- Start
- Formelsamling
- Envariabelanalys
Formelsamling Envariabelanalys
Formlerna i Envariabelanalys, ordnade efter kursens områden. Högskolan har ingen nationell kursplan, så sidan bygger på kursplanerna för SF1625 på KTH, TATA41 på LiU, MVE620 på Chalmers, FMAB70 på LTH och 1MA013 på Uppsala universitet och tar med det som minst två av dem tar upp. Knapparna nedan gör ett formelblad eller ett övningsblad av kursen.
- Kursplaner
- KTH SF1625 Envariabelanalys · 7,5 hp · Gäller från och med HT19, utgåva 2
- LiU TATA41 Envariabelanalys 1 · 6 hp · Gäller från 2026 VT
- Chalmers MVE620 Envariabelanalys · 7,5 hp · Kursplan fastställd 2021-02-26
- LTH FMAB70 Endimensionell analys B2 · 7,5 hp · Gäller för 2026/27
- Uppsala universitet 1MA013 Envariabelanalys · 10 hp · Giltig från och med höstterminen 2025
Gör ett formelblad för EnvariabelanalysÖppnar verktyget för egna formelblad med kursens formler valda.
Gör ett övningsblad för EnvariabelanalysÖppnar övningsbladsgeneratorn med uppgifter från hela kursen valda.
Övningsuppgifter i EnvariabelanalysUppgifter på kursens formler som rättas direkt, med uträkningen när svaret blir fel.
Funktioner
- BegreppFunktionEn funktion är en regel som ger varje tillåtet x-värde exakt ett y-värde, som f(x) = 2x + 1: x = 3 ger y = 7. Cirkeln x² + y² = 1 är ingen funktion, för x = 0 ger både y = 1 och y = −1.
- BegreppPolynomEtt polynom är en summa av termer a·xⁿ där exponenten n är ett heltal från 0 och uppåt, som 3x² − 5x + 2. Uttrycken 1/x, √x och 2ˣ är inte polynom, för x står i nämnaren, under rottecknet och i exponenten.
- DefinitionPotensfunktiony
=Cxa - BegreppExponentialfunktionEn exponentialfunktion har formen f(x) = C · aˣ med C ≠ 0, a > 0 och a ≠ 1: x står i exponenten, och funktionsvärdet multipliceras med faktorn a för varje steg. 2ˣ är en exponentialfunktion; x² är det inte, för där står x som bas.
- DefinitionLogaritmens definition10x
=y - DefinitionNaturliga logaritmeney
=x - DefinitionSinusfunktioneny
=A sin(k(x −v)) +d - BegreppRadianEn radian är den vinkel vars cirkelbåge är lika lång som cirkelns radie. Ett helt varv är 2π radianer, så 1 radian är ungefär 57,3°; ett tal som 2 utan enhet är ännu ingen vinkel, för det kan vara grader eller radianer.
- DefinitionInvers funktionf⁻¹(f(x))
=x
Gränsvärden och kontinuitet
- SatsGränsvärdelimn→∞(1
+1n)n =e - SatsStandardgränsvärdenlimx→0sin(x)x
=1 - SatsGränsvärdet av (eˣ − 1)/xlimx→0ex
−1x =1 - BegreppKontinuitetEn funktion är kontinuerlig i en punkt om gränsvärdet där är lika med funktionsvärdet; grafen hänger då ihop utan hopp eller hål. x² är kontinuerlig överallt; golvfunktionen ⌊x⌋ hoppar vid varje heltal och är det inte där.
Derivata
- DefinitionDerivatans definitionf′(a)
=limh→0f(a +h) −f(a)h - BegreppDeriverbarhetEn funktion är deriverbar i en punkt om ändringskvoten har ett ändligt gränsvärde där, vilket betyder att grafen har en tangent som inte är lodrät. x² är deriverbar i varje punkt; |x| är kontinuerlig men inte deriverbar i 0, där grafen har en spets.
