- Start
- Formelsamling
- Matematik 3
Formelsamling Matematik 3
Alla formler och tabeller i Matematik 3, ordnade under kursplanens egna rubriker. De som står på Skolverkets formelblad till det nationella provet är märkta, så att du ser vilka du har framför dig på provet. Varje formel går att räkna med direkt, och knappen nedan gör ett formelblad av hela kursen att skriva ut.
- Gäller för
- Gy25: Matematik – fortsättning, nivå 1b, Matematik – fortsättning, nivå 1c
- Gy11: Matematik 3b, Matematik 3c
Skolverkets formelblad: Formelblad Matematik – fortsättning nivå 1 och formelblad Matematik 3 (PDF)
Gör ett formelblad för Matematik 3Öppnar verktyget för egna formelblad med kursens formler valda.
Gör ett övningsblad för Matematik 3Öppnar övningsbladsgeneratorn med uppgifter från hela kursen valda.
Övningsuppgifter i Matematik 3Uppgifter på kursens formler som rättas direkt, med uträkningen när svaret blir fel.
Ladda ner kursens formelsamling (PDF)PDF, A4 · 15 sidor · 1 380 kB · utgiven 13 oktober 2026
Aritmetik, algebra och funktioner
- Rationella uttryckEn kvot av två polynom, p(x)/q(x). Uttrycket är definierat där q(x) ≠ 0, och det förenklas genom att täljare och nämnare faktoriseras och en gemensam faktor förkortas bort, medan de förbjudna värdena står kvar.
- DefinitionGenomsnittlig förändringshastighetk
=f(b) −f(a)b −a - DefinitionDerivatans definitionPå formelbladetf′(a)
=limh→0f(a +h) −f(a)h - SatsGränsvärdelimn→∞(1
+1n)n =e - DefinitionTangentens ekvationy
=f(a) +f′(a)(x −a) - BegreppDeriverbarhetEn funktion är deriverbar i en punkt om ändringskvoten har ett ändligt gränsvärde där, vilket betyder att grafen har en tangent som inte är lodrät. x² är deriverbar i varje punkt; |x| är kontinuerlig men inte deriverbar i 0, där grafen har en spets.
- SatsDerivatan av eˣPå formelbladetddx(ex)
=ex - SatsDeriveringsregel för potenserPå formelbladetddx(xn)
=nxn −1 - SatsDeriveringsregel för summorPå formelbladetddx(f(x)
+g(x)) =f′(x) +g′(x) - DefinitionNaturliga logaritmenPå formelbladetey
=x - SatsDerivatan av en konstantddxc
=0 - SatsDeriveringsregel för konstant faktorPå formelbladetddx(cf(x))
=cf′(x) - SatsDeriveringsregel för differenserddx(f(x)
−g(x)) =f′(x) −g′(x) - SatsDerivatan av cxddx(cx)
=c - SatsDerivatan av en konstant gånger en potensddx(cxn)
=cnxn −1 - SatsDerivatan av aˣPå formelbladetddx(ax)
=ax ln(a) - DefinitionExtrempunkterf′(a)
=0 - AndraderivatatestetI en stationär punkt avgör andraderivatans tecken om det är en max- eller minpunkt: f″(a) > 0 ger minpunkt, f″(a) < 0 maxpunkt, och f″(a) = 0 lämnar frågan öppen.
- FörstaderivatatestetI en stationär punkt tittar man på f′:s tecken på båda sidor: plus till minus är ett maximum, minus till plus är ett minimum, och ingen teckenväxling är varken eller.
- BegreppAndraderivataAndraderivatan f″ är derivatan av derivatan f′ och visar hur lutningen förändras: positiv där grafen böjer uppåt, negativ där den böjer nedåt. För f(x) = x³ är f″(x) = 6x; för en rät linje är f″ = 0.
- RäkneregelKuberingsregelnPå formelbladet(a
+b)³ =a³ +3a²b +3ab² +b³ - RäkneregelDifferensen av två kuberPå formelbladet(a
−b)(a² +ab +b²) =a³ −b³ - RäkneregelSumman av två kuberPå formelbladet(a
+b)(a² −ab +b²) =a³ +b³ - BegreppPolynomEtt polynom är en summa av termer a·xⁿ där exponenten n är ett heltal från 0 och uppåt, som 3x² − 5x + 2. Uttrycken 1/x, √x och 2ˣ är inte polynom, för x står i nämnaren, under rottecknet och i exponenten.
