGyllene snitteta
+ba =ab - Cavalieris principTvå kroppar med samma höjd har samma volym om varje plan parallellt med basen skär dem i tvärsnitt med samma area.
- DefinitionSkalär trippelproduktu·(v × w)
=(u₁, u₂, u₃)·(v₁, v₂, v₃)×(w₁, w₂, w₃) - SatsTriangelns area med kryssproduktA
=12|(u₁, u₂, u₃)×(v₁, v₂, v₃)| - DefinitionSkalär projektionp
=(u₁, u₂, u₃)·(v₁, v₂, v₃)|(v₁, v₂, v₃)| - DefinitionVektorprojektion(p₁,
p₂, p₃) =(u₁, u₂, u₃)·(v₁, v₂, v₃)(v₁, v₂, v₃)·(v₁, v₂, v₃)·(v₁, v₂, v₃) - SatsVinkeln mellan två planv
=arccos(|(a₁, b₁, c₁)·(a₂, b₂, c₂)||(a₁, b₁, c₁)|·|(a₂, b₂, c₂)|) - SatsVinkeln mellan en linje och ett planφ
=arcsin(|(v₁, v₂, v₃)·(n₁, n₂, n₃)||(v₁, v₂, v₃)|·|(n₁, n₂, n₃)|) - SatsAvstånd från en punkt till en linje i rummetD
=|((x₁, y₁, z₁) −(x₀, y₀, z₀))×(a, b, c)||(a, b, c)| - SatsParallellepipedens volym ur tre vektorerV
=|(u₁, u₂, u₃)·(v₁, v₂, v₃)×(w₁, w₂, w₃)| - SatsTetraederns volym ur tre vektorerV
=|(u₁, u₂, u₃)·(v₁, v₂, v₃)×(w₁, w₂, w₃)|6 - DefinitionDiameter och radied
=2r - SatsHalvklotets volymV
=2πr³3 - SatsHalvklotets begränsningsareaA
=3πr² - SatsEllipsoidens volymV
=4π3abc - SatsTorusens volymV
=2π²Rr² - SatsTorusens areaA
=4π²Rr - SatsStympad kons volymV
=πh(R² +Rr +r²)3 - SatsStympad kons areaA
=π(R² +r² +(R +r)l) - SatsRegelbunden tetraeders volymV
=a³12 - LagEllipsens omkrets (Ramanujan)P
=π(3(a +b) −)
Trigonometri54 formler
- DefinitionSinus i en rätvinklig triangelsin(v)
=ac - DefinitionCosinus i en rätvinklig triangelcos(v)
=bc - DefinitionTangens i en rätvinklig triangeltan(v)
=ab - SatsSinussatsensin(A)a
=sin(B)b - SatsCosinussatsena²
=b² +c² −2bc cos(A) - SatsAreasatsenT
=ab sin(C)2 - SatsTakarea ur taklutningA
=Bcos(v) - SatsTangens som kvottan(v)
=sin(v)cos(v) - SatsTrigonometriska ettansin(v)²
+cos(v)² =1 - SatsAdditionsformel för sinussin(u
+v) =sin(u) cos(v) +cos(u) sin(v) - SatsAdditionsformel för cosinuscos(u
+v) =cos(u) cos(v) −sin(u) sin(v) - RäkneregelDubbla vinkelnsin(2v)
=2 sin(v) cos(v) - RäkneregelSinus i kvadratsin(v)²
=1 −cos(2v)2 - RäkneregelCosinus i kvadratcos(v)²
=1 +cos(2v)2 - SatsHarmonisk forma sin(x)
+b cos(x) =c sin(x +v) - DefinitionSinusfunktioneny
=A sin(k(x −v)) +d - Trigonometriska ekvationersin x = a har två lösningsfamiljer, x = v + n · 360° och x = 180° − v + n · 360°; cos x = a har x = ±v + n · 360°; tan x = a har x = v + n · 180°.
- BegreppRadianEn radian är den vinkel vars cirkelbåge är lika lång som cirkelns radie. Ett helt varv är 2π radianer, så 1 radian är ungefär 57,3°; ett tal som 2 utan enhet är ännu ingen vinkel, för det kan vara grader eller radianer.
- DefinitionGrader till radianerr
=gπ180° - DefinitionRadianer till graderg
=r·180°π - RäkneregelAdditionsformel för tangenstan(u
+v) =tan(u) +tan(v)1 −tan(u) tan(v) - Räkneregelt-formlernasin(v)
=2 tan(v2)1 +tan(v2)² - RäkneregelProdukt till summasin(u) cos(v)
=sin(u +v) +sin(u −v)2 - RäkneregelSumma till produktsin(u)
+sin(v) =2 sin(u +v2) cos(u −v2) - RäkneregelSubtraktionsformler för sinus och cosinussin(u
−v) =sin(u) cos(v) −cos(u) sin(v) - SatsTrigonometriska reduktionsformlersin(180°
−v) =sin(v) - Periodicitet hos sinus, cosinus och tangensSinus och cosinus upprepas var 360:e grad och tangens var 180:e: sin(v + n · 360°) = sin v, cos(v + n · 360°) = cos v och tan(v + n · 180°) = tan v för varje heltal n.
- SatsCosinus av 180° − vcos(180°
−v) =−cos(v) - SatsTangens av 180° − vtan(180°
−v) =−tan(v) - SatsSinus av v − 180°sin(v
−180°) =−sin(v) - SatsCosinus av v − 180°cos(v
−180°) =−cos(v) - SatsTangens av v − 180°tan(v
−180°) =tan(v) - SatsSinus av 360° − vsin(360°
−v) =−sin(v) - SatsCosinus av 360° − vcos(360°
−v) =cos(v) - SatsTangens av 360° − vtan(360°
−v) =−tan(v) - SatsSinus av 90° − vsin(90°
−v) =cos(v) - SatsCosinus av 90° − vcos(90°
−v) =sin(v) - SatsTangens av 90° − vtan(90°
−v) =1tan(v) - SatsSinus av −vsin(−v)
=−sin(v) - SatsCosinus av −vcos(−v)
=cos(v) - SatsTangens av −vtan(−v)
=−tan(v) - SatsProdukt till summa: cos u sin vcos(u) sin(v)
=sin(u +v) −sin(u −v)2 - SatsProdukt till summa: cos u cos v2 cos(u) cos(v)
=cos(u −v) +cos(u +v) - SatsProdukt till summa: sin u sin v2 sin(u) sin(v)
=cos(u −v) −cos(u +v) - SatsSumma till produkt: sin u − sin vsin(u)
−sin(v) =2 cos(u +v2) sin(u −v2) - SatsSumma till produkt: cos u + cos vcos(u)
+cos(v) =2 cos(u +v2) cos(u −v2) - SatsSumma till produkt: cos u − cos vcos(u)
−cos(v) =−2 sin(u +v2) sin(u −v2) - SatsCosinus som förskjuten sinuscos(v)
=sin(v +90°) - SatsHarmonisk form med minusa sin(x)
−b cos(x) =c sin(x −v) - BegreppEnhetscirkeln förklaradEnhetscirkeln är cirkeln med radie 1 och medelpunkt i origo. Punkten på cirkeln vid vinkeln v har koordinaterna (cos v, sin v), så punkten vid 90° är (0, 1); en cirkel med radie 2 är ingen enhetscirkel.
- DefinitionCosinus på enhetscirkelncos(v)
=x - DefinitionSinus på enhetscirkelnsin(v)
=y - DefinitionPolära till kartesiska koordinaterx
=r cos(v) - DefinitionKartesiska till polära koordinaterr
=
Funktioner och grafer7 formler
- BegreppFunktionEn funktion är en regel som ger varje tillåtet x-värde exakt ett y-värde, som f(x) = 2x + 1: x = 3 ger y = 7. Cirkeln x² + y² = 1 är ingen funktion, för x = 0 ger både y = 1 och y = −1.
- DefinitionSammansatt funktiony
=f(g(x)) - DefinitionInvers funktionf⁻¹(f(x))
=x - DefinitionPotensfunktiony
=Cxa - BegreppAsymptotEn asymptot är en linje som en graf kommer allt närmare utan att behöva röra den, som x-axeln för f(x) = 1/x. Det finns tre sorter: lodräta (x = a), vågräta (y = L) och sneda (y = kx + m). Grafen till f(x) = x² har ingen.
- DefinitionSned asymptotlimx→∞(f(x)
−(kx +m)) =0 - DefinitionTeckenfunktionensgn x
=1,x>0−1,x<00,annars
Räta linjen17 formler
- BegreppLinjär funktionEn linjär funktion är f(x) = kx + m, och dess graf är en rät linje: varje steg 1 i x ändrar y lika mycket, k. f(x) = 2x + 1 är linjär, men f(x) = x² är det inte, för där blir stegen i y olika stora.
- DefinitionRäta linjens ekvationy
=kx +m - DefinitionRiktningskoefficient ur två punkterk
=y₂ −y₁x₂ −x₁ - SatsEnpunktsformeny
−y₁ =k(x −x₁) - BegreppKoordinatsystemEtt koordinatsystem placerar punkter i planet med två tal: x-koordinaten säger hur långt åt höger eller vänster från origo, y-koordinaten hur långt upp eller ned. Punkten (3, −2) ligger tre steg åt höger och två steg ned, i fjärde kvadranten.
