En följd där varje term är den förra gånger samma tal
3 + 6 + 12 + 24 är en geometrisk summa. Varje term är den föregående gånger 2, och det talet kallas
kvoten och skrivs k. Fyra termer är lätta att addera för hand; 120 termer är det inte, och för dem
finns formeln:
- s = a₁ · (kⁿ − 1) / (k − 1)
Där a₁ är första termen, k kvoten, n antalet termer och s summan. Kontrollera med exemplet:
3 · (2⁴ − 1) / (2 − 1) = 3 · 15 / 1 = 45, och 3 + 6 + 12 + 24 = 45.
Observera att n är antalet termer, inte exponenten i den sista termen. Fyra termer med
kvoten 2 slutar på a₁ · k³, inte på a₁ · k⁴.
Den är inte en definition utan något som går att visa, och beviset är tre rader långt. Skriv summan:
- s = a₁ + a₁k + a₁k² + … + a₁kⁿ⁻¹
Multiplicera hela raden med k. Varje term flyttar då ett steg åt höger:
- ks = a₁k + a₁k² + … + a₁kⁿ⁻¹ + a₁kⁿ
De två raderna har allt utom två termer gemensamt. Drar du den första från den andra försvinner hela
mitten:
Bryt ut s till vänster och a₁ till höger — s(k − 1) = a₁(kⁿ − 1) — och dividera med k − 1. Där
står formeln. Det är också där villkoret kommer ifrån: sista steget dividerar med k − 1, så kvoten 1
är den enda följd formeln inte kan beskriva. Den behöver den inte heller — är alla termer lika stora är
summan bara a₁ · n.
Räkneexempel
En fördubbling tio gånger. 1 + 2 + 4 + … + 512 är tio termer med a₁ = 1 och k = 2:
1 · (2¹⁰ − 1) / (2 − 1) = 1 023, ett mindre än 2¹⁰ = 1 024.
En följd som minskar. 100 + 50 + 25 + 12,5 + 6,25 har kvoten 0,5:
100 · (0,5⁵ − 1) / (0,5 − 1) = 100 · (−0,96875) / (−0,5) = 193,75. Två minustecken som tar ut
varandra, och en summa som stannar under 200.
Månadssparande. 1 000 kr i månaden i tio år, med 0,5 % avkastning per månad, är en geometrisk summa
med a₁ = 1 000, k = 1,005 och n = 120: 1 000 · (1,005¹²⁰ − 1) / 0,005 ≈ 163 879 kr. Du har
satt in 120 000 kr, så knappt 44 000 kr är avkastning. Här är k − 1 exakt räntan per månad, vilket är
varför nämnaren ser ut som den gör i sparformeln.
De tre andra frågorna
Kortet högst upp på sidan löser ut vilken som helst av de fyra storheterna:
| Det du inte vet |
Hur det går till |
| Summan |
s = a₁(kⁿ − 1)/(k − 1) |
| Första termen |
a₁ = s(k − 1)/(kⁿ − 1) |
| Antalet termer |
n = ln(1 + s(k − 1)/a₁) / ln k |
| Kvoten |
går inte att lösa ut — söks fram |
Antalet termer kräver en logaritm, av samma skäl som i exponentiell
tillväxt: n sitter i en exponent. Flytta om tills ena ledet
är kⁿ och ingenting annat, logaritmera, och n kommer ner som faktor.
Kvoten går inte att lösa ut alls. Skriver du ut formeln blir den
s = a₁(1 + k + k² + … + kⁿ⁻¹), alltså en ekvation av grad n − 1 i k. Tredje- och fjärdegradare har
lösningsformler, men de är olika formler, och över fjärde graden finns ingen allmän formel med
rotuttryck. Kortet söker därför fram kvoten genom att pröva sig fram tills båda leden möts — samma sak
som ett kalkylblad kallar målsökning.
Vanliga misstag
- Att förväxla
n med exponenten i sista termen. Med n termer slutar följden på a₁kⁿ⁻¹. Räkna
termerna, inte potenserna.
- Att sätta kvoten till 1. Formeln dividerar då med noll. Summan av
n lika stora
termer är a₁ · n, och den behöver ingen formel.
- Att blanda ihop den med den oändliga summan.
a₁/(1 − k) är summan av oändligt många termer och
fungerar bara när −1 < k < 1. Den här formeln summerar exakt n stycken.
- Att tro att en kvot mellan 0 och 1 ger en negativ summa. Både täljaren och nämnaren blir negativa
och tecknen tar ut varandra. Med positiv första term är summan positiv, bara mindre än man kanske gissar.
- Att sätta in räntan som kvot. I sparexemplet är kvoten 1,005, inte 0,005. Det är
förändringsfaktorn som ska in, inte förändringen.
Vanliga frågor
Vad händer om kvoten är 1?
Formeln går inte att använda, eftersom den dividerar med k − 1. Men frågan är inte svår: är kvoten 1 är
alla termer lika stora, och summan av n stycken lika stora termer är a₁ · n. Kortet på den här sidan
säger det i stället för att räkna fram ett tal.
Vad blir summan av oändligt många termer?
Om kvoten ligger mellan −1 och 1 krymper kⁿ mot noll när n växer, och summan närmar sig
a₁ / (1 − k). Exemplet ovan, 100 + 50 + 25 + …, har alltså gränsvärdet 100 / 0,5 = 200 — summan kommer
hur nära 200 som helst utan att någonsin nå dit. Ligger kvoten utanför det intervallet växer termerna och
summan har inget gränsvärde alls.
Vad är skillnaden mot en aritmetisk summa?
En geometrisk följd multiplicerar med samma tal varje steg, en aritmetisk adderar samma tal.
2, 4, 8, 16 är geometrisk med kvoten 2; 2, 4, 6, 8 är aritmetisk med differensen 2. Det är samma skillnad
som mellan exponentiell och linjär tillväxt, och de två följderna har därför olika summaformler.