- p = p₁ + p₂ + p₁ · p₂ / 100
De två första termerna är vad de flesta gissar på: lägg ihop procenten. Den tredje är korrigeringen: den
andra förändringen räknas på ett belopp som den första redan har ändrat — inte på det du började med.
+20 % och sedan −20 %: 20 − 20 + (20 · (−20)) / 100 = 0 − 4 = −4 %. Inte 0.
En vara för 1 000 kr höjs till 1 200 kr. Sänks den sedan med 20 % går 240 kr bort, inte 200, eftersom de
20 procenten räknas på 1 200. Kvar blir 960 kr — fyra procent under där du började.
Räkna med förändringsfaktorer i stället för procent, så faller
formeln ut av sig själv. En förändring på p₁ procent är en multiplikation med (1 + p₁/100), och två
förändringar efter varandra är två multiplikationer:
- (1 + p₁/100) · (1 + p₂/100) = 1 + p₁/100 + p₂/100 + p₁p₂/10000
Ettan är det du hade, och resten är förändringen. Multiplicerat med 100 står det p₁ + p₂ + p₁p₂/100 —
formeln ovan. Den sista termen kommer från att de två parenteserna multipliceras ihop, och det är den som
saknas när man bara adderar procenten.
Fall som är värda att känna igen
| Första |
Andra |
Summan säger |
Verkligt |
| +20 % |
−20 % |
0 % |
−4 % |
| −50 % |
+100 % |
+50 % |
0 % |
| +100 % |
−50 % |
+50 % |
0 % |
| +10 % |
+10 % |
+20 % |
+21 % |
| +50 % |
+50 % |
+100 % |
+125 % |
| −10 % |
−10 % |
−20 % |
−19 % |
Tre saker syns i tabellen. Två höjningar ger mer än summan. Två sänkningar ger mindre i
storlek än summan — alltså mindre sänkning än man tror. Och en höjning och en sänkning av samma storlek
ger alltid ett minus, oavsett vilken som kommer först.
En välkänd följd: en aktie som faller 50 % måste stiga 100 % för att vara tillbaka.
Att räkna baklänges
Vet du totalen och den ena förändringen får du den andra genom att dela med den kändas
förändringsfaktor:
- p₁ = 100 · (p − p₂) / (100 + p₂)
En vara är 25 % dyrare än i fjol efter två höjningar, och den andra var 5 %: den första var
100 · (25 − 5) / 105 ≈ 19 %.
Vanliga misstag
- Att addera procenten. Det är rätt bara när en av dem är 0. I alla andra fall saknas den tredje
termen, och felet växer med båda talen.
- Att tro att ordningen spelar roll. Den gör den inte: p₁p₂ är samma tal som p₂p₁. +20 % och sedan
−20 % ger exakt samma slutbelopp som −20 % och sedan +20 %.
- Att räkna den andra förändringen på ursprungsbeloppet. Formeln bygger på motsatsen: den andra
procentsatsen räknas på det belopp som gäller då.
- Att använda formeln på tre förändringar. Med tre är det lättare att multiplicera faktorerna:
1,2 · 0,9 · 1,1 och sedan dra bort ettan.
Vanliga frågor
Gäller det här även för ränta?
Ja — ränta på ränta är samma sak med samma procenttal upprepat
många gånger. Två år till 10 % är 1,1² = 1,21, alltså 21 % och inte 20 %. Formeln ovan är det fallet
med p₁ = p₂ = 10.
Vad händer om den ena förändringen är −100 %?
Då är allt borta, och totalen blir −100 % oavsett vad den andra förändringen är. Därför går det inte
heller att räkna baklänges från en sådan total: noll gånger vad som helst är noll, och det finns
inget spår kvar av den andra förändringen.
Två rabatter på varandra — hur stor blir den totala rabatten?
Mindre än summan. 20 % och sedan ytterligare 10 % är −20 − 10 + 2 = −28 %, inte −30 %. Räkna med
pris efter rabatt om du hellre vill se beloppet, eller med
procentkalkylatorn.