- SatsAvstånd mellan två punkterd
= - SatsAvstånd från en punkt till en linjed
=|ax₀ +by₀ +c| - SatsMittpunktxₘ
=x₁ +x₂2 - SatsParallella linjerk₁
=k₂ - SatsVinkelräta linjerk₁k₂
=−1 - DefinitionLinjens vinkel mot x-axelntan(v)
=k - BegreppLinjärt ekvationssystemEtt linjärt ekvationssystem är flera linjära ekvationer som ska gälla samtidigt, som y = 2x + 1 och 3x + y = 11. En lösning är de värden som uppfyller alla ekvationerna, här x = 2 och y = 5, och i en graf är det punkten där linjerna möts.
- SubstitutionsmetodenAtt lösa två linjära ekvationer tillsammans genom att skriva om den ena för en variabel och sätta in det uttrycket i den andra, så att en ekvation med en obekant blir kvar.
- AdditionsmetodenAtt lösa linjära ekvationer tillsammans genom att skala och addera eller subtrahera dem så att en obekant faller bort, så att en ekvation och en obekant färre blir kvar varje gång.
- Linjär optimeringDet största och minsta värdet av en linjär funktion på ett område som begränsas av linjära olikheter, hittat genom att jämföra områdets hörn.
- DefinitionRäta linjens allmänna formax
+by +c =0 - SatsTvåpunktsformelny
−y₁ =y₂ −y₁x₂ −x₁(x −x₁)
Polynom15 formler
- BegreppAndragradsfunktionEn andragradsfunktion är f(x) = ax² + bx + c med a ≠ 0, och grafen är en parabel. f(x) = x² − 4x + 3 är en: nollställena är 1 och 3 och lägsta punkten är (2, −1). f(x) = 2x + 1 är det inte, för den saknar x²-term.
- Satspq-formelnx
=−p2 ± - Satsabc-formelnx
=−b ±2a - DefinitionDiskriminantenD
=b² −4ac - RäkneregelKvadratkomplettering(x
+p2)² −(p2)² =x² +px - DefinitionParabelns vertexformy
=a(x −h)² +k - SatsParabelns symmetrilinjex
=−b2a - SatsVietas formlerx²
+px +q =(x −x₁)(x −x₂) - BegreppPolynomEtt polynom är en summa av termer a·xⁿ där exponenten n är ett heltal från 0 och uppåt, som 3x² − 5x + 2. Uttrycken 1/x, √x och 2ˣ är inte polynom, för x står i nämnaren, under rottecknet och i exponenten.
- FaktorsatsenEtt tal är en rot till ett polynom precis när x minus det talet går jämnt upp i polynomet.
- SatsRestsatsenp(x)
=q(x)(x −a) +p(a) - SatsPolynomdivisionp(x)
=q(x)d(x) +r(x) - SatsAndragradsekvation med komplexa rötterx
=−p2 ±i - Binomiska ekvationerz^n = w har n komplexa rötter: n:te roten ur beloppet, i vinklarna (v + k · 2π)/n för k = 0, 1, …, n − 1, jämnt fördelade på en cirkel.
- Rationella uttryckEn kvot av två polynom, p(x)/q(x). Uttrycket är definierat där q(x) ≠ 0, och det förenklas genom att täljare och nämnare faktoriseras och en gemensam faktor förkortas bort, medan de förbjudna värdena står kvar.
Exponentiell förändring15 formler
- BegreppExponentialfunktionEn exponentialfunktion har formen f(x) = C · aˣ med C ≠ 0, a > 0 och a ≠ 1: x står i exponenten, och funktionsvärdet multipliceras med faktorn a för varje steg. 2ˣ är en exponentialfunktion; x² är det inte, för där står x som bas.
- DefinitionExponentiell tillväxty
=Cax - DefinitionExponentialekvationax
=b - DefinitionLogaritmens definition10x
=y - BegreppTalet eTalet e ≈ 2,71828 är det tal som (1 + 1/n)ⁿ närmar sig när n växer, och den bas för vilken eˣ har lutningen 1 i x = 0. Det är irrationellt, och inte samma tal som Eulers konstant γ ≈ 0,5772.
- DefinitionNaturliga logaritmeney
=x - SatsLogaritmlagen för produktloga(xy)
=loga(x) +loga(y) - SatsLogaritmlagen för kvotloga(xy)
=loga(x) −loga(y) - SatsLogaritmlagen för potensloga(xp)
=p loga(x) - SatsBasbyte för logaritmerloga(x)
=logb(x)logb(a) - DefinitionHalveringstidN
=N₀(12)tT - DefinitionLogistisk tillväxty
=M1 +ae−kt - DefinitionBegränsad tillväxty
=M −(M −y₀)e−kt - SatsLogaritmen av ettloga(1)
=0 - SatsPotens av en logaritmaloga(x)
=x
Index och serier8 formler
- BegreppTalföljdEn talföljd är tal i en bestämd ordning, a₁, a₂, a₃, …, där varje tal är en term. 2, 4, 6, 8, … är en talföljd med regeln aₙ = 2n. Mängden {2, 4, 6, 8} är ingen talföljd, för i en mängd spelar ordningen ingen roll.
- SatsAritmetisk talföljdaₙ
=a₁ +(n −1)d - SatsAritmetisk summas
=n(a₁ +aₙ)2 - SatsGeometrisk talföljdaₙ
=a₁kn −1 - SatsGeometrisk summas
=a₁(kn −1)k −1 - SatsOändlig geometrisk series
=a₁1 −k - DefinitionRekursiv talföljdaₙ
=kaₙ₋₁ +m - DefinitionDifferens i en aritmetisk talföljdd
=aₙ −aₙ₋₁
Linjär algebra18 formler
- DefinitionDeterminant av en 2×2-matrisdet
=abcd - SatsCramers regelx
=ebfdabcd - DefinitionDeterminant av en 3×3-matrisdet
=abcdefghi - SatsInvers av en 2×2-matrisp
=qabcd - DefinitionKarakteristiskt polynom för en 2×2-matrisp(λ)
=a −λbcd −λ - SatsEgenvärden för en 2×2-matrisλ
=a +d ±2 - SatsCramers regel för tre ekvationerx
=d₁b₁c₁d₂b₂c₂d₃b₃c₃a₁b₁c₁a₂b₂c₂a₃b₃c₃ - DefinitionGausseliminationa′ᵢⱼ
=aᵢⱼ −aᵢₖaₖₖaₖⱼ - DefinitionMatrismultiplikationcᵢⱼ
=aᵢ₁b₁ⱼ +aᵢ₂b₂ⱼ +aᵢ₃b₃ⱼ - SatsRangrang A
+dim N(A) =n - SatsVektorrum och underrumdim(U + W)
=dim U +dim W −dim(U ∩ W) - SatsLinjärt oberoendedet
=u₁v₁w₁u₂v₂w₂u₃v₃w₃ - SatsBas och dimension(c₁,
c₂) =(x₁v₁x₂v₂u₁v₁u₂v₂, u₁x₁u₂x₂u₁v₁u₂v₂) - SatsBasbyte(x₁,
x₂) =x′₁(p₁₁, p₂₁) +x′₂(p₁₂, p₂₂) - SatsMatrisen för en linjär avbildning(T(x)₁,
T(x)₂) =x₁(a₁₁, a₂₁) +x₂(a₁₂, a₂₂) +x₃(a₁₃, a₂₃) - SatsMinsta kvadratlösning (normalekvationerna)(x̂₁,
x̂₂) =(a₁·ba₁·a₂a₂·ba₂·a₂a₁·a₁a₁·a₂a₁·a₂a₂·a₂, a₁·a₁a₁·ba₁·a₂a₂·ba₁·a₁a₁·a₂a₁·a₂a₂·a₂) - SatsOrtogonal projektion på ett underrum(ŷ₁,
ŷ₂, ŷ₃) =(y₁, y₂, y₃)·(u₁, u₂, u₃)(u₁, u₂, u₃)·(u₁, u₂, u₃)·(u₁, u₂, u₃) +(y₁, y₂, y₃)·(v₁, v₂, v₃)(v₁, v₂, v₃)·(v₁, v₂, v₃)·(v₁, v₂, v₃) - DefinitionKvadratisk formQ
=ax² +2bxy +cy²
Differentialkalkyl107 formler
- DefinitionGenomsnittlig förändringshastighetk
=f(b) −f(a)b −a - SatsDeriveringsregel för potenserddx(xn)
=nxn −1 - SatsDeriveringsregel för summorddx(f(x)
+g(x)) =f′(x) +g′(x) - SatsProduktregelnddx(f(x)g(x))
=f′(x)g(x) +f(x)g′(x) - SatsKvotregelnddx(f(x)g(x))
=f′(x)g(x) −f(x)g′(x)g(x)² - SatsDerivatan av eˣddx(ex)
=ex - SatsDerivatan av ln xddx(ln(x))
=1x - SatsDerivatan av sinusddxsin(x)
=cos(x) - SatsDerivatan av cosinusddxcos(x)
=−sin(x) - BegreppPrimitiv funktionEn primitiv funktion till f är en funktion F vars derivata är f, alltså F′ = f. x² är en primitiv funktion till 2x, och det är x² + 5 också; x² är ingen primitiv funktion till x, eftersom (x²)′ = 2x.
