Hoppa till innehållet
LoveToCalc

Definition — vad betyder det?

Linjär differentialekvation av andra ordningen

Rötterna till r² + ar + b = 0 avgör hur lösningen ser ut. Komplexa rötter α ± βi ger en svängning, e^(αx) gånger en cosinus och en sinus.

På engelska: Second-order linear differential equation

y″(x)+ay′(x)+by(x)=0

Allmän lösning

y=C₁er₁x+C₂er₂x,a²−4b>0eαx(C₁ cos(βx)+C₂ sin(βx)),a²−4b<0(C₁+C₂x)erx,annars

där

  • r₁=−a+a²−4b2
  • r₂=−a−a²−4b2
  • r=−a2
  • α=−a2
  • β=4b−a²2

C₁ och C₂ är godtyckliga konstanter.

x
Variabeln
a
Den konstanta koefficienten framför y′
b
Den konstanta koefficienten framför y

Ekvationen och de tre fallen

Ansätt y = e^(rx). Det ger den karakteristiska ekvationen r² + ar + b = 0, som på engelska heter characteristic equation eller auxiliary equation. Tecknet på dess diskriminant a² − 4b väljer raden i den allmänna lösningen ovan: två reella rötter r₁ ≠ r₂, komplexa rötter α ± βi eller en dubbelrot r.

Exempel

y″ + 2y′ + 5y = 0: r² + 2r + 5 = 0 ger r = −1 ± 2i, så α = −1 och β = 2:

y = e^(−x)(C₁ cos 2x + C₂ sin 2x)

y″ − y′ − 6y = 0: r² − r − 6 = 0 ger r = 3 och r = −2, så y = C₁e^(3x) + C₂e^(−2x).

y″ + 4y′ + 4y = 0: r² + 4r + 4 = 0 ger dubbelroten r = −2, så y = (C₁ + C₂x)e^(−2x).

Begynnelsevillkoren bestämmer konstanterna

y″ + 2y′ + 5y = 0 med y(0) = 1 och y′(0) = 1. Ur lösningen ovan är y(0) = C₁ = 1, och y′ = e^(−x)((−C₁ + 2C₂) cos 2x + (−C₂ − 2C₁) sin 2x) ger y′(0) = −1 + 2C₂ = 1, så C₂ = 1: y = e^(−x)(cos 2x + sin 2x). En dämpad svängning: faktorn e^(−x) krymper och sinus-cosinus-delen svänger.

Gå vidare

Vanliga misstag

Vanliga frågor

Varför fungerar ansatsen y = e^(rx)? För att derivatan av e^(rx) är r · e^(rx): varje term i ekvationen blir en konstant gånger samma e^(rx), och kvar står r² + ar + b = 0.

Var kommer cosinus och sinus ifrån? Ur e^((α + βi)x) = e^(αx)(cos βx + i sin βx), Eulers formel. Real- och imaginärdelen är var sin reell lösning, och de två tillsammans spänner upp alla.

Laplacetabell

Tabell

Laplacetabell
f(t)F(s)Gäller närNamn
Transformpar
11ss > 0Konstant
tnn!sn+1s > 0Potens (n = 0, 1, 2, …)
eat1s−as > aExponentialfunktion
sin(ωt)ωs²+ω²s > 0Sinus
cos(ωt)ss²+ω²s > 0Cosinus
eat sin(ωt)ω(s−a)²+ω²s > aDämpad sinus
eat cos(ωt)s−a(s−a)²+ω²s > aDämpad cosinus
teat1(s−a)²s > aLinjär gånger exponential
tneatn!(s−a)n+1s > aPotens gånger exponential
eat−e−at2as²−a²s > |a|Sinus hyperbolicus
eat+e−at2ss²−a²s > |a|Cosinus hyperbolicus
1,t≥a0,annarse−asss > 0Enhetssteg u(t − a), a ≥ 0
δ(t−a)e−asalla sEnhetsimpuls (diracdelta), a ≥ 0
Räkneregler
αf(t)+βg(t)αF(s)+βG(s)där F och G båda finnsLinjäritet
eatf(t)F(s−a)där F(s − a) finnsFörskjutning i s
u(t−a)f(t−a)e−asF(s)där F finnsFörskjutning i t, a ≥ 0
f′(t)sF(s)−f(0)där F finnsFörsta derivatan
f″(t)s²F(s)−sf(0)−f′(0)där F finnsAndra derivatan
tf(t)−F′(s)där F finnsMultiplikation med t
∫0tf(τ)dτF(s)sdär F finns och s > 0Integration
∫0tf(τ)g(t−τ)dτF(s)G(s)där F och G båda finnsFaltning

Senast granskad 1 oktober 2026 ·Så granskas sidorna

Kurser där formeln ingår

DifferentialkalkylAlla formler