Vad diagrammet visar
Ett linjediagram har en ordnad storhet längs x-axeln, oftast tid i dagar, månader eller år, och det som mäts längs y-axeln. Varje mätning är en punkt, och punkterna förenas med räta linjer i x-axelns ordning. SCB:s statistikguide beskriver linjediagrammet som diagrammet för förändringar över tid, och UNECE:s guide för statistikpresentation kallar det den lämpligaste diagramtypen för tidsserier.
Figurens data
| Tidpunkt | Längd (cm) |
|---|---|
| 1 | 3 |
| 2 | 6 |
| 3 | 10 |
| 4 | 15 |
| 5 | 18 |
| 6 | 20 |
Varje sträcka visar förändringen från en mätning till nästa. Hur stor förändringen är syns som en höjdskillnad, och hur snabb den är som en lutning: ju brantare sträckan, desto större förändring per tidsenhet. Flera serier kan dras i samma diagram, till exempel en linje för varje land, och jämförs då mot samma axlar.
Så läser du det
- Ett värde. Gå från tidpunkten på x-axeln upp till punkten, och därifrån vågrätt till y-axeln. Vecka 4 var plantan 15 cm.
- En förändring. Skillnaden mellan två värden: från vecka 1 till vecka 6 växte plantan från 3 cm till 20 cm, alltså 17 cm.
- Den största ökningen. Den brantaste sträckan, så länge mätningarna ligger på lika avstånd. Här är det mellan vecka 3 och vecka 4, då plantan växte 5 cm.
- Mellan två mätningar. Linjen mellan två punkter är inte mätt. Den är en uppskattning som förutsätter att förändringen var jämn. Vad plantan mätte en onsdag mellan två mätdagar säger diagrammet inget säkert om.
När det passar och när inte
Ett linjediagram passar när x-axeln har en ordning och värdena mellan punkterna har en mening, som tid, ålder eller temperatur, och när utvecklingen är det läsaren ska se. Det klarar många punkter och flera serier i samma diagram bättre än staplar gör.
Det passar inte när:
- Kategorierna saknar ordning. Mellan äpple och banan finns ingenting; en linje mellan dem visar en förändring som inte finns. Där behövs ett stapeldiagram.
- Varje värde är en summa för en period och perioderna är det som jämförs, till exempel nederbörd per månad. En stapel per månad visar mängden för månaden. En linje mellan två månadssummor visar inte något som har mätts.
- Data är par av två storheter utan en ordning som hör till frågan, till exempel längd och vikt för ett antal personer. Det är ett spridningsdiagram.
Vanliga fel
- Ojämna tidssteg ritade på lika avstånd. Står 2000, 2010, 2020 och 2022 lika långt isär på axeln, ser förändringen under de två sista åren lika snabb ut som en förändring under tio. x-axeln måste vara en tallinje, med avstånd efter tiden.
- En avkortad y-axel som inte är markerad. I ett linjediagram läses värdet av punktens höjd mot axeln, och en axel som inte börjar på noll kan vara rimlig när det är förändringarna som ska synas. Men den förstorar dem. UNECE:s guide visar samma serie mot två skalor, där den avkortade får små svängningar att se dramatiska ut, och råder att markera med ett tecken på axeln att skalan inte börjar på noll.
- En linje mellan kategorier utan ordning, som ovan.
- Linjen dragen förbi sista punkten. Att förlänga linjen är att gissa hur utvecklingen fortsätter. Plantan växte 5 cm mellan vecka 3 och 4, men bara 2 cm mellan vecka 5 och 6.
Fördjupning: linjediagram och funktionsgrafer
En funktionsgraf och ett linjediagram ser lika ut men säger olika saker. En funktion har ett värde för varje x i sin definitionsmängd, och grafen mellan två punkter är lika sann som punkterna. Ett linjediagram av mätningar har bara sina punkter; linjen mellan dem är en interpolation, en uppskattning, och den förutsätter en jämn förändring mellan mättillfällena.
Det är skälet till att mätpunkterna markeras i ett linjediagram: läsaren ska se vad som är mätt och vad som är draget. Ligger mätningarna tätt, som temperaturen varje timme, är skillnaden liten. Ligger de glest, som en mätning per år, kan mycket ha hänt mellan punkterna.
Linjediagrammet för tidsserier är gammalt. Enligt Ian Spence, som har skrivit om de statistiska diagrammens ursprung, var William Playfair 1786 den förste att förespråka och sprida linjediagram för tidsserier i statistik.