- SatsDerivatan av tangensddxtan(x)
=1cos(x)² - SatsPrimitiv funktion till en potens∫xndx
=xn +1n +1 +C - SatsPrimitiv funktion till sin x∫sin(x)dx
=−cos(x) +C - SatsPrimitiv funktion till cos x∫cos(x)dx
=sin(x) +C - SatsPrimitiv funktion till 1/x∫1xdx
=ln(|x|) +C - SatsBestämd integral∫abf(x)dx
=F(b) −F(a) - DefinitionArean under en kurvaA
=∫abf(x)dx - SatsRotationsvolymV
=π∫abf(x)²dx - SatsPartiell integration∫f(x)g′(x)dx
=f(x)g(x) −∫f′(x)g(x)dx - SatsVariabelsubstitution∫f(g(x))g′(x)dx
=F(g(x)) +C - SatsKedjeregelnddxf(g(x))
=f′(g(x))g′(x) - DefinitionTangentens ekvationy
=f(a) +f′(a)(x −a) - DefinitionExtrempunkterf′(a)
=0 - BegreppDeriverbarhetEn funktion är deriverbar i en punkt om ändringskvoten har ett ändligt gränsvärde där, vilket betyder att grafen har en tangent som inte är lodrät. x² är deriverbar i varje punkt; |x| är kontinuerlig men inte deriverbar i 0, där grafen har en spets.
- DefinitionDerivatans definitionf′(a)
=limh→0f(a +h) −f(a)h - SatsGränsvärdelimn→∞(1
+1n)n =e - BegreppAndraderivataAndraderivatan f″ är derivatan av derivatan f′ och visar hur lutningen förändras: positiv där grafen böjer uppåt, negativ där den böjer nedåt. För f(x) = x³ är f″(x) = 6x; för en rät linje är f″ = 0.
- BegreppKontinuitetEn funktion är kontinuerlig i en punkt om gränsvärdet där är lika med funktionsvärdet; grafen hänger då ihop utan hopp eller hål. x² är kontinuerlig överallt; golvfunktionen ⌊x⌋ hoppar vid varje heltal och är det inte där.
- AndraderivatatestetI en stationär punkt avgör andraderivatans tecken om det är en max- eller minpunkt: f″(a) > 0 ger minpunkt, f″(a) < 0 maxpunkt, och f″(a) = 0 lämnar frågan öppen.
- Newton-Raphsons metodGissa ett nollställe, följ tangenten ner till x-axeln och gissa igen där den landar. Nära ett enkelt nollställe fördubblar varje steg ungefär antalet rätta decimaler.
- DefinitionTrapetsregelnTn
=b −a2n(f(a) +2(n −1Σi=1f(a +i·b −an)) +f(b)) - DefinitionSimpsons regelSn
=b −a3n(f(a) +4(n2Σi=1f(a +(2i −1)·b −an)) +2(n2 −1Σi=1f(a +2i·b −an)) +f(b)) - SatsL'Hôpitals regellimx→af(x)g(x)
=limx→af′(x)g′(x) - BegreppDifferentialekvationEn differentialekvation är en ekvation där det obekanta är en funktion och där funktionens derivata ingår; en lösning är en funktion. y′ = 2y är en differentialekvation med lösningarna y = Ce^(2x); x² − 5x + 6 = 0 är det inte, för där är det obekanta ett tal.
- MaclaurinutvecklingEn funktion skriven som en potensserie kring 0: f(x) = f(0) + f′(0)x + f″(0)x²/2! + …, där varje koefficient är k:te derivatan i 0 delad med k!.
- DefinitionDifferentialekvationen y′ = kyy′(x)
=ky(x) - DefinitionDifferentialekvationen y′ = f(x)y′(x)
=f(x) - DefinitionLinjär differentialekvation av första ordningeny′(x)
+ay(x) =f(x) - DefinitionLinjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =0 - DefinitionInhomogen linjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =f(x) - SatsStandardgränsvärdenlimx→0sin(x)x
=1 - Kurvor som tangerar varandraTvå kurvor y = f(x) och y = g(x) tangerar varandra i x = a när de skär varandra där och har samma lutning där: f(a) = g(a) och f′(a) = g′(a).
- SatsKurvlängdL
=∫abdx - SatsAnalysens huvudsatsddx(∫axf(t)dt)
=f(x) - DefinitionMedelvärdet av en funktionf̄
=1b −a∫abf(x)dx - DefinitionSeparabel differentialekvationg(y(x))y′(x)
=h(x) - DefinitionTaylorpolynom av grad 2P2
=f(a) +f′(a)(x −a) +f″(a)2(x −a)² - DefinitionLinearisering (tangentapproximation)L(x)
=f(a) +f′(a)(x −a) - SatsTaylors restterm (Lagranges form)En
=M|x −a|n +1(n +1)! - SatsTaylorpolynom för exponentialfunktionenPn
=nΣk=0xkk! - SatsTaylorpolynom för sinusPn
=nΣk=1sin(kπ2)xkk! - SatsTaylorpolynom för naturliga logaritmen av 1 + xPn
=nΣk=1(−(−1)kxkk) - SatsMaclaurinutveckling av eˣex
=nΣk=0xkk! +O(xn +1) - SatsMaclaurinutveckling av sin xsin(x)
=nΣk=0(−1)kx2k +1(2k +1)! +O(x2n +3) - SatsMaclaurinutveckling av cos xcos(x)
=nΣk=0(−1)kx2k(2k)! +O(x2n +2) - SatsMaclaurinutveckling av ln(1 + x)ln(1
+x) =nΣk=1(−1)k +1xkk +O(xn +1) - SatsMaclaurinutveckling av arctan xarctan(x)
=nΣk=0(−1)kx2k +12k +1 +O(x2n +3) - SatsMaclaurinutveckling av (1 + x)^α(1
+x)α =nΣk=0αkxk +O(xn +1) - DefinitionBisektionsmetoden: ett stegc
=a +b2 - SatsBisektionsmetoden: antal iterationerε
=b −a2n - DefinitionSekantmetoden: ett stegxₙ₊₁
=xₙ −f(xₙ)(xₙ −xₙ₋₁)f(xₙ) −f(xₙ₋₁) - DefinitionEulers metod: ett stegyₙ₊₁
=yₙ +hf(xₙ, yₙ) - DefinitionCentraldifferens för derivatanDh
=f(x + h) −f(x − h)2h - SatsFelgräns för trapetsregelnET
=(b −a)³M12n² - SatsFelgräns för Simpsons regelES
=(b −a)5M180n4 - DefinitionMittpunktsregelnMn
=b −an(nΣi=1f(a +(i −12)·b −an)) - SatsFelgräns för alternerande serieEn
=f(n +1) - SatsDerivatan av en invers funktiong′(b)
=1f′(a) - SatsKonvergensradie ur kvottestetR
=1L - SatsGeneraliserad integral av 1/xᵖI
=a1 −pp −1 - DefinitionPartiell derivata∂f∂x
=limh→0f(x +h, y) −f(x, y)h - DefinitionGradient∇f(x, y)
=(∂f∂x, ∂f∂y) - DefinitionTangentplanets ekvationz
=f(a, b) +fx(x −a) +fy(y −b) - SatsKedjeregeln för flera variablerddtf(x(t), y(t))
=∂f∂x·x′(t) +∂f∂y·y′(t) - SatsBlandade partiella derivator∂2f∂x∂y
=∂2f∂y∂x - DefinitionNivåkurvor och nivåytorf(x, y)
=c - DefinitionTotala differentialendf
=fxdx +fydy - SatsKedjeregeln med två parametrar(∂∂uf(x(u, v), y(u, v)),
∂∂vf(x(u, v), y(u, v))) =(∂f∂x·∂x∂u +∂f∂y·∂y∂u, ∂f∂x·∂x∂v +∂f∂y·∂y∂v) - SatsRiktningsderivataDu
=fxu₁ +fyu₂ - SatsTangentplan till en nivåytaFx(x
−a) +Fy(y −b) +Fz(z −c) =0 - SatsImplicit derivering med partiella derivatory′(x)
=−∂F∂x∂F∂y - DefinitionFelfortplantning (linjär, största felet)Δf
=|fx|Δx +|fy|Δy - DefinitionGauss approximationsformel (felfortplantning i kvadratur)Δf
= - DefinitionTaylorpolynom av grad 2 i två variablerP2
=f(a, b) +fx(x −a) +fy(y −b) +fxx(x −a)² +2fxy(x −a)(y −b) +fyy(y −b)²2 - DefinitionFunktionaldeterminant (Jacobideterminant)J
=xuyv −xvyu - SatsAndraderivatatestet för två variablerD
=fxxfyy −fxy² - SatsLagranges multiplikatormetod(∂f∂x,
∂f∂y) =(λ∂g∂x, λ∂g∂y) - SatsDeriveringsregel för differenserddx(f(x)
−g(x)) =f′(x) −g′(x) - SatsDeriveringsregel för konstant faktorddx(cf(x))
=cf′(x) - SatsDerivatan av en konstantddxc
=0 - SatsDerivatan av aˣddx(ax)
=ax ln(a) - FörstaderivatatestetI en stationär punkt tittar man på f′:s tecken på båda sidor: plus till minus är ett maximum, minus till plus är ett minimum, och ingen teckenväxling är varken eller.
