Definitionen
- lim (x → ∞) ( f(x) − (kx + m) ) = 0
Linjen y = kx + m är en sned asymptot till f om det lodräta avståndet mellan grafen och linjen går mot 0 när x växer (eller när x → −∞). Linjen lutar, så k ≠ 0 — med k = 0 vore den en vågrät asymptot.
En rationell funktion p(x)/q(x) har en precis när täljarens gradtal är ett högre än nämnarens.
Så hittar du den: dela
Bestäm den sneda asymptoten till f(x) = (2x² + x + 3) / (x − 1).
Polynomdivision ger 2x² + x + 3 = (x − 1)(2x + 3) + 6, alltså
- f(x) = 2x + 3 + 6/(x − 1)
När x växer krymper 6/(x − 1) mot 0, och det som blir kvar är linjen. Asymptoten är y = 2x + 3.
För x = 101 är avståndet 6/100 = 0,06; för x = 1 001 är det 0,006. Det krympande avståndet är definitionen ovan.
Genvägen som ger halva svaret
Att bara dela de högsta termerna, 2x² / x = 2x, ger rätt lutning och fel linje: y = 2x är parallell med asymptoten och ligger 3 enheter under den. Konstanttermen kommer från resten av divisionen, och den syns inte utan att divisionen görs.
| Metod | Resultat | |
|---|---|---|
| Bara högsta termerna | y = 2x | rätt k, m saknas |
| Hela divisionen | y = 2x + 3 | rätt |
Ett andra exempel: asymptoten genom origo
f(x) = (x² + 1) / x. Dela term för term: f(x) = x + 1/x. Resten 1/x går mot 0, så asymptoten är y = x, med m = 0. Grafen ligger över linjen för positiva x och under den för negativa.
Gå vidare
- Själva divisionen: polynomdivision.
- Vad lim betyder: gränsvärde.
- Linjen: räta linjens ekvation.
Vanliga misstag
- Att stanna vid de högsta termerna. Det ger k men inte m, som i tabellen ovan.
- Att behålla resten. Resten är det som går mot 0; asymptoten är kvoten ensam.
- Att leta efter en när gradtalen skiljer sig med två eller mer. (x³ + 1)/x har ingen sned asymptot; grafen böjer av som en parabel.
- Att glömma den lodräta asymptoten. (2x² + x + 3)/(x − 1) har också x = 1, där nämnaren är 0. En graf kan ha båda.
Vanliga frågor
Kan grafen skära sin sneda asymptot?
Ja. Definitionen säger bara vad som händer långt ut; nära origo kan grafen korsa linjen hur många gånger som helst.
Är det samma när x → −∞?
För en rationell funktion, ja — samma linje åt båda hållen. Andra funktioner kan ha en asymptot vid +∞ och en
annan, eller ingen, vid −∞.
Kan en funktion som inte är ett bråk ha en?
Ja. f(x) = 2x + 3 + e⁻ˣ har y = 2x + 3 när x → ∞. Metoden är samma idé: dela av den del som går mot 0.

