x̄ = Σxᵢ / n
Lägg ihop alla värden och dela med hur många de är. Resultatet är ett lägesmått, ett tal för var värdena ligger. x₁, x₂, … är värdena, n är antalet och Σ betyder
“summan av”. Strecket över x läses “x streck” och är det vanliga tecknet för ett medelvärde. Formeln är
en definition: den bestämmer vad ordet medelvärde betyder, och det finns inget att bevisa.
Det man lätt missar är att medelvärdet påverkas av varje värde lika mycket, också de som ligger långt
från de andra. Ett enda extremt tal kan flytta det mer än alla andra tillsammans. Därför finns
medianen som komplement.
Räkneexempel
Åtta värden. 2, 4, 4, 4, 5, 5, 7 och 9 har summan 40. Det är åtta värden, så medelvärdet är
40 / 8 = 5.
Samma lista med ett extremvärde. Lägg till 100. Summan blir 140 och antalet 9, så medelvärdet blir
140 / 9 ≈ 15,6. Åtta av nio värden ligger under 10, men medelvärdet ligger över dem alla. Medianen
flyttar sig bara från 4,5 till 5.
Vanliga misstag
- Att dela med fel antal. Ett värde som är 0 räknas fortfarande: 0, 4 och 8 har medelvärdet 4, inte 6.
- Att använda medelvärdet där ett extremvärde drar iväg det. Löner och huspriser beskrivs ofta
bättre av medianen.
- Att slå ihop två gruppers medelvärden och dela med 2. Är grupperna olika stora blir det fel. Då
behövs ett vägt medelvärde, med gruppstorlekarna som vikter.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan medelvärde och genomsnitt?
Ingen. Genomsnitt är vardagsordet, medelvärde är ordet i matematikboken, och båda betyder summan delad
med antalet. Den exakta termen är aritmetiskt medelvärde.
När ska jag använda medianen i stället?
När några få värden ligger långt från resten. Medianen beror bara på vilket värde som ligger i mitten,
så ett extremvärde flyttar den knappt. Ligger värdena jämnt fördelade blir medelvärde och median ungefär
lika.
Kan medelvärdet vara ett tal som inte finns i listan?
Ja, och det är vanligt. 1, 2, 3, 4 har medelvärdet 2,5. Medelvärdet behöver inte ens vara ett möjligt
värde: en familj kan i genomsnitt ha 1,8 barn.