- SatsPrimitiv funktion till en konstant∫kdx
=kx +C - SatsPrimitiv funktion till eˣ∫exdx
=ex +C - SatsKonstant faktor i en integral∫abkf(x)dx
=k∫abf(x)dx - SatsIntegral av en summa∫ab(f(x)
+g(x))dx =∫abf(x)dx +∫abg(x)dx - SatsIntegral av en differens∫ab(f(x)
−g(x))dx =∫abf(x)dx −∫abg(x)dx - SatsDela en integral i delintervall∫acf(x)dx
=∫abf(x)dx +∫bcf(x)dx - SatsIntegral med lika gränser∫aaf(x)dx
=0 - SatsByta gränser i en integral∫abf(x)dx
=−∫baf(x)dx - SatsDerivatan av cxddx(cx)
=c - SatsDerivatan av en konstant gånger en potensddx(cxn)
=cnxn −1 - SatsGränsvärdet av (eˣ − 1)/xlimx→0ex
−1x =1 - SatsIntegral av en linjärkombination∫pq(af(x)
+bg(x))dx =a∫pqf(x)dx +b∫pqg(x)dx - SatsRingmetodenV
=π∫ab(f(x)² −g(x)²)dx - DefinitionHorisontell asymptotlimx→∞f(x)
=L - DefinitionVertikal asymptotlimx→a+f(x)
=∞
Statistik och sannolikhetslära99 formler
- BegreppSlumpförsök, utfall och utfallsrumEtt slumpförsök är ett försök vars resultat avgörs av slumpen; varje möjligt resultat är ett utfall och alla utfall tillsammans är utfallsrummet. Ett tärningskast har utfallsrummet {1, 2, 3, 4, 5, 6}, och "jämnt tal" är en händelse med tre utfall, inte ett utfall.
- DefinitionSannolikhet för en händelseP
=gm - SatsKomplementhändelseP(Ā)
=1 −P(A) - SatsMultiplikationsprincipenP(A∩B)
=P(A)P(B) - BegreppOberoende och beroende händelserTvå händelser är oberoende när det man vet om den ena inte ändrar sannolikheten för den andra. Två myntkast är oberoende; två kort dragna ur samma kortlek utan återläggning är det inte.
- SatsAdditionsprincipenP(A)
+P(B) −P(A∩B) =P(A∪B) - DefinitionBetingad sannolikhetP(A|B)
=P(A∩B)P(B) - SatsBayes satsP(A|B)
=P(B|A)P(A)P(B) - DefinitionRelativ frekvensf
=nN - DefinitionZ-värdez
=x −μσ - BegreppLägesmått och spridningsmåttLägesmått (medelvärde, median, typvärde) anger var värdena ligger, och spridningsmått (variationsbredd, kvartilavstånd, standardavvikelse) hur utspridda de är. Listorna 4, 5, 6 och 0, 5, 10 har samma medelvärde och median, 5, men olika spridning.
- DefinitionMedelvärdex̄
=Σxin - DefinitionVägt medelvärdex̄
=ΣwixiΣwi - DefinitionMedianMd
=x̃ - DefinitionVariationsbreddR
=xmax −xmin - DefinitionGeometriskt medelvärdeG
= - DefinitionHarmoniskt medelvärdeH
=2aba +b - DefinitionVäntevärdeμ
=Σxipi - DefinitionVariansσ²
=Σ(xi −x)²n - DefinitionStickprovsvarianss²
=Σ(xi −x)²n −1 - DefinitionStandardavvikelseσ
= - DefinitionStandardavvikelse för stickprovs
= - KvartilerDe tre värden som delar en sorterad lista i fyra lika stora delar: Q₁ är medianen av den nedre halvan, Q₂ medianen, Q₃ medianen av den övre halvan.
- DefinitionKvartilavståndIQR
=Q₃ −Q₁ - LådagramEtt diagram över fem tal på en axel: minsta värdet, nedre kvartilen, medianen, övre kvartilen och största värdet. Lådan rymmer den mittersta halvan av värdena.
- PercentilerDe värden som delar en sorterad lista i hundradelar. 90:e percentilen är det värde som har 90 % av listan på eller under sig — ett värde, inte en andel av det största.
- DefinitionFakultetn!
=n(n −1)! - DefinitionPermutationerP
=n!(n −k)! - DefinitionKombinationerC
=n!k!(n −k)! - DefinitionMultiplikationsprincipenN
=n₁n₂n₃ - DefinitionBinomialfördelningP(X = k)
=nkpk(1 −p)n −k - DefinitionBinomialfördelningens väntevärdeμ
=np - DefinitionBinomialfördelningens variansσ²
=np(1 −p) - DefinitionHypergeometrisk fördelningP(X = k)
=KkN −Kn −kNn - DefinitionTypvärdeTv
=xmode - BegreppKorrelation och kausalitetKorrelation betyder att två storheter följs åt i data; kausalitet betyder att en ändring i den ena orsakar en ändring i den andra. Glassförsäljning och drunkningsolyckor är korrelerade eftersom båda ökar när det är varmt, men det ena orsakar inte det andra.
- DefinitionKorrelationskoefficientr
=Σ(xi −x)(yi −y) - DefinitionRegressionslinjeb
=Σ(xi −x)(yi −y)Σ(xi −x)² - DefinitionDeterminationskoefficientR²
=1 −SSresSStot - BegreppPopulation och stickprovPopulationen är hela gruppen man vill veta något om, och ett stickprov är den del av den som man faktiskt undersöker. 60 slumpvis valda elever är ett stickprov ur en skola med 600 elever; en undersökning som frågar alla 600 är ingen stickprovsundersökning.
- DefinitionKonfidensintervall (felmarginal)E
=t· - DefinitionNormalfördelningenφ(x)
=1σe−(x −μ)²2σ² - Normalfördelningens 68-95-99,7-regelI en normalfördelning ligger ungefär 68 % av värdena inom en standardavvikelse från medelvärdet, ungefär 95 % inom två och ungefär 99,7 % inom tre.
- DefinitionPoissonfördelningP(X = k)
=λke−λk! - DefinitionPoissonfördelningens väntevärde och variansμ = σ²
=λ - DefinitionExponentialfördelningP(X ≤ x)
=1 −e−λx - DefinitionExponentialfördelningens täthetsfunktionf(x)
=λe−λx,x≥00,annars - DefinitionExponentialfördelningens väntevärdeμ
=1λ - DefinitionExponentialfördelningens variansσ²
=1λ² - DefinitionMedelfelSE
= - DefinitionUrvalsstorlek för en andeln
=z²p(1 −p)E² - DefinitionT-värdet
=x −μ₀ - DefinitionChi-två-värdeχ²
=Σ(Oi −Ei)²Ei - DefinitionKonfidensintervall för en andelpgräns
=p̂ ±z - DefinitionPrognosintervall för en andelp̂gräns
=p ±z - SatsLagen om total sannolikhetP(A)
=P(A|B)P(B) +P(A|B̄)(1 −P(B)) - DefinitionPhi-koefficientenφ
=ad −bc - DefinitionEffektstorlek (Cohens d)d
=x̄₁ −x̄₂s - DefinitionStörsta skillnad i kumulativ procentD
=max(|Ai −Bi|) - SatsRegressionslinjens konstanttermβ̂₀
=ȳ −β̂₁x̄ - DefinitionPrediktion med regressionslinjenŷ
=β̂₀ +β̂₁x - DefinitionKonfidensintervall för ett medelvärdex̄gräns
=x̄ ±tα/2,n−1·s - DefinitionUrvalsstorlek för ett medelvärden
=(zα/2σE)² - DefinitionMedelfel för en andelSE
= - DefinitionRegressionslinjens lutningβ̂₁
=SxySxx - DefinitionVäntevärde för den likformiga fördelningenE(X)
=a +b2 - DefinitionVarians för den likformiga fördelningenV(X)
=(b −a)²12 - DefinitionVäntevärde för den geometriska fördelningenE(X)
=1p - DefinitionVarians för den geometriska fördelningenV(X)
=1 −pp² - DefinitionExponentialfördelningens överlevnadsfunktionP(X > x)
=e−λx - SatsBeräkningsformeln för variansenV(X)
=E(X²) −E(X)² - DefinitionVariationskoefficientCV
=sx̄ - DefinitionTeststatistika för ett medelvärde (z)z
=x̄ −μ₀σ - DefinitionTeststatistika för en andelz
=p̂ −p₀ - DefinitionParat t-värdet
=d̄sd - DefinitionFörväntad frekvens i en korstabellE
=RCn - DefinitionT-värde för lutningent
=β̂₁s - DefinitionSannolikhet för den likformiga fördelningenP(c ≤ X ≤ d)
=d −cb −a - DefinitionLikformig fördelning, täthetsfunktionenf(x)
=1b −a,a≤x≤b0,annars - DefinitionGeometrisk fördelningP(X = k)
=(1 −p)k −1p - DefinitionGeometrisk fördelning: lyckat inom k försökP(X ≤ k)
=1 −(1 −p)k - SatsPoissonapproximation av binomialfördelningenP(X = k)
=(np)ke−npk! - DefinitionPoissonprocess: k händelser i ett tidsintervallP(N(t) = k)
=(λt)ke−λtk! - SatsVäntevärde av en linjär transformationE(aX + b)
=aE(X) +b - SatsVarians av en linjär transformationV(aX + b)