- DefinitionTangentens ekvationy
=f(a) +f′(a)(x −a) - DefinitionGenomsnittlig förändringshastighetk
=f(b) −f(a)b −a - SatsDeriveringsregel för potenserddx(xn)
=nxn −1 - SatsDeriveringsregel för summorddx(f(x)
+g(x)) =f′(x) +g′(x) - SatsDeriveringsregel för differenserddx(f(x)
−g(x)) =f′(x) −g′(x) - SatsDeriveringsregel för konstant faktorddx(cf(x))
=cf′(x) - SatsDerivatan av en konstantddxc
=0 - SatsProduktregelnddx(f(x)g(x))
=f′(x)g(x) +f(x)g′(x) - SatsKvotregelnddx(f(x)g(x))
=f′(x)g(x) −f(x)g′(x)g(x)² - SatsKedjeregelnddxf(g(x))
=f′(g(x))g′(x) - SatsDerivatan av eˣddx(ex)
=ex - SatsDerivatan av aˣddx(ax)
=ax ln(a) - SatsDerivatan av ln xddx(ln(x))
=1x - SatsDerivatan av sinusddxsin(x)
=cos(x) - SatsDerivatan av cosinusddxcos(x)
=−sin(x) - SatsDerivatan av tangensddxtan(x)
=1cos(x)² - SatsDerivatan av cxddx(cx)
=c - SatsDerivatan av en konstant gånger en potensddx(cxn)
=cnxn −1 - SatsDerivatan av en invers funktiong′(b)
=1f′(a)
Tillämpningar av derivata
- DefinitionExtrempunkterf′(a)
=0 - FörstaderivatatestetI en stationär punkt tittar man på f′:s tecken på båda sidor: plus till minus är ett maximum, minus till plus är ett minimum, och ingen teckenväxling är varken eller.
- AndraderivatatestetI en stationär punkt avgör andraderivatans tecken om det är en max- eller minpunkt: f″(a) > 0 ger minpunkt, f″(a) < 0 maxpunkt, och f″(a) = 0 lämnar frågan öppen.
- BegreppAndraderivataAndraderivatan f″ är derivatan av derivatan f′ och visar hur lutningen förändras: positiv där grafen böjer uppåt, negativ där den böjer nedåt. För f(x) = x³ är f″(x) = 6x; för en rät linje är f″ = 0.
- BegreppAsymptotEn asymptot är en linje som en graf kommer allt närmare utan att behöva röra den, som x-axeln för f(x) = 1/x. Det finns tre sorter: lodräta (x = a), vågräta (y = L) och sneda (y = kx + m). Grafen till f(x) = x² har ingen.
- DefinitionHorisontell asymptotlimx→∞f(x)
=L - DefinitionVertikal asymptotlimx→a+f(x)
=∞ - DefinitionSned asymptotlimx→∞(f(x)
−(kx +m)) =0 - DefinitionLinearisering (tangentapproximation)L(x)
=f(a) +f′(a)(x −a)
Integraler
- BegreppPrimitiv funktionEn primitiv funktion till f är en funktion F vars derivata är f, alltså F′ = f. x² är en primitiv funktion till 2x, och det är x² + 5 också; x² är ingen primitiv funktion till x, eftersom (x²)′ = 2x.
