- Start
- Formelsamling
- Tabeller
Tabeller
Välj en tabell. Var och en genereras ur samma motor som formlerna räknar med, så ingenting i den är handskrivet.
Aritmetik
- MultiplikationstabellenTalen 1 till 10 gånger varandra. Leta upp det ena talets rad och det andras kolumn: produkten står där de möts, och eftersom ordningen inte spelar någon roll är tabellen sin egen spegelbild längs diagonalen.
- Kvadrattal, kubiktal och kvadratrötterKvadrat, kub och kvadratrot för talen 1 till 20. Kvadrattalen är de som Pythagoras sats och varje area för med sig, och kvadratroten är vägen tillbaka.
- Primtal upp till 1 000Alla 168 primtal under 1 000, sållade fram och inte inskrivna. Ett primtal är delbart bara med 1 och med sig självt, och 1 räknas inte.
- DelbarhetsreglerHur man ser på ett tal om det går att dela med 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11 eller 25, utan att göra divisionen. Varje regel har ett exempel och ett motexempel, och båda är kontrollerade mot divisionen själv.
- Romerska siffrorDe sju romerska siffrorna, de sex par där en mindre siffra före en större drar av, och årtal uppdelade siffra för siffra. Skriv ett tal eller en romersk siffra i fältet, så får du den andra – från 1 till 3999.
Geometri
- LängdenheterFrån millimeter till nautisk mil, med den svenska milen på tio kilometer bredvid tum, fot, yard och engelsk mile. Varje enhet står i meter, och omvandlaren under tabellen räknar mellan två valfria.
- AreaenheterFrån kvadratmillimeter till kvadratkilometer, med ar och hektar, och med kvadrattum, kvadratfot, acre och kvadratmile för den som läser amerikanska mått. Varje enhet står i kvadratmeter.
- VolymenheterMilliliter, centiliter, deciliter och liter — köksmåtten — bredvid kubikenheterna och amerikansk gallon. En liter är precis en kubikdecimeter, och tabellen visar det rad för rad.
Trigonometri
Differentialkalkyl
Statistik och sannolikhetslära
- NormalfördelningstabellSannolikheten Φ(z) att ett normalfördelat värde ligger högst z standardavvikelser över medelvärdet, för z = 0,00 till 3,49. Tiondelen är raden och hundradelen kolumnen: raden 1,0 och kolumnen 0,03 ger Φ(1,03) = 0,8485. För negativa z gäller Φ(−z) = 1 − Φ(z), och 1,96 är talet bakom varje 95-procentigt konfidensintervall som bygger på normalfördelningen, eftersom Φ(1,96) = 0,9750. Värdena är beräknade, inte avskrivna.
- T-tabellKritiska värden för Students t-fördelning, för frihetsgrad 1 till 30 och uppåt till ∞. Kolumnerna är den ensidiga signifikansnivån; vid ett tvåsidigt test delas nivån på två svansar, så ett tvåsidigt test på 5 % läses i kolumnen 0,025 — 2,228 vid 10 frihetsgrader. Ju fler frihetsgrader, desto närmare normalfördelningen, och raden ∞ är den: 1,960.
- Chi-tvåtabellKritiska värden för chi-två-fördelningen, för frihetsgrad 1 till 100, mot sannolikheten i den övre svansen. Ett chi-två-test förkastar nollhypotesen när teststorheten är större än talet i tabellen: vid 5 % och en frihetsgrad är gränsen 3,841, vid fyra frihetsgrader 9,488. I ett korstabelltest är frihetsgraden (rader − 1) · (kolumner − 1).
- F-tabellKritiska värden för F-fördelningen vid 5 % och 1 % i den övre svansen. Kolumnen är täljarens frihetsgrader ν₁, raden är nämnarens ν₂, och varje nämnare har två rader, en för 5 % och en för 1 %. Kvoten mellan två stickprovsvarianser, F = s₁² / s₂², jämförs med talet i tabellen: för ν₁ = 4 och ν₂ = 10 är gränsen 3,48 vid 5 % och 5,99 vid 1 %, så en kvot på 4,2 förkastar lika varianser vid 5 % men inte vid 1 %. Gäller när de två stickproven kommer från normalfördelade populationer. Tabellen är ensidig: ett tvåsidigt test på 5 % behöver gränserna för 2,5 %, och dem har tabellen inte. Kolumnen och raden ∞ är gränsvärdena när frihetsgraderna växer. Värdena är beräknade, inte avskrivna.
- BinomialtabellDen kumulativa binomialfördelningen P(X ≤ k) för n = 1 till 20 och p = 0,05 till 0,50. Hitta raden för n och k och kolumnen för p. Med n = 10 och p = 0,30 är P(X ≤ 3) = 0,6496: sannolikheten för högst tre lyckade försök. Sannolikheten för minst fyra är 1 − 0,6496 = 0,3504, och sannolikheten för exakt tre är skillnaden mellan två rader, 0,6496 − 0,3828 = 0,2668. För p över 0,50 byts utfallen: P(X ≤ k) med p är 1 − P(X ≤ n − k − 1) med 1 − p. Gäller när försöken är oberoende och p är lika för alla. Värdena är beräknade, inte avskrivna.