=a²V(X) - SatsVarians av en summa av oberoende variablerV(aX + bY)
=a²V(X) +b²V(Y) - DefinitionKorrelation ur kovariansρ
=C(X, Y)σXσY - DefinitionKonfidensintervall för differens av medelvärdendgräns
=x̄₁ −x̄₂ ±tα/2 - DefinitionKonfidensintervall för differens av andelardgräns
=p̂₁ −p̂₂ ±zα/2 - DefinitionTeststatistika för två andelarz
=p̂₁ −p̂₂ - DefinitionT-värde för två stickprov (Welch)t
=x̄₁ −x̄₂ - DefinitionResidualvarians i en regressions²
=SSresn −2 - DefinitionSensitivitetSe
=TPTP +FN - DefinitionSpecificitetSp
=TNTN +FP - DefinitionPositivt prediktivt värdePPV
=TPTP +FP - DefinitionNegativt prediktivt värdeNPV
=TNTN +FN - DefinitionRelativ riskRR
=aa +bcc +d - DefinitionOddskvotOR
=adbc - DefinitionPositiv sannolikhetskvotLR+
=Se1 −Sp
Fysik345 formler
Rörelse24 formler
- DefinitionSträcka, hastighet och tids
=vt - DefinitionAccelerationa
=v −v₀t - DefinitionSträcka vid konstant accelerations
=v₀t +at²2 - DefinitionHastighet utan tidv²
=v₀² +2as - DefinitionFritt fallh
=gt²2 - DefinitionTempo per kilometerp
=td - DefinitionBränsleförbrukningc
=100Vd - DefinitionKaströrelse — kastlängdR
=v₀² sin(2θ)g - DefinitionKaströrelse — maximal höjdH
=v₀² sin(θ)²2g - DefinitionKaströrelse — flygtidT
=2v₀ sin(θ)g - DefinitionKaströrelse från en höjd — kastlängdx
=v₀ - DefinitionRelativ hastighetvAB
=vA −vB - DefinitionKaströrelse — horisontell hastighetvₓ
=vₓ₀ - DefinitionKaströrelse — vertikal hastighetvᵧ
=vᵧ₀ −gt - DefinitionKaströrelse — hastighet vid en tidpunktv
= - DefinitionKaströrelse — hastighetens riktningtan(α)
=vᵧvₓ - DefinitionKaströrelse — horisontell utgångshastighetvₓ₀
=v₀ cos(α) - DefinitionKaströrelse — vertikal utgångshastighetvᵧ₀
=v₀ sin(α) - DefinitionKaströrelse — horisontell sträckax
=v₀ cos(α)t - DefinitionKaströrelse — höjd vid tiden ty
=v₀ sin(α)t −gt²2 - DefinitionKaströrelse — tid till toppent
=v₀ sin(α)g - DefinitionSträcka med medelhastighets
=v₀ +v2t - DefinitionHastighet som derivatav
=s′(t) - DefinitionAcceleration som derivataa
=v′(t)
Mekanik84 formler
- DefinitionNewtons andra lagF
=ma - DefinitionTyngdkraftF
=mg - DefinitionFriktionskraftF
=μN - DefinitionRörelsemängdp
=mv - DefinitionMomentM
=Fr - DefinitionKrafter på lutande planF
=mg sin(α) - DefinitionBlock och taljaF
=Gn - DefinitionDensitetρ
=mV - DefinitionTryckp
=FA - DefinitionArbeteW
=Fs - DefinitionArbete när kraften bildar vinkel med vägenW
=Fs cos(α) - DefinitionEffektP
=Wt - DefinitionRörelseenergiE
=mv²2 - DefinitionLägesenergiE
=mgh - DefinitionVerkningsgradη
=100EutEin - BegreppEnergiEnergi är förmågan att utföra arbete, och den kan byta form men inte skapas eller förstöras. En boll på 2 m höjd har lägesenergi; på väg ner blir den rörelseenergi. Effekt är inte energi: watt är energi per sekund.
- DefinitionNewtons gravitationslagF
=Gm₁m₂r² - DefinitionGravitationsfältstyrkag
=GMr² - DefinitionFlykthastighetv
= - DefinitionOmloppshastighetv
= - DefinitionKeplers tredje lagT
=2π - DefinitionLägesenergi i ett gravitationsfältEp
=−GMmr - SatsVis viva-ekvationenv²
=GM(2r −1a) - SatsSynodisk omloppstid1S
=1P₁ −1P₂ - SatsKeplers tredje lag för två kropparT²
=4π²a³G(M +m) - DefinitionCentripetalaccelerationa
=v²r - DefinitionCentripetalkraftF
=mv²r - DefinitionBanhastighetv
=2πrT - DefinitionHydrostatiskt tryckp
=ρgh - DefinitionArkimedes principF
=ρgV - DefinitionPascals principF₁A₁
=F₂A₂ - DefinitionLuftmotståndF
=0,5ρCdAv² - DefinitionGränshastighetv
= - DefinitionImpulsI
=FΔt - DefinitionRörelsemängdens bevarande vid fullständigt oelastisk stötm₁v₁
+m₂v₂ =(m₁ +m₂)v - SatsFullständigt elastisk stötv₁′
=(m₁ −m₂)v₁ +2m₂v₂m₁ +m₂ - DefinitionVinkelhastighetω
=2πT - DefinitionHookes lagF
=kx - DefinitionFjäderns potentiella energiE
=kx²2 - DefinitionVridmomentτ
=rF sin(θ) - DefinitionTröghetsmoment (massiv skiva)I
=MR²2 - SatsSteiners sats (parallellaxelsatsen)I
=Icm +Md² - DefinitionNewtons andra lag för rotationτ
=Iα - DefinitionRotationsenergiE
=Iω²2 - DefinitionRörelsemängdsmomentL
=Iω - DefinitionMekanisk spänningσ
=FA - DefinitionTöjningε
=ΔLL₀ - DefinitionElasticitetsmodulE
=σε - DefinitionVolymflödeQ
=Av - DefinitionKontinuitetsekvationenA₁v₁
=A₂v₂ - DefinitionBernoullis ekvationp₁
+ρv₁²2 +ρgh₁ =p₂ +ρv₂²2 +ρgh₂ - DefinitionReynolds talRe
=ρvLμ - DefinitionPoiseuilles lagQ
=πΔpr48μL - SatsStokes lagF
=6πηrv - DefinitionBanhastighet från vinkelhastighetv
=ωr - DefinitionBanhastighet från frekvensv
=2πrf - DefinitionVinkelhastighet från frekvensω
=2πf - DefinitionCentripetalacceleration från vinkelhastigheta
=ω²r - DefinitionCentripetalacceleration från omloppstida
=4π²rT² - DefinitionCentripetalacceleration från frekvensa
=4π²f²r - DefinitionCentripetalkraft från omloppstidF
=m·4π²rT² - DefinitionNormalkraft på lutande planFₙ
=mg cos(α) - DefinitionAcceleration på friktionsfritt plana
=g sin(α) - DefinitionAcceleration på plan med friktiona
=g sin(α) −μg cos(α) - DefinitionFriktionstal från gränsvinkelμ
=tan(α) - DefinitionRörelsemängdens bevarande från vilam₁v₁
+m₂v₂ =0 - DefinitionRörelsemängdens bevarande för två kropparm₁u₁
+m₂u₂ =m₁v₁ +m₂v₂ - DefinitionRörelseenergins bevarande vid kollisionm₁u₁²2
+m₂u₂²2 =m₁v₁²2 +m₂v₂²2 - DefinitionMomentjämviktF₁L₁
=F₂L₂ - DefinitionMekaniska energins bevarandeE
=mgh +mv²2 - DefinitionNewtons tredje lagFAB
=−FBA - BegreppKraftEn kraft är en växelverkan mellan två kroppar som kan ändra en kropps rörelse eller form. Den har både storlek och riktning och mäts i newton. Tyngden på en bok är en kraft på 20 N nedåt; massan 2 kg är det inte.
- DefinitionImpulslagenFt
=m(v −v₀) - SatsMomentsummaFL
=ΣFₖiLₖi - SatsKraftjämviktFs
+ΣFi =0 - Newtons första lagEn kropp behåller sin hastighet, i vila eller likformig rörelse längs en rät linje, så länge ingen nettokraft verkar på den. Det är tröghetslagen.
- DefinitionFriktion på lutande plan i vilaFf
=Fg sin(α) - DefinitionNormalkraftsjämvikt på lutande planFN
=Fg cos(α) - SatsEnergiprincipen mellan två punktergh₁
+v₁²2 =gh₂ +v₂²2 - SatsKeplers andra lagA₁t₁
=A₂t₂ - SatsGravitationskraft från Keplers konstantF
=4π²Kmr² - SatsRörelseenergi från arbeteEk
=Fs - DefinitionVerkningsgrad från effektη
=PnPt - SatsTotalt tryck på ett djupptot
=pluft +ρgh
Ellära86 formler
- DefinitionOhms lagU
=RI - DefinitionElektrisk effektP
=UI - DefinitionElenergi i kWhE
=Pt1 000 - DefinitionResistans i serieR
=R₁ +R₂ - DefinitionResistans parallellt1R
=1R₁ +1R₂ - DefinitionResistivitetR
=ρlA - DefinitionCoulombs lagF
=kq₁q₂r² - DefinitionElektrisk fältstyrkaE
=Fq - BegreppElektriskt fältEtt elektriskt fält är ett område runt elektriska laddningar där en annan laddning känner en kraft. I varje punkt har fältet en storlek och en riktning och mäts i N/C. Rummet mellan två laddade plattor har ett fält; ett tomt rum långt från alla laddningar har det inte märkbart.