- SatsPrimitiv funktion till en potensPå formelbladet∫xndx
=xn +1n +1 +C - DefinitionArean under en kurvaA
=∫abf(x)dx - SatsBestämd integralPå formelbladet∫abf(x)dx
=F(b) −F(a) - SatsAnalysens huvudsatsddx(∫axf(t)dt)
=f(x) - SatsDela en integral i delintervall∫acf(x)dx
=∫abf(x)dx +∫bcf(x)dx - SatsByta gränser i en integral∫abf(x)dx
=−∫baf(x)dx - SatsIntegral med lika gränser∫aaf(x)dx
=0 - BegreppPrimitiv funktionEn primitiv funktion till f är en funktion F vars derivata är f, alltså F′ = f. x² är en primitiv funktion till 2x, och det är x² + 5 också; x² är ingen primitiv funktion till x, eftersom (x²)′ = 2x.
- SatsPrimitiv funktion till en konstantPå formelbladet∫kdx
=kx +C - SatsPrimitiv funktion till eˣPå formelbladet∫exdx
=ex +C - SatsIntegral av en summa∫ab(f(x)
+g(x))dx =∫abf(x)dx +∫abg(x)dx - SatsIntegral av en differens∫ab(f(x)
−g(x))dx =∫abf(x)dx −∫abg(x)dx - SatsKonstant faktor i en integral∫abkf(x)dx
=k∫abf(x)dx - SatsIntegral av en linjärkombination∫pq(af(x)
+bg(x))dx =a∫pqf(x)dx +b∫pqg(x)dx - Linjär optimeringBara fortsättning 1b, Ma3bDet största och minsta värdet av en linjär funktion på ett område som begränsas av linjära olikheter, hittat genom att jämföra områdets hörn.
- SatsSlutvärde vid sparande i början av periodenBara fortsättning 1b, Ma3bs
=a(1 +p100)n −1p100(1 +p100) - SatsNuvärde av betalningar i början av periodenBara fortsättning 1b, Ma3bPV
=a1 −(1 +p100)−np100(1 +p100) - SatsAnnuitetsformelnBara fortsättning 1b, Ma3ba
=kr(1 +r)n(1 +r)n −1 - SatsGeometrisk talföljdBara fortsättning 1b, Ma3baₙ
=a₁kn −1 - SatsGeometrisk summaPå formelbladets
=a₁(kn −1)k −1 - SatsMånadssparande till ett målBara fortsättning 1b, Ma3ba
=sr(1 +r)n −1 - DefinitionAbsolutbeloppPå formelbladeta
=|x|
Trigonometri
- DefinitionCosinus i en rätvinklig triangelPå formelbladetcos(v)
=bc - DefinitionSinus i en rätvinklig triangelPå formelbladetsin(v)
=ac - SatsTangens som kvotBara fortsättning 1c, Ma3ctan(v)
=sin(v)cos(v) - DefinitionSinus på enhetscirkelnPå formelbladetsin(v)
=y - DefinitionCosinus på enhetscirkelnPå formelbladetcos(v)
=x - BegreppEnhetscirkeln förklaradBara fortsättning 1c, Ma3cEnhetscirkeln är cirkeln med radie 1 och medelpunkt i origo. Punkten på cirkeln vid vinkeln v har koordinaterna (cos v, sin v), så punkten vid 90° är (0, 1); en cirkel med radie 2 är ingen enhetscirkel.
