Vad diagrammet visar
Ett stapeldiagram har en stapel för varje kategori, och stapelns längd är kategorins antal eller värde, avläst mot en värdeaxel. Kategorierna står längs den andra axeln. SCB:s statistikguide beskriver stapeldiagrammet som diagrammet för när kategorier visas på x-axeln, till exempel klasser i en skola, och påpekar att staplarna ska vara lika breda: det är längden som bär värdet, inte bredden.
Figurens data
| Kategori | Antal |
|---|---|
| Till fots | 9 |
| Cykel | 7 |
| Buss | 5 |
| Bil | 3 |
Staplarna kan stå upp eller ligga ned. Ett liggande stapeldiagram är samma diagram vridet ett kvarts varv, och det ger plats för långa kategorinamn. Med två staplar för varje kategori, till exempel en för pojkar och en för flickor, jämförs två grupper i samma diagram.
Stolpdiagram: när x-axeln har tal
Ibland är det som står längs x-axeln inte kategorier utan tal: antal syskon, antal katter eller antal mål i en match. SCB:s statistikguide kallar diagrammet då för ett stolpdiagram, när antal visas på x-axeln. Dess exempel är frågan Hur många katter har du?, med svar från noll till fyra katter. Frekvenstabellen blir ett diagram med en tunn stolpe vid varje värde, och stolpens höjd är hur många som svarade just det.
Figurens data
| Kategori | Antal |
|---|---|
| 0 | 4 |
| 1 | 10 |
| 2 | 8 |
| 3 | 0 |
| 4 | 3 |
Skillnaden mot ett stapeldiagram är axeln. I ett stolpdiagram är x-axeln en tallinje: värdena har en ordning och ett avstånd, och ett värde som ingen svarade har ändå sin plats, med höjden noll. Kategorierna i ett stapeldiagram kan stå i vilken ordning som helst.
Ordet används inte överallt på samma sätt. NCM:s diagnoser för grundskolan har stapeldiagram och stolpdiagram som skilda moment, och en studie i NCM:s Strävorna noterar att diagram där staplarna ritas som tunna linjer ibland kallas stolpdiagram. Den som läser ett diagram behöver alltså titta på axeln snarare än på namnet.
Så läser du det
- Ett värde. Följ stapelns topp vågrätt till värdeaxeln. Hamnar toppen mellan två markeringar på axeln, uppskatta var.
- Störst och minst. Den längsta och den kortaste stapeln. Det är längderna som jämförs, så axeln måste börja på noll (se nedan).
- Skillnaden. Skillnaden mellan två värden är skillnaden mellan två stapellängder. I diagrammet ovan går 9 elever och 3 åker bil, en skillnad på 6.
- Summan. Alla staplar tillsammans: här 9 + 7 + 5 + 3 = 24, lika många som tillfrågades, eftersom var och en gav ett svar.
När det passar och när inte
Ett stapeldiagram passar när antal eller värden ska jämföras mellan kategorier eller grupper, vilket är den användning UNECE:s guide för statistikpresentation ger det. Det passar också när varje person kunde ge flera svar: då visar varje stapel hur stor andel av de tillfrågade som valde svaret, och andelarna får tillsammans bli mer än 100 %. Det är ett fall där ett cirkeldiagram inte fungerar (se cirkeldiagram).
Det passar sämre när:
- Data är många mätningar av en storhet, till exempel 30 elevers längder. En stapel per elev visar ingen fördelning. Mätningarna delas i stället in i klasser och ritas som ett histogram.
- Det som ska visas är en utveckling över många tidpunkter. Ett linjediagram är enligt UNECE den lämpligaste diagramtypen för tidsserier.
- Två storheter mäts för varje person. Sambandet mellan dem visas i ett spridningsdiagram.
Vanliga fel
- En värdeaxel som inte börjar på noll. Eftersom längden är värdet blir proportionerna fel. Med axeln från 80 blir staplarna för 85 och 90 bara 5 och 10 enheter långa, och 90 ser dubbelt så stort ut som 85. UNECE råder att börja på noll och att markera med ett tecken på axeln när en del av skalan har utelämnats.
- Staplar av olika bredd. En bredare stapel ser större ut fast den har samma höjd.
- Tredimensionella staplar. Djupet gör det svårt att se var stapeln slutar mot axeln.
- Ett stolpdiagram med luckor. Ett värde som ingen svarade, till exempel tre syskon, ska stå kvar på axeln med höjden noll. Tas det bort ser fördelningen jämnare ut än den är.
- Ett histogram ritat som ett stapeldiagram. Klasser av en mätning har en ordning och ligger kant i kant på en tallinje. Mellanrum mellan staplarna, eller klasser i fel ordning, gör det till ett annat diagram.
Fördjupning: stapeldiagram och histogram
Ett histogram ser ut som ett stapeldiagram, och de två förväxlas ofta. Skillnaden ligger i vad som står på x-axeln.
| Stapeldiagram | Histogram | |
|---|---|---|
| x-axeln | kategorier | en tallinje, indelad i klasser |
| Ordningen | fri, om kategorierna saknar ordning | given av talen |
| Mellanrum | mellan staplarna | inga: klasserna ligger kant i kant |
| Antalet visas av | stapelns längd | stapelns area, och höjden när klasserna är lika breda |
Den sista raden är den viktigaste. När klasserna i ett histogram är olika breda är det arean som visar antalet, och höjden är antal per enhet på axeln. Det förklaras i artikeln om histogram.
Ett stolpdiagram ligger mellan de två: dess x-axel är en tallinje som i histogrammet, men varje stolpe står för ett enda värde, som en stapel för en kategori. Stolpdiagrammet passar därför för få möjliga heltal, och histogrammet för mätningar som kan anta många olika värden.