- DefinitionHomogent elektriskt fältE
=Ud - DefinitionElektriskt fält från en punktladdningE
=kqr² - DefinitionLaddad partikel i elektriskt fälta
=qEm - DefinitionElektrisk potentiell energiEₚ
=kq₁q₂r - DefinitionElektriskt arbeteW
=qU - DefinitionElektrisk laddningQ
=It - DefinitionKapacitansC
=QU - DefinitionPlattkondensatorC
=ε₀εᵣAd - DefinitionEnergi i en kondensatorW
=CU²2 - DefinitionKondensatorer i serie1C
=1C₁ +1C₂ - DefinitionKondensatorer parallelltC
=C₁ +C₂ - DefinitionKraft på strömförande ledareF
=BIℓ - DefinitionKraft på rörlig laddning i magnetfältF
=qvB - DefinitionLaddad partikel i magnetfältr
=mvqB - DefinitionMagnetiskt flödeΦ
=BA - DefinitionMagnetfält kring en rak ledareB
=μ₀I2πr - DefinitionMagnetfält i en solenoidB
=μ₀NIl - DefinitionInducerad emkε
=NΔΦΔt - DefinitionEmk för en rörlig ledareε
=Blv - DefinitionGeneratorns spänningê
=NBAω - DefinitionTransformatorformelnU₁N₂
=U₂N₁ - DefinitionTransformatorns strömförhållandeI₁N₁
=I₂N₂ - DefinitionTidskonstant för RC-kretsτ
=RC - DefinitionUppladdning av kondensatorU
=U₀(1 −e−tRC) - DefinitionUrladdning av kondensatorU
=U₀e−tRC - DefinitionTidskonstant för RL-kretsτ
=LR - DefinitionEnergi i en spoleW
=LI²2 - DefinitionResonansfrekvens för LC-kretsf
=12π - DefinitionKapacitiv reaktansXc
=12πfC - DefinitionInduktiv reaktansXl
=2πfL - DefinitionImpedans i RLC-kretsZ
= - DefinitionEffektfaktorcos φ
=RZ - DefinitionEffektivvärde (RMS)Urms
=Up - DefinitionSkenbar effektS
=UI - DefinitionAktiv effektP
=UIcos φ - SatsKirchhoffs strömlagIin
=ΣIuti - SatsKirchhoffs spänningslagE
=ΣUi - DefinitionReaktiv effektQ
=UIsin φ - DefinitionHallspänningUH
=IBned - DefinitionSpolens induktansL
=μ₀N²Al - DefinitionSjälvinduktione
=−LΔIΔt - SatsLjusets hastighet ur ε₀ och μ₀c
=1 - DefinitionIntensitet hos en elektromagnetisk vågI
=cε₀E₀²2 - DefinitionHalvvågsdipolens grundfrekvensf
=c2L - DefinitionElektrisk potential från en punktladdningV
=kqr - DefinitionKondensator med dielektrikumC
=εᵣC₀ - DefinitionÖmsesidig induktansM
=N₂Φ₂₁I₁ - SatsMagnetfält i centrum av en strömslingaB
=μ₀NI2R - SatsKraft mellan parallella strömledareF
=μ₀I₁I₂l2πd - SatsGauss lag: flöde och innesluten laddningΦE
=Qε₀ - SatsElektriskt fält från en laddad skivaE
=σ2ε₀ - SatsKapacitans hos en sfärisk kondensatorC
=4πε₀abb −a - SatsKapacitans hos en cylindrisk kondensatorC
=2πε₀lln(ba) - SatsMagnetfält på axeln från en strömslingaB
=μ₀NIR²2(R² +z²)1,5 - SatsAmpères lag: fält inuti en trådB
=μ₀Ir2πR² - DefinitionKvalitetsfaktor i en RLC-kretsQ
=R - DefinitionKapacitans hos ett isolerat klotC
=4πε₀R - SatsElektriskt fält från en linjeladdningE
=λ2πε₀r - SatsFält inuti ett likformigt laddat klotE
=Qr4πε₀R³ - SatsBiot–Savart: magnetfält från en ändlig ledareB
=μ₀I4πd(x₂ −x₁) - SatsElektriskt fält vid en ledares ytaE
=σε₀ - SatsInduktans hos en toroidspoleL
=μ₀N²A2πr - DefinitionPoyntingvektorns storlekS
=EBμ₀ - SatsEnergitäthet i ett magnetfältu
=B²2μ₀ - SatsStrålningstryckp
=(1 +ρ)Ic - DefinitionEffekt ur resistans och strömP
=RI² - DefinitionEffekt ur spänning och resistansP
=U²R - DefinitionElektrisk energi ur spänning, ström och tidE
=UIt - DefinitionElektrisk energi ur resistans, ström och tidE
=RI²t - DefinitionElektrisk energi ur spänning, resistans och tidE
=U²tR - DefinitionVäxelspänningu
=û sin(ωt) - DefinitionEffektivvärde för strömmenIeff
=î - DefinitionPotentiell energi i ett homogent fältEpot
=QEs - DefinitionElektrisk potentialV
=EpotQ - DefinitionPotentialskillnadU
=VB −VA - DefinitionFörmotstånd till lysdiodR
=Us −UfI - DefinitionSpänningsdelareUut
=UinR₂R₁ +R₂
Termodynamik32 formler
- DefinitionVärmeenergiQ
=cmΔT - DefinitionCelsius till Fahrenheit°F
=95°C +32 - DefinitionCelsius till kelvinT
=t +273,15 - DefinitionMedelrörelseenergi i en gasE̅k
=32kT - DefinitionTermodynamikens första huvudsatsΔU
=Q −W - DefinitionCarnots verkningsgradη
=(1 −TcTh)·100 - DefinitionEntropiändringΔS
=QT - DefinitionIsotermt arbeteW
=nRT ln(V₂V₁) - DefinitionAdiabatisk processp₁V₁γ
=p₂V₂γ - DefinitionClausius-Clapeyrons sambandln(p₂p₁)
=LR(1T₁ −1T₂) - DefinitionLatent värmeQ
=mL - DefinitionLängdutvidgningΔL
=L₀αΔT - DefinitionVärmeledningq
=kAΔTd - DefinitionKonvektionQ/t
=hAΔT - DefinitionStefan-Boltzmanns lagP
=σAT4 - DefinitionWiens förskjutningslagλmaxT
=b - DefinitionEnergi ur värmevärdeE
=mH - DefinitionVolymändringsarbeteW
=pΔV - DefinitionVärmemotorns verkningsgradη
=WQh·100 - DefinitionCarnotkylskåpets köldfaktorεk
=TcTh −Tc - DefinitionCarnotvärmepumpens värmefaktorεv
=ThTh −Tc - DefinitionOttocykelns verkningsgradη
=(1 −r1 −γ)·100 - SatsInre energi hos en idealgasU
=f2nRT - SatsMolär värmekapacitet hos en idealgas vid konstant volymCV
=f2R - DefinitionVärmekapacitetskvotγ
=CpCV - DefinitionVärme vid konstant volym eller konstant tryckQ
=nCΔT - DefinitionEntalpiH
=U +pV - SatsMaxwell–Boltzmann: medelhastighetv̄
= - SatsMaxwell–Boltzmann: troligaste hastighetvp
= - SatsBoltzmannfaktor och populationskvotN₂/N₁
=e−ΔEkT - SatsGrahams lag för effusionr₁/r₂
= - SatsEntropiändring hos en idealgasΔS
=n(CV ln(T₂T₁) +R ln(V₂V₁))
Vågrörelselära49 formler
- DefinitionVågens hastighetv
=fλ - DefinitionFrekvens och periodtidf
=1T - DefinitionPendelns svängningstidT
=2π - DefinitionDopplereffekt — källan rör sigf'
=fvv −vₛ - DefinitionDopplereffekt — observatören rör sigf'
=f·v +v₀v - DefinitionStående våg på en strängf
=nv2L - DefinitionResonans i öppen pipaf
=nv2L - DefinitionResonans i sluten pipaf
=(2n −1)v4L - DefinitionSnells brytningslagn₁ sin(θ₁)
=n₂ sin(θ₂) - DefinitionBrytningsindexn
=cv - DefinitionGränsvinkel för totalreflektionsin(θc)
=n₂n₁ - DefinitionLinsformeln1f
=1dₒ +1dᵢ - DefinitionFörstoring hos en linsm
=−dᵢdₒ - DefinitionDubbelspaltens interferensvillkord sin(θ)
=mλ - DefinitionAvstånd mellan maxima i dubbelspaltΔy
=λLd - DefinitionGitterekvationend sin(θ)
=mλ - DefinitionFjäderpendelns svängningstidT
=2π - DefinitionHarmonisk svängningx
=A sin(ωt +φ) - DefinitionMaxfart vid harmonisk svängningvmax
=Aω - DefinitionDämpad svängningx
=Ae−γt sin(ωt +φ) - DefinitionLjudnivåL
=10 lg(II₀) - DefinitionMalus lagI
=I₀ cos(θ)² - DefinitionLjudtrycksnivåL
=20 lg(pp₀) - DefinitionIntensitet på avstånd från en källaI
=P4πr² - DefinitionDiffraktion i enkelspalta sin(θ)
=mλ - DefinitionBraggs lag2d sin(θ)
=nλ - DefinitionRayleighkriterietθ
=1,22λD - DefinitionBrewstervinkelntan(θB)
=n₂n₁ - DefinitionFasskillnadΔφ
=2πΔxλ - DefinitionVågfunktionen för en harmonisk vågy
=A sin(ωt −kx) - SatsVågfunktionen för en stående vågy
=2A sin(kx) cos(ωt) - DefinitionHastighet vid harmonisk svängningv
=Aω cos(ωt +φ) - DefinitionAcceleration vid harmonisk svängninga
=−Aω² sin(ωt +φ) - DefinitionAcceleration och elongation vid svängninga
=−ω²x - DefinitionMaxacceleration vid harmonisk svängningamax
=Aω² - DefinitionFjäderpendelns vinkelfrekvensω
= - DefinitionFjäderpendelns frekvensf
=12π - DefinitionSvängningsenergi med fjäderkonstantenE
=kA²2 - DefinitionSvängningsenergi med massa och vinkelfrekvensE
=mω²A²2 - DefinitionEnergiomvandling vid svängningE
=Eₚ +Eₖ - DefinitionKonstruktiv interferensΔs
=kλ - DefinitionDestruktiv interferensΔs
=(k +12)λ - DefinitionDopplereffekt — källan rör sig bortf'
=fvv +vₛ - DefinitionDopplereffekt — observatören rör sig bortf'
=f·v −v₀v - DefinitionDioptritaletD
=1f - DefinitionHastighet vid svängning som derivatav
=y′(t) - DefinitionAcceleration vid svängning som derivataa
=y″(t) - DefinitionÅterförande kraft vid harmonisk svängningF
=−mω²y - DefinitionIntensitet som effekt per areaI
=PA
Modern fysik70 formler
- DefinitionMassa och energiE
=mc² - DefinitionLorentzfaktornγ
=1 - DefinitionTidsdilatationΔt
=Δt₀ - DefinitionLängdkontraktionL
=L₀ - DefinitionRelativistisk rörelsemängdp
=mv - DefinitionRelativistisk rörelseenergiEₖ
=(γ −1)mc² - DefinitionFotonenergiE
=hf - DefinitionFotonenergi ur våglängdE
=hcλ - BegreppFotonEn foton är den minsta mängd ljus, eller annan elektromagnetisk strålning, som går att ta emot eller sända ut. Varje foton bär energin E = hf. Ett grönt ljuspaket är en foton; ett ljusstrålknippe är många.
