P(X ≤ x) = 1 − e^(−λx)
λ är intensiteten — händelser per tidsenhet — och x väntetiden i samma enhet.
Bussar kommer slumpmässigt, i genomsnitt en varannan minut (λ = 0,5 per minut). Chansen att en kommer inom
2 minuter: P = 1 − e^(−0,5 · 2) = 1 − e⁻¹ ≈ 0,6321.
λ = 1 per timme, x = 0,5 timmar: P = 1 − e^(−0,5) ≈ 0,3935.
Den genomsnittliga väntan är 1 / λ — två minuter i bussexemplet. Medianen är kortare: hälften av väntetiderna
är över efter ln 2 / λ, vilket vid λ = ln 2 blir exakt 1. Den långa svansen av enstaka långa väntetider drar
upp medelvärdet.
Chansen att väntan blir längre än x är andra sidan, e^(−λx). För bussarna är sannolikheten att vänta mer
än 4 minuter e⁻² ≈ 0,135.
Den saknar minne
Har du redan väntat 5 minuter är chansen för en buss inom 2 minuter fortfarande 0,6321. Tiden du redan
väntat påverkar inte sannolikheten. Det stämmer precis för radioaktivt sönderfall — en atom åldras inte —
och fel för allt som slits, som ett bildäck.
Den är väntetidssidan av Poissonfördelningen: är antalet händelser per timme
Poissonfördelat med intensiteten λ, är tiden mellan dem exponentialfördelad med samma λ.
Vanliga misstag
- Blanda ihop intensitet och medelvärde. En buss varannan minut är λ = 0,5, inte λ = 2.
- Svara på fel sida. 1 − e^(−λx) är “inom x”; “längre än x” är e^(−λx).
- Använda den för sådant som åldras. En glödlampa i slutet av sitt liv går lättare sönder, inte lika lätt.
Vanliga frågor
Hur hänger den ihop med halveringstid?
En radioaktiv halveringstid är medianen i en exponentialfördelning: ln 2 / λ, där λ är sönderfallskonstanten.
Vad är sannolikheten för en exakt tid?
Noll — tiden är kontinuerlig, så bara intervall har sannolikheter.