- PoissontabellDen kumulativa Poissonfördelningen P(X ≤ k) för medelvärdet μ = 0,1 till 10 och k = 0 till 20. Raden är μ och kolumnen är k. Om det i snitt kommer två samtal i minuten, μ = 2, är sannolikheten för högst tre samtal 0,8571 och för fler än tre 1 − 0,8571 = 0,1429. Sannolikheten för exakt k är skillnaden mellan två grannkolumner: 0,8571 − 0,6767 = 0,1804 för k = 3. Gäller när händelserna inträffar oberoende av varandra med konstant medelfrekvens. Värdena är beräknade, inte avskrivna.
Matematiska tecken och symboler
- SI-prefixAlla 24 SI-prefix, från quetta till quecto, med symbol och faktor. De fyra yttersta — quetta, ronna, ronto och quecto — är de nyaste och saknas i många äldre tabeller.
- Grekiska alfabetetAlla 24 grekiska bokstäver, stora och små, med namn och vad de står för i formlerna: π för pi, ρ för densitet, λ för våglängd och Δ för en förändring.
- Matematiska symbolerTecknen i formlerna – likhet och olikhet, räknesätt, rötter, geometri och konstanter – med namn, vad de betyder och ett exempel på hur de skrivs.
- Mängdlärans notationTecknen i mängdläran – tillhör, delmängd, union, snitt, differens och tomma mängden – och talmängderna ℕ, ℤ, ℚ, ℝ och ℂ, med namn, betydelse och exempel.
- Tal i olika talbaserTalen 0 till 255 i decimal form, binärt, oktalt och hexadecimalt. 255 är den största byten: 11111111 binärt och FF hexadecimalt. Hexadecimala siffror efter 9 skrivs A–F.
- Namn på stora talTiopotenserna från tusen (10³) till 10³³ med engelskans namn på korta skalan och svenskans på långa. En svensk biljon är 10¹², en engelsk billion bara 10⁹.
Rörelse
- TidsenheterFrån millisekunder till veckor, i sekunder. Månader och år finns inte med, eftersom de inte har någon fast längd.
- HastighetsenheterMeter per sekund, kilometer i timmen, miles per hour, fot per sekund och knop. Faktorerna är exakta, eftersom både mile, fot och sjömil är definierade i meter.
Mekanik
- MassaenheterFrån milligram till ton, med hekto som svenska recept fortfarande räknar i, och ounce, pound och stone. Varje enhet står i kilogram.
- Fysikaliska konstanterTjugotvå konstanter, och kolumnen som säger vilka som är exakta och varför. Sju av dem definierar SI, några följer av de sju, och resten är uppmätta och har en osäkerhet. Varje värde har sin källa.
- Densitet för vanliga ämnenVatten, is, luft, några vätskor och de vanliga metallerna, var och en med den temperatur värdet gäller vid. Lättast först, så att ordningen själv säger vad som flyter på vad.
- SolsystemetSolen, planeterna, Månen och Pluto: massa, radie, densitet, tyngdacceleration, flykthastighet och omlopp enligt NASA. Negativ rotationstid är baklänges.
- Elasticitetsmodul för vanliga materialElasticitetsmodulen E i GPa: den spänning som skulle krävas för att töja materialet till dubbla längden om det höll. Legeringar, trä, betong och plaster varierar med sammansättning och tillverkning, så de raderna är typvärden. Trä gäller längs fibrerna.
- LuftmotståndskoefficienterLuftmotståndskoefficienten Cd för vanliga former och fordon, mätt mot frontarean: arean sedd rakt framifrån. Värdena är typvärden från försök och ändras med farten och ytans råhet, så två bilar av samma typ kan skilja sig.
- FriktionstalFriktionstalen μs (vilofriktion) och μk (glidfriktion) för vanliga materialpar. Vilofriktionen är den största kraft som kan verka innan något börjar glida, och glidfriktionen verkar medan det glider; μk är nästan alltid mindre än μs. Värdena är ungefärliga, angivna med en eller två siffror, och ändras med ytans skick, smuts, fukt och belastning. Där två läroböcker anger olika värden för samma par står båda raderna.
Ellära
Termodynamik
- Specifik värmekapacitetHur mycket energi det tar att värma ett kilogram av ett ämne en grad. Vatten står överst, eftersom det kräver mer än något annat i tabellen.
- Latent värme för vanliga ämnenHur mycket värme det går åt för att smälta eller koka bort ett kilogram, för vatten och tre andra ämnen. Värdena gäller vid ämnets egen smält- eller kokpunkt och normalt lufttryck.
- Värmeledningsförmåga för vanliga materialVärmeledningsförmågan k i W/(m·K): hur många watt som leds genom en meter tjockt material per kvadratmeter och grad. Metallerna gäller vid 0 °C. Byggmaterial, trä och isolering varierar med densitet och fukt, så de raderna är typvärden.
