- Start
- Formelsamling
- Matematik 5
Formelsamling Matematik 5
Alla formler och tabeller i Matematik 5, ordnade under kursplanens egna rubriker. Varje formel går att räkna med direkt, och knappen nedan gör ett formelblad av hela kursen att skriva ut.
- Gäller för
- Gy25: Matematik – fördjupning, nivå 1
- Gy11: Matematik 5
Gör ett formelblad för Matematik 5Öppnar verktyget för egna formelblad med kursens formler valda.
Gör ett övningsblad för Matematik 5Öppnar övningsbladsgeneratorn med uppgifter från hela kursen valda.
Övningsuppgifter i Matematik 5Uppgifter på kursens formler som rättas direkt, med uträkningen när svaret blir fel.
Ladda ner kursens formelsamling (PDF)PDF, A4 · 5 sidor · 485 kB · utgiven 13 oktober 2026
Aritmetik, algebra och funktioner
- DefinitionExponentiell tillväxty
=Cax - DefinitionIntegrerad hastighetslag, första ordningenln([A])
=ln([A]₀) −kt - DefinitionRadioaktivt sönderfallN
=N₀e−λt - DefinitionDifferentialekvationen y′ = kyy′(x)
=ky(x) - BegreppDifferentialekvationEn differentialekvation är en ekvation där det obekanta är en funktion och där funktionens derivata ingår; en lösning är en funktion. y′ = 2y är en differentialekvation med lösningarna y = Ce^(2x); x² − 5x + 6 = 0 är det inte, för där är det obekanta ett tal.
- DefinitionLinjär differentialekvation av första ordningeny′(x)
+ay(x) =f(x) - DefinitionLinjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =0 - DefinitionDifferentialekvationen y′ = f(x)y′(x)
=f(x) - DefinitionInhomogen linjär differentialekvation av andra ordningeny″(x)
+ay′(x) +by(x) =f(x)
Logik och diskret matematik
- DefinitionKongruens och moduloräkningamodn
=a −n⌊an⌋ - SatsStörsta gemensamma delareSGD(a, b)
=SGD(b, amodb) - SatsMinsta gemensamma multipelMGM(a, b)
=abSGD(a, b) - PrimtalsfaktoriseringVarje heltal över 1 är en produkt av primtal på exakt ett sätt — och sättet att hitta den är att dela med det minsta primtal som går, om och om igen.
- DefinitionKombinationerC
=n!k!(n −k)! - DefinitionFakultetn!
=n(n −1)! - DefinitionPermutationerP
=n!(n −k)! - DefinitionRekursiv talföljdaₙ
=kaₙ₋₁ +m - SatsAritmetisk talföljdaₙ
=a₁ +(n −1)d - SatsAritmetisk summas
=n(a₁ +aₙ)2 - SatsGeometrisk talföljdaₙ
=a₁kn −1 - DefinitionDifferens i en aritmetisk talföljdd
=aₙ −aₙ₋₁ - BegreppTalföljdEn talföljd är tal i en bestämd ordning, a₁, a₂, a₃, …, där varje tal är en term. 2, 4, 6, 8, … är en talföljd med regeln aₙ = 2n. Mängden {2, 4, 6, 8} är ingen talföljd, för i en mängd spelar ordningen ingen roll.
- BegreppMängdEn mängd är en samling av olika objekt, till exempel A = {1, 2, 3}. Ordningen spelar ingen roll och en mängd innehåller inte samma element två gånger.
Närliggande
Formler som ligger nära kursen men som kursplanen och formelbladet inte entydigt räknar dit. De står här för sammanhanget, inte som kursens innehåll.