Vad formeln säger
n! = n · (n − 1)!
n! läses “n fakultet” och är produkten av alla heltal från n ned till 1: 5! = 5 · 4 · 3 · 2 · 1. Formeln
skriver samma sak rekursivt: varje fakultet är talet självt gånger fakulteten av talet under. Kedjan
stannar vid 0! = 1. Formeln är en definition, och 0! = 1 är en del av den.
Fakulteten räknar på hur många sätt n olika saker kan ställas i ordning. Tre böcker på en hylla kan stå i 3! = 6 ordningar. Därför dyker den upp i permutationer, kombinationer och binomialfördelningen.
Räkneexempel
Fem. 5! = 5 · 4 · 3 · 2 · 1 = 120.
Med rekursionen. Vet du att 6! = 720 är 7! = 7 · 720 = 5 040, utan att räkna om hela produkten.
En kvot. 5! / 3! = (5 · 4 · 3 · 2 · 1) / (3 · 2 · 1) = 5 · 4 = 20. Allt från 3 och nedåt förkortas bort.
| n | n! |
|---|---|
| 0 | 1 |
| 1 | 1 |
| 2 | 2 |
| 3 | 6 |
| 4 | 24 |
| 5 | 120 |
| 6 | 720 |
| 7 | 5 040 |
| 8 | 40 320 |
| 9 | 362 880 |
| 10 | 3 628 800 |
| 11 | 39 916 800 |
| 12 | 479 001 600 |
Vanliga misstag
- Att tro att 0! = 0. Det är 1, och det är en definition, inte ett räknefel.
- Att läsa n! som n · 1. Utropstecknet betyder hela produkten n · (n − 1) · … · 1.
- Att förkorta 5! / 3! till 5 / 3. Fakulteter förkortas faktor för faktor: 5! / 3! = 5 · 4 = 20.
Vanliga frågor
Varför är 0! = 1?
För att rekursionen ska hålla hela vägen ned: 1! = 1 · 0!, och eftersom 1! = 1 måste 0! vara 1. Det
stämmer också med räkningen av ordningar: det finns exakt ett sätt att ställa noll saker i ordning,
nämligen att inte göra något.
Finns fakultet för decimaltal?
Inte i den här formeln, som gäller hela tal från 0 och uppåt. Det finns en utvidgning, gammafunktionen,
som ger värden även mellan heltalen, men den hör till högskolematematiken. Negativa heltal har ingen
fakultet alls.
Hur stort är 20!?
2 432 902 008 176 640 000, ungefär 2,4 · 10¹⁸. Fakulteten växer till slut ifrån varje potens med fast
bas eller fast exponent: 170! är ungefär 7,3 · 10³⁰⁶, och 171! är för stort för ett kalkylark. En
miniräknare som slutar vid 10¹⁰⁰ klarar bara upp till 69!.