σ² = Σ(xᵢ − x̄)² / n
Ta varje värdes avstånd till medelvärdet, kvadrera det, lägg ihop kvadraterna och dela
med antalet. Variansen är alltså medelvärdet av de kvadrerade avstånden. n är antalet värden och σ²
läses “sigma i kvadrat”. Formeln är en definition.
Variansen har fel enhet för att läsas direkt. Mäts värdena i centimeter
mäts variansen i kvadratcentimeter. Därför används den mest som ett mellansteg. Roten ur den är
standardavvikelsen, som har samma enhet som värdena.
Räkneexempel
Åtta värden. Listan 2, 4, 4, 4, 5, 5, 7, 9 har medelvärdet 5. Avstånden till 5 är −3, −1, −1, −1, 0,
0, 2 och 4. Kvadraterna är 9, 1, 1, 1, 0, 0, 4 och 16, och de summerar till 32. Variansen är
32 / 8 = 4.
Varför kvadraten behövs. Lägg ihop avstånden utan att kvadrera: −3 − 1 − 1 − 1 + 0 + 0 + 2 + 4 = 0.
Det blir alltid 0, för medelvärdet ligger per definition så att avvikelserna åt båda hållen tar ut
varandra. Kvadraten gör varje avvikelse positiv.
Vanliga misstag
- Att glömma kvadrera. Summan av avvikelserna är alltid 0, så svaret blir 0 oavsett lista.
- Att dela med n − 1 när uppgiften gäller hela populationen, eller tvärtom. Med n − 1 blir det
stickprovsvariansen, 32 / 7 ≈ 4,57 för samma lista.
- Att dra roten och kalla resultatet varians. √4 = 2 är standardavvikelsen.
Vanliga frågor
Varför kvadreras avvikelserna?
För att de annars tar ut varandra: summan av avvikelserna från medelvärdet är alltid 0. Kvadraten gör
dem positiva och låter dessutom stora avvikelser väga tyngre än små.
Kan variansen vara negativ?
Nej. Den är en summa av kvadrater delad med ett positivt tal. Den är 0 bara när alla värden är lika.
n eller n − 1?
n när värdena är hela gruppen du vill beskriva, till exempel alla elever i klassen. n − 1 när värdena är
ett stickprov och du vill skatta variansen i en större grupp. Står det inget i uppgiften skiljer sig
böcker och kurser åt: grundskolans böcker använder ofta n och statistikkurser n − 1, så fråga vilken
din kurs menar.