Vad satsen säger
- log_a(xᵖ) = p · log_a x
- Med bas 10, som på formelbladet: lg(xᵖ) = p · lg x
Gäller när a > 0, a ≠ 1 och x > 0.
Exponenten inuti blir en faktor utanför.
Kontroll med runda tal: lg(100³) = lg 1 000 000 = 6, och 3 · lg 100 = 3 · 2 = 6. ✓ 100³ behövde aldrig räknas ut.
Varför den gäller
xᵖ är x multiplicerat med sig självt p gånger, och produktlagen delar upp varje multiplikation i ett plustecken:
- log(x · x · … · x) = log x + log x + … + log x
Det är p lika stora termer, alltså p · log x. Det argumentet håller direkt för positiva heltal, och det allmänna beviset är samma räkning som på de andra logaritmsidorna: skriv x = a^m, så är xᵖ = a^(mp), och exponenten i högerledet är log_a(xᵖ) = mp = p · log_a x.
Ett okänt tal ur en exponent
Ekvationen 3ˣ = 81 har x på ett ställe där inget av de fyra räknesätten når. Att dela med 3 hjälper inte, att dra roten ur hjälper inte. Logaritmera båda leden och den här lagen gör resten:
- 3ˣ = 81
- x · lg 3 = lg 81 (logaritmera, exponenten flyttar ut)
- x = lg 81 / lg 3 = 4
Hela exponentialekvationen är den här lagen plus en division, och det är också den som ligger bakom fördubblingstid och halveringstid.
Vanliga misstag
- Att flytta ut exponenten från fel tal.
(log x)²är inte 2 · log x. Lagen gäller när exponenten sitter på x, inuti logaritmen, inte på logaritmen själv. - Att ta med koefficienten. I lg(5 · 2ˣ) sitter exponenten bara på tvåan. Dela upp med produktlagen först: lg 5 + x · lg 2.
- Att glömma tecknet på en negativ exponent. lg(2⁻³) = −3 · lg 2 ≈ −0,903. Talet 2⁻³ är 1/8, som ligger under ett, så logaritmen ska vara negativ.
- Att tro att x får vara negativt. lg((−2)²) = lg 4 går bra, men 2 · lg(−2) finns inte. Lagen kräver att x självt är positivt, inte bara potensen.
Vanliga frågor
Vad gör lagen med en rot?
Samma sak, eftersom en rot är en potens med bråkexponent. √x är x^(1/2), så log √x = ½ · log x. En
kubikrot ger en tredjedel, och så vidare.
Får exponenten vara vad som helst?
Ja, vilket reellt tal som helst, så länge x är positivt. p får vara negativt, ett bråk eller okänt — och
när det är okänt är det den här lagen som får ner det.
Varför blir svaret detsamma med ln och lg?
För att svaret är en kvot mellan två logaritmer, och ett basbyte multiplicerar båda med samma tal, som
därmed förkortas bort. Det förklaras på
basbyte.