Vad satsen säger
a₁ är första termen, k kvoten — det man multiplicerar med varje steg — och n platsen i följden.
Följden 3, 6, 12, 24, 48 har a₁ = 3 och k = 2, och den femte termen är 3 · 2⁴ = 48.
Räkna efter: fem termer, fyra dubbleringar.
Varför exponenten är n − 1
Av samma skäl som i den
aritmetiska följden: första termen har inte
multiplicerats med något än.
| Plats |
Antal multiplikationer |
Term |
| 1 |
0 |
3 · 2⁰ = 3 |
| 2 |
1 |
3 · 2¹ = 6 |
| 3 |
2 |
3 · 2² = 12 |
| 5 |
4 |
3 · 2⁴ = 48 |
Kontrollen är densamma: sätt in n = 1 och se om du får tillbaka första termen. Får du a₁ · k står
exponenten fel.
Att hitta kvoten och platsen
Kvoten är kvoten mellan två grannar: dela vilken term som helst med den före. 3, 6, 12 ger 6/3 = 2
och 12/6 = 2, alltså k = 2. Har du bara ändarna får du ta roten ur: från första termen 5 till femte
termen 405 är k = ⁴√(405/5) = ⁴√81 = 3.
Platsen kräver en logaritm, eftersom det okända sitter i en exponent. Var i följden 3, 6, 12, … står
talet 1 536? Ur aₙ/a₁ = kⁿ⁻¹ följer
- n = ln(1 536 / 3) / ln 2 + 1 = ln 512 / ln 2 + 1 = 9 + 1 = 10
Det är samma drag som på
logaritmlagen för potens,
och kortet gör det åt dig.
Vanliga misstag
- Att använda n som exponent. Femte termen i 3, 6, 12, … är 48, inte 96. Testa med n = 1.
- Att blanda ihop kvot och differens. En aritmetisk följd lägger till d, en geometrisk
multiplicerar med k. 2, 4, 6 och 2, 4, 8 ser lika ut på tre termer, men den tjugonde termen är 40 i
den ena och 1 048 576 i den andra.
- Att tro att en kvot under 1 inte räknas. 100, 50, 25, … är geometrisk med k = 0,5. Följden avtar,
som vid halveringstid.
- Att missa att en negativ kvot växlar tecken. Med k = −2 blir följden 3, −6, 12, −24: varannan term
negativ. Formeln klarar det, men kortet kan inte lösa ut en negativ kvot ur två termer, eftersom svaret
då beror på om platsen är udda eller jämn.
Vanliga frågor
Hur vet jag om en följd är geometrisk?
Dela varje term med den före. Blir kvoten densamma hela vägen är följden geometrisk. Är det skillnaden
som är konstant är den aritmetisk i stället.
Får kvoten vara 1?
Ja, men följden blir då bara samma tal om och om igen. Formeln ger rätt svar, men den vägen tillbaka
stängs: alla termer är lika, så ingen särskild plats går att hitta.
Vad är skillnaden mot exponentiell tillväxt?
Ingen, i sak. En geometrisk talföljd är exponentiell tillväxt mätt i hela steg, och
exponentiell tillväxt är
samma sak där exponenten får vara vad som helst. Det som syns är n − 1 i exponenten, som kommer
av att följden räknas från första termen och inte från noll.