Hoppa till innehållet
LoveToCalc

Histogram

En uppmätt storhet delad i klasser på en tallinje. Staplarnas areor visar hur många värden som hamnar i varje klass.

Vad diagrammet visar

Ett histogram visar fördelningen av en storhet som har mätts många gånger: längder, tider, vikter, provresultat. Mätvärdena delas in i klasser, intervall som tillsammans täcker axeln utan luckor, och över varje klass står en stapel. NIST:s handbok i statistiska metoder beskriver syftet som att sammanfatta fördelningen av en datamängd grafiskt: var värdena ligger, hur utspridda de är, om fördelningen är sned och om den har flera toppar.

Den allmänna regeln är att stapelns area visar hur många värden som ligger i klassen. När alla klasser är lika breda, vilket NIST anger som den vanligaste formen, är arean proportionell mot höjden, och då visar höjden antalet också. y-axeln kan då kallas frekvens, antal per klass.

Frekvens0246810140145150155160165170Längd (cm)
30 elevers längd i centimeter, i klasser om 5 cm.
Figurens data
KlassAntal
140–1452
145–1505
150–1559
155–1608
160–1654
165–1702

Klasserna skrivs som intervall. Här betyder 150–155 från och med 150 cm upp till men inte med 155 cm, så att en elev som är precis 155 cm hamnar i klassen 155–160. Var gränsvärdena hamnar måste bestämmas, och det bör stå vid diagrammet.

Så läser du det

När det passar och när inte

Ett histogram passar när en storhet har mätts många gånger och fördelningen är det som ska synas, och för att jämföra två fördelningar som har delats in i samma klasser.

Det passar inte när:

Histogram och stapeldiagram

Stapeldiagram Histogram
x-axeln kategorier en tallinje, indelad i klasser
Ordningen fri, om kategorierna saknar ordning given av talen
Mellanrum mellan staplarna inga: klasserna ligger kant i kant
Antalet visas av stapelns längd stapelns area, och höjden när klasserna är lika breda

Många beskrivningar av histogrammet, också i läromedel, säger att höjden visar antalet. Det stämmer när klasserna är lika breda, och det är det vanligaste fallet. Det stämmer inte när de är olika breda.

Vanliga fel

Fördjupning: olika breda klasser och frekvenstäthet

Samma 30 elever kan delas in i klasser av olika bredd, till exempel 140–150, 150–155, 155–160 och 160–170. De två yttre klasserna är 10 cm breda och rymmer 7 och 6 elever; de två inre är 5 cm breda och rymmer 9 och 8.

Ritas höjden lika med antalet ser 140–150 nästan lika stor ut som 150–155, fast den är dubbelt så bred och eleverna i den ligger mer utspridda. Rätt är att rita höjden som frekvenstäthet, antalet delat med klassbredden:

Klass Antal Bredd Frekvenstäthet
140–150 7 10 0,7 per cm
150–155 9 5 1,8 per cm
155–160 8 5 1,6 per cm
160–170 6 10 0,6 per cm
Frekvenstäthet00,511,52140150155160170Längd (cm)
Samma 30 elever i klasser av olika bredd. Höjden är antal per centimeter, och varje stapels area är antalet elever.
Figurens data
KlassAntalFrekvenstäthet
140–15070,7
150–15591,8
155–16081,6
160–17060,6

Stapelns area är då bredd gånger höjd, 10 · 0,7 = 7, alltså antalet elever i klassen, och hela histogrammets area är 30.

Delas frekvenstätheten dessutom med antalet värden blir den totala arean 1. NIST beskriver den normeringen och att den är den lämpliga när en täthetsfunktion, till exempel en normalfördelning, ska ritas ovanpå histogrammet. Arean över ett intervall är då andelen värden i intervallet, på samma sätt som arean under täthetsfunktionen är sannolikheten.

Se också

Källor

Uppdaterad 7 november 2026