Vad formeln säger
x^(m/n) = ⁿ√(xᵐ)
Gäller när x > 0 och n är ett positivt heltal. Med en negativ bas går det bara när n är udda — se misstagen nedan.
En bråkexponent består av två steg. Nämnaren n är en rot och täljaren m en potens. Det är en
sats: den följer av potens av potens, eftersom (x^(1/n))ⁿ = x¹ = x, och det
betyder att x^(1/n) är den n:te roten ur x.
Stegen kan tas i vilken ordning som helst. ⁿ√(xᵐ) och (ⁿ√x)ᵐ är samma tal, och det lönar sig ofta att ta roten först, så att talen hålls små.
Räkneexempel
8^(2/3) på båda sätten. Roten först: ∛8 = 2 och 2² = 4. Potensen först: 8² = 64 och ∛64 = 4. Samma svar.
16^(3/4). Roten först: ⁴√16 = 2 och 2³ = 8. Potensen först hade krävt ⁴√4096, som är samma 8 men mycket svårare att se.
En kvadratrot. 25^(1/2) = √25 = 5. Exponenten 1/2 är kvadratroten.
Negativ bråkexponent. 27^(−2/3) = 1/27^(2/3) = 1/(∛27)² = 1/9. Minustecknet ger en negativ exponent och bråket en rot.
Vanliga misstag
- Att vända på bråket. Nämnaren är roten och täljaren potensen. 8^(2/3) är kubikroten ur 8², inte kvadratroten ur 8³.
- Att ta potensen först med stora tal. Resultatet blir detsamma men talen växer i onödan. Ta roten först när basen är en jämn potens.
- Negativ bas med jämn rot. (−8)^(1/2) är inget reellt tal, eftersom ingen kvadrat är negativ. Regeln gäller för positiva baser. Med en udda rot går det: (−8)^(1/3) = −2.
Vanliga frågor
Vilken är roten och vilken är potensen?
Nämnaren är roten och täljaren potensen. I x^(3/4) tar man fjärde roten och upphöjer till tre.
Spelar det någon roll vilket steg som kommer först?
Inte för svaret när basen är positiv. Men det är ofta enklare att räkna om man tar roten först.
Varför skriver man rötter som potenser alls?
För att potenslagarna då gäller för rötter också. √x · ∛x blir x^(1/2) · x^(1/3) = x^(5/6), och
derivatan av √x är derivatan av x^(1/2) med potensregeln.