- LängdutvidgningskoefficienterLängdutvidgningskoefficienten α i miljondelar per kelvin: hur mycket en meter material växer per grad. 23 betyder 23 · 10⁻⁶ /K. Metallernas värden gäller vid 20 °C och ökar något med temperaturen. Legeringar, betong och trä varierar med sammansättningen.
Vågrörelselära
- Elektromagnetiska spektrumetRadiovågor, mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gammastrålning, med våglängd och frekvens enligt NASA. Gränserna är ungefärliga överenskommelser.
- Brytningsindex för vanliga ämnenBrytningsindex n för gaser, vätskor och genomskinliga fasta ämnen, med våglängden och temperaturen värdet gäller vid, och ljusets hastighet i ämnet, c/n. Vakuum har n = 1 per definition. Index ändras med våglängden, så blått ljus bryts mer än rött.
- Ljudets hastighet i olika ämnenLjudets hastighet i m/s i gaser, vätskor och fasta ämnen. I luft växer den med ungefär 0,6 m/s per grad. I fasta ämnen går en tryckvåg fortare i ett stort stycke än längs en tunn stav; tabellen ger båda där källan gör det.
Modern fysik
- NuklidmassorAtommassa och halveringstid för 625 nuklider, alla stabila och alla som lever minst ett dygn, ur AME2020 och NUBASE2020. Plus elektron, proton och neutron.
- Standardmodellens partiklarStandardmodellens sex kvarkar, sex leptoner, fyra kraftförmedlande bosoner och higgsbosonen, med laddning, spinn och massa enligt Particle Data Group. Laddningen är i elementarladdningar.
- Utträdesarbete för metallerUtträdesarbetet φ: den minsta energi som frigör en elektron från metallens yta, i eV och i joule, och den längsta våglängd ljus kan ha och ändå göra det. Värdena är fotoelektriskt uppmätta; en smutsig eller oxiderad yta ger lägre värden.
- StrålningsviktningsfaktorerViktningsfaktorn wR enligt ICRP 103: talet absorberad dos i gray multipliceras med för att få ekvivalent dos i sievert. Den speglar hur mycket skada strålslaget gör per joule i vävnaden, så alfastrålning väger tjugo gånger så tungt som gamma.
Stökiometri
- Periodiska systemetAlla 118 grundämnen med atomnummer, kemiskt tecken, namn på svenska och engelska och atomvikt enligt IUPAC:s atomviktskommission. Klicka på ett ämne.
- Grundämnenas egenskaperElektronegativitet, joniseringsenergi, densitet, smält- och kokpunkt, elektronkonfiguration och oxidationstal för alla 118 grundämnen, ur PubChem.
- Elektrokemiska spänningsserienStandardreduktionspotentialer vid 25 °C, från litium till fluor. Ju högre E°, desto lättare reduceras ämnet till vänster om pilen. Cellspänningen är katodens E° minus anodens.
- StandardbildningsentalpierΔHf° vid 25 °C för vanliga ämnen, det tal Hess lag räknar med. Grundämnen i sin standardform har 0. Aggregationsformen räknas: vatten som vätska och som ånga har olika värden.
- BindningsentalpierMedelbindningsentalpier i kJ/mol: energin för att bryta en mol av bindningen i gasfas. Värdena är medelvärden över många molekyler, så en reaktionsentalpi räknad ur dem är en uppskattning.
- StandardentropierS° vid 25 °C och 1 bar för vanliga ämnen, det tal ΔS° räknas ur: produkternas summa minus reaktanternas. Till skillnad från ΔHf° är S° inte noll för grundämnen, och gaser har mycket högre värden än fasta ämnen.
Lösningar och koncentration
- LöslighetsprodukterKsp vid 25 °C för vanliga svårlösliga salter. Ju mindre Ksp, desto mindre löser sig saltet – men jämför bara salter med samma formeltyp, för exponenterna i uttrycket räknas.
- LöslighetsreglerVilka jonföreningar som löser sig i vatten och vilka som faller ut: salter med jonerna i den övre gruppen är lättlösliga utom undantagen, de i den nedre svårlösliga utom undantagen. Efter OpenStax Chemistry 2e, tabell 4.1.
Syror och baser
- SyrakonstanterKa och pKa för vanliga syror i vatten, med de starka först och den svagaste sist. Lägre pKa betyder starkare syra. Basers värden står under deras korresponderande syra, som NH₄⁺ för ammoniak.
- Vattnets jonprodukt och temperaturenKw och pKw för rent vatten från 0 till 100 °C. pH + pOH = 14 gäller bara nära 25 °C: i kokande vatten är pKw ungefär 12,25 och neutralt pH ungefär 6,1, utan att vattnet blir surt.
- Syra-basindikatorerVanliga indikatorer, i den ordning de slår om, med pH-intervallet för omslaget och färgen på var sida. Välj en indikator vars omslag ligger kring pH vid titreringens ekvivalenspunkt.