Regeln
- aˣ · aʸ = aˣ⁺ʸ
Gäller för alla a när x och y är positiva heltal. Med noll eller negativa exponenter krävs a ≠ 0, och med bråk i exponenten a > 0.
Regeln hör till räknereglerna för potenser, som tillsammans kallas potenslagarna.
Två potenser med samma bas multiplicerade blir en enda potens med samma bas, och den nya exponenten är summan av de gamla.
- 2³ · 2⁴ = 2⁷
- 10⁵ · 10² = 10⁷
- x · x⁶ = x⁷ (ett ensamt x är x¹)
Varför det blir en summa
En exponent är ett antal faktorer. Skriv ut båda potenserna och räkna:
2³ · 2⁴ = (2 · 2 · 2) · (2 · 2 · 2 · 2)
Till vänster om punkten står tre tvåor, till höger fyra. Tillsammans är det sju tvåor bredvid varandra, alltså 2⁷. Additionen i exponenten är inget annat än 3 + 4 = 7 — det är antalet faktorer som adderas, inte talen.
Kontrollera med siffror: 8 · 16 = 128, och 2⁷ = 128.
Samma resonemang fungerar för vilken bas som helst, och därför skrivs regeln med ett a.
Villkoret: basen måste vara densamma
Regeln säger ingenting om 2³ · 3⁴. Där finns inga faktorer att lägga i samma hög — det är tre tvåor och fyra treor, och den produkten skrivs inte kortare än 8 · 81 = 648.
Här är det lätt att gå fel.
Räkneexempel
Skriv som en potens. 5² · 5⁵ = 5⁷.
Med koefficienter. 3a² · 4a⁵. Multiplicera talen för sig och potenserna för sig: 3 · 4 = 12 och a² · a⁵ = a⁷, alltså 12a⁷.
Tre faktorer. 2 · 2⁴ · 2³ = 2¹⁺⁴⁺³ = 2⁸ = 256.
Baklänges. 2⁹ ska skrivas som en produkt av två potenser. Vilket par av exponenter som helst som summerar till 9 duger: 2⁴ · 2⁵, eller 2² · 2⁷.
Vanliga misstag
- Att multiplicera exponenterna. 2³ · 2⁴ är inte 2¹². Det är när en potens upphöjs till en potens som exponenterna multipliceras — se potens av potens.
- Att använda regeln på olika baser. 2³ · 3³ blir inte 6³ av den här regeln. (Det blir det ändå, men av en annan anledning: samma exponent, olika baser.)
- Att glömma att x är x¹. x · x⁴ är x⁵, inte x⁴.
- Att multiplicera basen med sig själv. 2³ · 2⁴ har basen 2 även efter hopslagningen, inte 4.
Vanliga frågor
Gäller regeln för negativa exponenter?
Ja. 2⁵ · 2⁻³ är 2², alltså 4. Additionen i exponenten fungerar likadant med negativa tal — negativa
exponenter är definierade så att den ska göra det.
Gäller den för bråk i exponenten?
Ja. 9^(1/2) · 9^(1/2) = 9¹ = 9, och 9^(1/2) är roten ur 9, alltså 3 — vilket stämmer, eftersom
3 · 3 = 9. Regeln är skälet till att ett bråk i exponenten betyder en rot.
Vad händer om en av exponenterna är 0?
Ingenting: aˣ · a⁰ = aˣ, eftersom a⁰ är 1. Att regeln ska fortsätta gälla är det som bestämmer
nollte potensen.