- DefinitionComptonspridningΔλ
=λC(1 −cos(θ)) - DefinitionFotoelektriska effektenEₖ
=hf −W - DefinitionDe Broglies våglängdλ
=hmv - BegreppVåg–partikeldualismVåg–partikeldualism betyder att både strålning och materia visar vågegenskaper i vissa försök och partikelegenskaper i andra. Ljus ger interferens i en dubbelspalt men slår ut elektroner som fotoner; elektroner ger också interferensmönster. En tennisboll visar ingen märkbar vågnatur.
- DefinitionHeisenbergs osäkerhetsprincipΔxΔp
=ħ2 - DefinitionPartikel i låda — energinivåerEₙ
=n²h²8mL² - DefinitionRadioaktivt sönderfallN
=N₀e−λt - DefinitionSamband mellan halveringstid och sönderfallskonstantλ
=ln(2)T½ - DefinitionAktivitetA
=λN - DefinitionAbsorberad dosD
=Em - DefinitionEkvivalent dosH
=wRD - DefinitionMassdefektΔm
=Z·1,673 · 10⁻²⁷ +N·1,675 · 10⁻²⁷ −M - DefinitionBohrs atommodell — energinivåerEₙ
=−E₁n² - DefinitionRydbergs formel1λ
=R∞(1n₁² −1n₂²) - DefinitionObestämdhetsrelationen för energi och tidΔEΔt
=ħ2 - DefinitionEnerginivåer i väteliknande atomerEₙ
=−Z²E₁n² - LagMoseleys lagEKα
=34E₁(Z −1)² - DefinitionGalileitransformationenx′
=x −vt - DefinitionLorentztransformationen för lägetx′
=x −vt - DefinitionLorentztransformationen för tident′
=t −vxc² - DefinitionSambandet mellan energi och rörelsemängdE²
=(pc)² +(mc²)² - DefinitionAbsorptionslagenI
=I₀e−μx - DefinitionHalveringstjocklekx½
=ln(2)μ - DefinitionEffektiv dosE
=ΣwTiHTi - DefinitionQ-värde för en kärnreaktionQ
=(mföre −mefter)c² - LagAtomkärnans radieR
=r₀3 - DefinitionSchwarzschildradienrs
=2GMc² - DefinitionAvstånd ur parallaxd
=1p - DefinitionAvståndsmodulm
−M =5 lg(d10) - DefinitionSkenbar magnitud (Pogsons ekvation)m₁
−m₂ =−2,5 lg(F₁F₂) - LagMass-luminositetsrelationenL
=Ma - LagCepheidernas period-luminositetsrelationMV
=−2,43(lg(P) −1) −4,05 - LagHubbles lagv
=H₀d - DefinitionRödförskjutning (Dopplereffekt för ljus)v
=c(λ −λ₀)λ₀ - DefinitionRelativistisk totalenergiE
=γmc² - DefinitionRelativistisk hastighetsadditionu
=v +u′1 +vu′c² - DefinitionRelativistisk dopplereffektλ
=λₛ - DefinitionAndel myoner som når markenN/N₀
=e−dvτ - DefinitionGravitationell tidsdilatationΔτ/τ
=ghc² - DefinitionBohrradie för bana nrₙ
=n²a₀ - DefinitionDuane–Hunts lag (kortaste röntgenvåglängd)λₘᵢₙ
=hceU - DefinitionKvantharmonisk oscillator: energinivåerEₙ
=(n +12)ħω - DefinitionPartikel i en låda: övergångsvåglängdλ
=8mcL²h(n₂² −n₁²) - DefinitionTunnling genom en barriärT
=e−2Lħ - DefinitionStel rotor: energinivåerEJ
=J(J +1)ħ²2I - DefinitionFermienergi för en elektrongasEF
=ħ²2mₑ3² - DefinitionTermisk de Broglie-våglängdΛ
=h - DefinitionZeemanuppspaltning: energiförskjutningΔE
=μBBml - DefinitionEnergi vid atomövergånghf
=E₂ −E₁ - DefinitionFotonens rörelsemängdp
=hλ - DefinitionMasstalA
=Z +N - DefinitionAlfasönderfallA′
=A −4 - DefinitionBeta-minus-sönderfallZ′
=Z +1 - DefinitionBeta-plus-sönderfallZ′
=Z −1 - DefinitionElektroninfångningZ′
=Z −1 - DefinitionAlfasönderfall — atomnummerZ′
=Z −2 - DefinitionBeta-minus-sönderfall — masstalA′
=A - DefinitionBeta-plus-sönderfall — masstalA′
=A - DefinitionElektroninfångning — masstalA′
=A - DefinitionRörelseenergi från totalenergiEk
=Etot −E₀ - DefinitionKärnmassa från nuklidmassamkärna
=mnuklid −Z·5,486 · 10⁻⁴
Kemi70 formler
Stökiometri15 formler
- DefinitionSubstansmängdn
=mM - DefinitionUtbyteY
=100mutmteor - DefinitionAvogadros talN
=nNA - DefinitionMolär reaktionsentalpiΔHm
=qn - DefinitionGibbs fria energiΔGm
=ΔHm −TΔSm - DefinitionFaradays lag för elektrolysn
=QzF - DefinitionNernsts ekvationE
=E° −RTzF ln(Q) - BegreppOxidation och reduktionVid oxidation avger ett ämne elektroner och vid reduktion tar ett ämne upp elektroner, och de sker alltid tillsammans: en redoxreaktion. I Zn + Cu²⁺ → Zn²⁺ + Cu oxideras zink och kopparjonen reduceras; i en syrabasreaktion byter ingen ämne elektroner.
- DefinitionCellspänning för en galvanisk cellE°cell
=E°katod −E°anod - SatsHess lagΔH°
=ΣnpiΔHpi −(ΣnriΔHri) - SatsReaktionsentalpi ur bindningsentalpierΔH
=ΣnriDri −(ΣnpiDpi) - DefinitionSönderdelningsspänningUmin
=E°anod −E°katod - SatsReaktionsentropiΔS°
=ΣnpiS°pi −(ΣnriS°ri) - DefinitionAtomekonomiAE
=100npMpΣnriMri - DefinitionE-faktorE
=mavfallmprodukt
Lösningar och koncentration31 formler
- BegreppJonEn jon är en atom eller en grupp atomer med en nettoladdning, eftersom antalet elektroner inte är lika med antalet protoner. Na⁺ och SO₄²⁻ är joner; en natriumatom och en vattenmolekyl är det inte.
- DefinitionKoncentrationc
=nV - DefinitionSpädningc₁V₁
=c₂V₂ - DefinitionMasshaltw
=100mämnemlösning - DefinitionMasskoncentrationρ
=mV - DefinitionVolymhaltφ
=100VämneVtotal - DefinitionMiljondelar (ppm)ppm
=1 000 000mämnemtotal - DefinitionLambert-Beers lagA
=εlc - DefinitionSpecifik vridning[α]
=αlc - DefinitionRaoults lagp
=xp° - DefinitionOsmotiskt tryckΠ
=icRT - DefinitionKokpunktsförhöjningΔTb
=iKbm - DefinitionFryspunktssänkningΔTf
=iKfm - DefinitionReaktionshastighetv
=ΔcΔt - DefinitionIntegrerad hastighetslag, första ordningenln([A])
=ln([A]₀) −kt - DefinitionHalveringstid, första ordningens reaktiont½
=ln(2)k - DefinitionIntegrerad hastighetslag, nollte ordningen[A]
=[A]₀ −kt - DefinitionIntegrerad hastighetslag, andra ordningen1[A]
=1[A]₀ +kt - DefinitionArrhenius ekvationk
=Ae−EaRT - BegreppKemisk jämviktKemisk jämvikt är det tillstånd där en reversibel reaktion går lika fort åt båda håll, så att koncentrationerna inte längre ändras. N₂O₄ ⇌ 2 NO₂ i en sluten behållare kommer dit; en brinnande stearinljus, där produkterna lämnar systemet, gör det inte.
