Regeln
- aˣ · bˣ = (ab)ˣ
Gäller för alla a och b när x är ett positivt heltal. Med negativa exponenter krävs a, b ≠ 0, och med bråkexponenter gäller den för positiva a och b.
Regeln hör till räknereglerna för potenser, som tillsammans kallas potenslagarna.
Två potenser med samma exponent kan slås ihop till en: multiplicera baserna och behåll exponenten.
Beräkna 2³ · 5³. Den långa vägen är 8 · 125 = 1 000. Den korta är (2 · 5)³ = 10³ = 1 000.
Det är därför regeln är värd att kunna: baserna var för sig är besvärliga, men deras produkt är ett jämnt tal.
Förväxlingen med aˣ · aʸ
Den här regeln och multiplikation av potenser ser likadana ut men gör olika saker.
| Lika | Ändras | Exempel | |
|---|---|---|---|
| aˣ · aʸ = aˣ⁺ʸ | basen | exponenterna adderas | 2³ · 2⁴ = 2⁷ |
| aˣ · bˣ = (ab)ˣ | exponenten | baserna multipliceras | 2³ · 5³ = 10³ |
Två fel svar på 2³ · 5³ är vanliga: 10⁶ (multiplicerade baserna och adderade exponenterna) och 10⁹ (multiplicerade allt). Rätt svar är 10³ = 1 000. Kontrollera med 8 · 125 om du är osäker.
Baklänges: exponenten når varje faktor
Samma rad läst från höger till vänster säger att en parentes som upphöjs upphöjer varje faktor i den.
Förenkla (2a)⁴. (2a)⁴ = 2⁴ · a⁴ = 16a⁴.
Tvåan upphöjs också. Att skriva 2a⁴ är ett vanligt fel.
Förenkla (3x²)³. 3³ · (x²)³ = 27x⁶ — här behövs också potens av potens.
Gå vidare
- Divisionsvarianten: potens av en kvot, aˣ / bˣ = (a/b)ˣ.
- Samma bas i stället för samma exponent: multiplikation av potenser.
Vanliga misstag
- Att addera exponenterna. 2³ · 5³ är inte 10⁶. Exponenterna adderas bara när baserna är lika.
- Att glömma talet framför. (2a)⁴ är 16a⁴, inte 2a⁴. Varje faktor i parentesen upphöjs.
- Att använda den på en summa. (a + b)² är inte a² + b². Regeln gäller en produkt; en summa behöver kvadreringsregeln.
- Att slå ihop olika exponenter. 2³ · 5² är inte 10 upphöjt till något. Exponenterna måste vara lika först.
Vanliga frågor
Gäller det för fler än två faktorer?
Ja. (abc)ˣ = aˣ · bˣ · cˣ — exponenten når varje faktor, hur många de än är.
Gäller det för negativa exponenter och bråkexponenter?
För positiva baser, ja: 2⁻¹ · 5⁻¹ = 10⁻¹ = 0,1, och √2 · √8 = √16 = 4 är samma regel med exponenten 1/2.
Det sista är roten ur en produkt.
Varför stämmer det?
Skriv ut potenserna. 2³ · 5³ är 2 · 2 · 2 · 5 · 5 · 5. Multiplikation får göras i vilken ordning som helst,
så para ihop dem: (2 · 5) · (2 · 5) · (2 · 5) = 10³. Tre par, eftersom det fanns tre av varje.