- SatsPrimitiv funktion till en potens∫xndx
=xn +1n +1 +C - SatsPrimitiv funktion till sin x∫sin(x)dx
=−cos(x) +C - SatsPrimitiv funktion till cos x∫cos(x)dx
=sin(x) +C - SatsPrimitiv funktion till 1/x∫1xdx
=ln(|x|) +C - SatsPrimitiv funktion till en konstant∫kdx
=kx +C - SatsPrimitiv funktion till eˣ∫exdx
=ex +C - SatsBestämd integral∫abf(x)dx
=F(b) −F(a) - DefinitionArean under en kurvaA
=∫abf(x)dx - SatsKonstant faktor i en integral∫abkf(x)dx
=k∫abf(x)dx - SatsIntegral av en summa∫ab(f(x)
+g(x))dx =∫abf(x)dx +∫abg(x)dx - SatsIntegral av en differens∫ab(f(x)
−g(x))dx =∫abf(x)dx −∫abg(x)dx - SatsIntegral av en linjärkombination∫pq(af(x)
+bg(x))dx =a∫pqf(x)dx +b∫pqg(x)dx - SatsDela en integral i delintervall∫acf(x)dx
=∫abf(x)dx +∫bcf(x)dx - SatsIntegral med lika gränser∫aaf(x)dx
=0 - SatsByta gränser i en integral∫abf(x)dx
=−∫baf(x)dx - SatsAnalysens huvudsatsddx(∫axf(t)dt)
=f(x) - SatsVariabelsubstitution∫f(g(x))g′(x)dx
=F(g(x)) +C - SatsPartiell integration∫f(x)g′(x)dx
=f(x)g(x) −∫f′(x)g(x)dx - SatsGeneraliserad integral av 1/xᵖI
=a1 −pp −1 - SatsRotationsvolymV
=π∫abf(x)²dx - SatsRingmetodenV
=π∫ab(f(x)² −g(x)²)dx - SatsKurvlängdL
=∫abdx
Differentialekvationer
- BegreppDifferentialekvationEn differentialekvation är en ekvation där det obekanta är en funktion och där funktionens derivata ingår; en lösning är en funktion. y′ = 2y är en differentialekvation med lösningarna y = Ce^(2x); x² − 5x + 6 = 0 är det inte, för där är det obekanta ett tal.
- DefinitionDifferentialekvationen y′ = kyy′(x)
=ky(x) - DefinitionDifferentialekvationen y′ = f(x)y′(x)
=f(x) - DefinitionSeparabel differentialekvationg(y(x))y′(x)
=h(x) - DefinitionLinjär differentialekvation av första ordningeny′(x)
+ay(x) =f(x) - DefinitionLinjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =0 - DefinitionInhomogen linjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =f(x)
Talföljder, serier och Taylors formel
- BegreppTalföljdEn talföljd är tal i en bestämd ordning, a₁, a₂, a₃, …, där varje tal är en term. 2, 4, 6, 8, … är en talföljd med regeln aₙ = 2n. Mängden {2, 4, 6, 8} är ingen talföljd, för i en mängd spelar ordningen ingen roll.
- SatsGeometrisk summas
=a₁(kn −1)k −1 - SatsOändlig geometrisk series
=a₁1 −k - SatsAritmetisk summas
=n(a₁ +aₙ)2 - SatsKonvergensradie ur kvottestetR
=1L - SatsFelgräns för alternerande serieEn
=f(n +1) - SatsTaylors restterm (Lagranges form)En
=M|x −a|n +1(n +1)! - DefinitionTaylorpolynom av grad 2P2
=f(a) +f′(a)(x −a) +f″(a)2(x −a)² - SatsTaylorpolynom för exponentialfunktionenPn
=nΣk=0xkk! - SatsTaylorpolynom för sinusPn
=nΣk=1sin(kπ2)xkk! - SatsTaylorpolynom för naturliga logaritmen av 1 + xPn
=nΣk=1(−(−1)kxkk) - MaclaurinutvecklingEn funktion skriven som en potensserie kring 0: f(x) = f(0) + f′(0)x + f″(0)x²/2! + …, där varje koefficient är k:te derivatan i 0 delad med k!.