- SatsCosinussatsenPå formelbladeta²
=b² +c² −2bc cos(A) - SatsSinussatsenPå formelbladetsin(A)a
=sin(B)b - SatsAreasatsenPå formelbladetT
=ab sin(C)2 - DefinitionTangens i en rätvinklig triangelPå formelbladettan(v)
=ab
Algebra
Aritmetik
- SatsMultiplikation av potenserPå formelbladetaxay
=ax +y - SatsDivision av potenserPå formelbladetaxay
=ax −y - SatsPotens av potensPå formelbladet(ax)y
=axy - DefinitionNegativ exponentPå formelbladeta−x
=1ax - SatsPotens av en produktPå formelbladetaxbx
=(ab)x - SatsPotens av en kvotPå formelbladetaxbx
=(ab)x - SatsRationell exponentPå formelbladetxmn
=n - DefinitionNollte potensenPå formelbladeta0
=1 - DefinitionLogaritmens definitionPå formelbladet10x
=y - SatsLogaritmlagen för produktPå formelbladetloga(xy)
=loga(x) +loga(y) - SatsLogaritmlagen för kvotPå formelbladetloga(xy)
=loga(x) −loga(y) - SatsLogaritmlagen för potensPå formelbladetloga(xp)
=p loga(x)
Funktioner och samband
- DefinitionRäta linjens ekvationPå formelbladety
=kx +m - DefinitionRiktningskoefficient ur två punkterPå formelbladetk
=y₂ −y₁x₂ −x₁ - SatsVinkelräta linjerPå formelbladetk₁k₂
=−1 - DefinitionRäta linjens allmänna formPå formelbladetax
+by +c =0 - DefinitionPotensfunktionPå formelbladety
=Cxa - DefinitionExponentiell tillväxtPå formelbladety
=Cax
Statistik och sannolikhet
- LådagramPå formelbladetEtt diagram över fem tal på en axel: minsta värdet, nedre kvartilen, medianen, övre kvartilen och största värdet. Lådan rymmer den mittersta halvan av värdena.
- Normalfördelningens 68-95-99,7-regelPå formelbladetI en normalfördelning ligger ungefär 68 % av värdena inom en standardavvikelse från medelvärdet, ungefär 95 % inom två och ungefär 99,7 % inom tre.
Geometri
- SatsTriangelns areaPå formelbladetA
=bh2 - SatsParallellogrammens areaPå formelbladetA
=bh - SatsParallelltrapetsens areaPå formelbladetA
=(a +b)h2 - SatsCirkelns areaPå formelbladetA
=πr² - DefinitionCirkelns omkretsPå formelbladetO
=2πr - SatsCirkelbågens längdPå formelbladetb
=v360°·2πr - SatsCirkelsektorns areaPå formelbladetA
=v360°πr² - SatsPrismats volymPå formelbladetV
=Bh - SatsCylinderns volymPå formelbladetV
=πr²h - DefinitionCylinderns mantelareaPå formelbladetA
=2πrh - SatsPyramidens volymPå formelbladetV
=Bh3 - SatsKonens volymPå formelbladetV
=πr²h3 - DefinitionKonens mantelareaPå formelbladetA
=πrs - SatsKlotets volymPå formelbladetV
=4πr³3 - SatsKlotets areaPå formelbladetA
=4πr² - SatsLikformighetPå formelbladeta′a
=b′b - SatsAreaskalaPå formelbladetkA
=k² - SatsVolymskalaPå formelbladetkV
=k³ - SatsTopptriangelsatsenPå formelbladets₁s
=b₁b - SatsBisektrissatsenPå formelbladetpq
=bc - SatsTransversalsatsenPå formelbladeta₁a₂
=b₁b₂ - Vinklar vid parallella linjerPå formelbladetSidovinklar är tillsammans 180° och vertikalvinklar är lika stora; likbelägna vinklar och alternatvinklar är lika stora när linjerna är parallella.
- SatsVertikalvinklarPå formelbladetu
=v - SatsVinkelsumman i en månghörningPå formelbladetS
=(n −2)·180° - SatsYttervinkelsatsenPå formelbladety
=u +v - SatsPythagoras satsPå formelbladeta²
+b² =c² - SatsKordasatsenPå formelbladetab
=cd - SatsRandvinkelsatsenPå formelbladetu
=2v - SatsAvstånd mellan två punkterPå formelbladetd
= - SatsMittpunktPå formelbladetxₘ
=x₁ +x₂2
Närliggande
Formler som ligger nära kursen men som kursplanen och formelbladet inte entydigt räknar dit. De står här för sammanhanget, inte som kursens innehåll.
- SatsPolynomdivisionp(x)
=q(x)d(x) +r(x) - SatsStandardgränsvärdenlimx→0sin(x)x
=1 - Kurvor som tangerar varandraTvå kurvor y = f(x) och y = g(x) tangerar varandra i x = a när de skär varandra där och har samma lutning där: f(a) = g(a) och f′(a) = g′(a).
- SatsPrimitiv funktion till 1/xBara fortsättning 1c, Ma3c∫1xdx
=ln(|x|) +C