- DefinitionJämviktskonstantenKc
=[C][D][A][B] - DefinitionGibbs energi och jämviktskonstantΔG°
=−RT ln(K) - DefinitionLöslighetsproduktenKsp
=[A⁺][B⁻] - DefinitionFördelningskonstantKD
=corgcaq - DefinitionRf-värdeRf
=sämnesfront - DefinitionMolbråkxᵢ
=nᵢntot - DefinitionJämviktskonstanten, allmän formKc
=[C]c[D]d[A]a[B]b - DefinitionLöslighetsprodukten, allmän formKsp
=[Aⁿ⁺]m[Bᵐ⁻]n - DefinitionMolalitetb
=nmlm - DefinitionOmättnadsgradDBE
=2C +2 +N −(H +X)2 - DefinitionTitrering vid ekvivalenspunktencAVAb
=cTVTa
Gaslagar10 formler
- DefinitionAllmänna gaslagenpV
=nRT - DefinitionBoyles lagp₁V₁
=p₂V₂ - DefinitionGay-Lussacs lagp₁T₁
=p₂T₂ - DefinitionCharles lagV₁T₁
=V₂T₂ - DefinitionKombinerade gaslagenp₁V₁T₁
=p₂V₂T₂ - DefinitionVan der Waals ekvationp
=nRTV −nb −an²V² - DefinitionMolekylernas rms-fartvrms
= - DefinitionMolvolymVm
=Vn - SatsDaltons lagptot
=Σpᵢi - DefinitionPartialtryckpᵢ
=xᵢptot
Syror och baser14 formler
- BegreppSyror och baserEn syra är ett ämne som kan lämna ifrån sig en vätejon (H⁺), en bas ett ämne som kan ta upp en. HCl är en syra och NH₃ en bas; vanligt koksalt (NaCl) är varken eller.
- DefinitionpH-värdepH
=−lg([H⁺]) - DefinitionVattnets jonproduktKw
=[H⁺][OH⁻] - DefinitionpOH-värdepOH
=−lg([OH⁻]) - DefinitionpH och pOHpH
+pOH =pKw - DefinitionSyrakonstantenKa
=[H⁺][A⁻][HA] - DefinitionpKapKa
=−lg(Ka) - DefinitionpH i en svag syrapH
=pKa −lg(c)2 - BegreppBuffertEn buffert är en lösning som håller pH nästan konstant när man tillsätter lite syra eller bas, för den innehåller både en svag syra och dess korresponderande bas. Ättiksyra tillsammans med acetat är en buffert; ren ättiksyra, eller saltsyra, är det inte.
- DefinitionHenderson-Hasselbalchs ekvationpH
=pKa +lg([A⁻][HA]) - DefinitionBaskonstantenKb
=[BH⁺][OH⁻][B] - SatsKa gånger KbKaKb
=Kw - SatspKa och pKbpKa
+pKb =pKw - DefinitionBuffertkapacitetβ
=ΔnVΔpH
Ekonomi85 formler
Ränta10 formler
- DefinitionEnkel räntaR
=kpt100 - DefinitionEnkel ränta: totalt att betalas
=k +kpt100 - DefinitionRänta på räntas
=k(1 +p100)n - DefinitionFördubblingstidn
=ln(2)ln(1 +p100) - DefinitionGenomsnittlig årlig tillväxtr
=100((VₙV₀)1n −1) - DefinitionInflationsjusterat beloppAₙ
=A₀(1 +i100)n - DefinitionRealräntar
=100(1 +n1001 +i100 −1) - DefinitionKontinuerlig räntas
=kept100 - SatsSlutvärde vid sparande i början av periodens
=a(1 +p100)n −1p100(1 +p100) - SatsNuvärde av betalningar i början av periodenPV
=a1 −(1 +p100)−np100(1 +p100)
Lån och amortering7 formler
Företagsekonomi54 formler
- DefinitionVinstmarginalm
=100(p −i)p - DefinitionPåslagk
=100(p −i)i - SatsPålägg till marginalm
=100k100 +k - DefinitionAvkastning på investeringR
=100(å −i)i - DefinitionNollpunktsvolymq
=Fp −r - DefinitionNuvärde av evig räntaPV
=100Cr - DefinitionGordons tillväxtmodellP₀
=100D₁r −g - DefinitionCAPME(R)
=Rf +β(Rm −Rf) - DefinitionWACCWACC
=ERE +DRD(1 −T100)E +D - DefinitionÅterbetalningstidT
=Ga - DefinitionNettonuvärde (NPV)NPV
=a·1 −(1 +r100)−nr100 −G - DefinitionInternränta (IRR)G
=a·1 −(1 +IRR100)−nIRR100 - DefinitionObligationsprisP
=C·1 −(1 +y100)−ny100 +F(1 +y100)−n - DefinitionPriselasticitetEd
=%ΔQ%ΔP - DefinitionBågelasticitet (mittpunktsmetoden)E
=Q₂ −Q₁Q₁ +Q₂P₂ −P₁P₁ +P₂ - DefinitionMarginalkostnadMK
=ΔTKΔQ - DefinitionKonsumentöverskottKÖ
=Q(Pmax −P)2 - DefinitionStyckkostnadk
=Fq +r - DefinitionModifierad internränta (MIRR)MIRR
=100((FVPV)1n −1) - SatsOptimal driftsnivåMK
=TSK - Kortsiktig och långsiktig prisgränsEtt företag som tar priset givet fortsätter producera på kort sikt så länge priset täcker lägsta rörliga styckkostnad, och stannar på lång sikt så länge det täcker lägsta totala styckkostnad.
- SatsCournots punkta
−2bQ =MK - DefinitionCPM (kostnad per tusen visningar)CPM
=1 000KV - DefinitionCPC (kostnad per klick)CPC
=Kk - DefinitionCPA (kostnad per konvertering)CPA
=Kn - DefinitionCTR (klickfrekvens)CTR
=100kV - DefinitionROAS (avkastning på annonsspend)ROAS
=IK - DefinitionCAC (kundanskaffningskostnad)CAC
=Kn - DefinitionKundvärde (LTV, CLV)LTV
=Amc - DefinitionAvkastning på eget kapital (ROE)ROE
=100RE - DefinitionAvkastning på totalt kapital (ROA)ROA
=100RT - DefinitionAvkastning på investerat kapital (ROIC)ROIC
=100NK - DefinitionRörelsemarginalm
=100RO - DefinitionEBITDAEBITDA
=EBIT +A - DefinitionEBITDA-marginalm
=100EBITDAO - DefinitionBalanslikviditetBL
=OTKS - DefinitionKassalikviditetKL
=OT −LKS - DefinitionKassaratioKR
=KKS - DefinitionSkuldsättningsgradSG
=SE - DefinitionSoliditetS
=100ET - DefinitionRäntetäckningsgradRTG
=RRK - DefinitionKundkredittid (DSO)DSO
=dKFF - DefinitionLeverantörskredittid (DPO)DPO
=dLSKSV - DefinitionLagrets omsättningstid (DIO)DIO
=dLKSV - DefinitionKassacykel (kapitalbindningstid)CCC
=DIO +DSO −DPO - DefinitionLageromsättningshastighetO
=KSVL - DefinitionRörelsekapitalRK
=OT −KS - DefinitionP/E-tal (pris/vinst)P/E
=KVPA - DefinitionDirektavkastningy
=100UK - DefinitionUtdelningsandelp
=100UVPA - DefinitionPEG-talPEG
=P/Eg - LagGrahams talG²
=22,5VPABVA - DefinitionBörsvärdeBV
=Kn - DefinitionBokfört värde per aktieBVA
=En
Hushållsekonomi11 formler
- DefinitionKvadratmeterprisk
=pA - DefinitionElkostnadk
=Ep - DefinitionUppvärmningskostnadk
=Aep - DefinitionJämförprisj
=pm - DefinitionDricksd
=Np100 - DefinitionDela notana
=N +dn - DefinitionBränslekostnad för en resak
=sfp100 - DefinitionKostnad per kilometerc
=ks - DefinitionValutaomvandlingb
=ak - DefinitionÖvertidsersättninge
=lh(1 +t100) - DefinitionTimlön till månadslönM
=lhv12
Hälsa14 formler
Kroppen14 formler
- DefinitionBMI (body mass index)BMI
=mh² - LagBasalomsättning (Mifflin–St Jeor)BMR
=10m +6,25h −5a +s - LagKroppsfettandel, män (US Navy-metoden)BF
=86,01 lg(w −n2,54) −70,041 lg(h2,54) +36,76 - LagKroppsfettandel, kvinnor (US Navy-metoden)BF
=163,205 lg(w +p −n2,54) −97,684 lg(h2,54) −78,387 - LagMaxpuls (Tanaka)HRmax
=208 −0,7a - LagMålpuls (Karvonen)HRmål
=(HRmax −HRvila)i +HRvila - LagEtt repetitionsmax (Epley)1RM
=v(1 +r30) - LagEtt repetitionsmax (Brzycki)1RM
=36v37 −r - DefinitionMidja–höftkvotWHR
=mh - DefinitionMidja–längdkvotWHtR
=ml - LagKroppsyta (Mosteller)BSA
= - LagFettfri massa, män (Boer)FFM
=0,407m +0,267l −19,2 - LagFettfri massa, kvinnor (Boer)FFM
=0,252m +0,473l −48,3 - LagIdealvikt (Devine)IBW
=s +2,3(l2,54 −60)