- SatsMaclaurinutveckling av eˣex
=nΣk=0xkk! +O(xn +1) - SatsMaclaurinutveckling av sin xsin(x)
=nΣk=0(−1)kx2k +1(2k +1)! +O(x2n +3) - SatsMaclaurinutveckling av cos xcos(x)
=nΣk=0(−1)kx2k(2k)! +O(x2n +2) - SatsMaclaurinutveckling av ln(1 + x)ln(1
+x) =nΣk=1(−1)k +1xkk +O(xn +1) - SatsMaclaurinutveckling av arctan xarctan(x)
=nΣk=0(−1)kx2k +12k +1 +O(x2n +3) - SatsMaclaurinutveckling av (1 + x)^α(1
+x)α =nΣk=0αkxk +O(xn +1)
Närliggande
Formler som ligger nära kursen men som bara en av kursplanerna tar upp, eller som de inte entydigt räknar dit. De står här för sammanhanget, inte som kursens innehåll.
- BegreppTalet eTalet e ≈ 2,71828 är det tal som (1 + 1/n)ⁿ närmar sig när n växer, och den bas för vilken eˣ har lutningen 1 i x = 0. Det är irrationellt, och inte samma tal som Eulers konstant γ ≈ 0,5772.
- DefinitionSinus på enhetscirkelnsin(v)
=y - DefinitionCosinus på enhetscirkelncos(v)
=x - Periodicitet hos sinus, cosinus och tangensSinus och cosinus upprepas var 360:e grad och tangens var 180:e: sin(v + n · 360°) = sin v, cos(v + n · 360°) = cos v och tan(v + n · 180°) = tan v för varje heltal n.
- SatsTrigonometriska ettansin(v)²
+cos(v)² =1 - SatsAdditionsformel för sinussin(u
+v) =sin(u) cos(v) +cos(u) sin(v) - SatsAdditionsformel för cosinuscos(u
+v) =cos(u) cos(v) −sin(u) sin(v) - RäkneregelDubbla vinkelnsin(2v)
=2 sin(v) cos(v) - SatsMultiplikation av potenseraxay
=ax +y - SatsDivision av potenseraxay
=ax −y - SatsPotens av potens(ax)y
=axy - SatsPotens av en produktaxbx
=(ab)x - SatsPotens av en kvotaxbx
=(ab)x - DefinitionNollte potensena0
=1 - DefinitionNegativ exponenta−x
=1ax - SatsRationell exponentxmn
=n - SatsLogaritmlagen för produktloga(xy)
=loga(x) +loga(y) - SatsLogaritmlagen för kvotloga(xy)
=loga(x) −loga(y) - SatsLogaritmlagen för potensloga(xp)
=p loga(x) - SatsBasbyte för logaritmerloga(x)
=logb(x)logb(a) - DefinitionSammansatt funktiony
=f(g(x)) - SatsL'Hôpitals regellimx→af(x)g(x)
=limx→af′(x)g′(x) - DefinitionAcceleration som derivataa
=v′(t) - DefinitionTrapetsregelnTn
=b −a2n(f(a) +2(n −1Σi=1f(a +i·b −an)) +f(b)) - DefinitionMittpunktsregelnMn
=b −an(nΣi=1f(a +(i −12)·b −an)) - DefinitionSimpsons regelSn
=b −a3n(f(a) +4(n2Σi=1f(a +(2i −1)·b −an)) +2(n2 −1Σi=1f(a +2i·b −an)) +f(b)) - Rationella uttryckEn kvot av två polynom, p(x)/q(x). Uttrycket är definierat där q(x) ≠ 0, och det förenklas genom att täljare och nämnare faktoriseras och en gemensam faktor förkortas bort, medan de förbjudna värdena står kvar.
- SatsPolynomdivisionp(x)
=q(x)d(x) +r(x) - DefinitionMedelvärdet av en funktionf̄
=1b −a∫abf(x)dx - DefinitionEulers metod: ett stegyₙ₊₁
=yₙ +hf(xₙ, yₙ) - DefinitionLogistisk tillväxty
=M1 +ae−kt - SatsAritmetisk talföljdaₙ
=a₁ +(n −1)d - SatsGeometrisk talföljdaₙ
=a₁kn −1 - DefinitionRekursiv talföljdaₙ
=kaₙ₋₁ +m