- |z| = √(a² + b²)
- arg z = v, där tan v = b/a och v väljs i den kvadrant där punkten (a, b) ligger
Exempel
z = −3 + 4i:
|z| = √((−3)² + 4²) = √(9 + 16) = √25 = 5
tan v = 4/(−3). Miniräknaren ger arctan(−4/3) ≈ −0,927, men punkten ligger i andra kvadranten, så
v ≈ −0,927 + π ≈ 2,214 (≈ 126,9°).
Två saker att se upp med
Beloppet är längden av vektorn (a, b), och samma parentesfälla finns här: −3² + 4² är 7, inte 25. Sätt
parentes runt en negativ del innan du kvadrerar.
Argumentet är bara bestämt upp till ett halvt varv av tan v = b/a. Ligger punkten till vänster om den
imaginära axeln (a < 0) ska π (180°) läggas till miniräknarens svar, i både andra och tredje kvadranten
(i tredje ger π dragen ifrån i stället huvudargumentet).
Ligger punkten på den imaginära axeln (a = 0) går kvoten inte att bilda; då är v = 90° om b > 0 och
v = −90° om b < 0.
Ett andra exempel: baklänges
Ett tal har beloppet 10 och argumentet 5π/6. Då är a = 10 cos(5π/6) = −5√3 ≈ −8,66 och
b = 10 sin(5π/6) = 5: z = −5√3 + 5i. Kortet ovan går åt det hållet också, en del i taget.
Gå vidare
Vanliga misstag
- Att ta med i i beloppet: |3 + 4i| = √(3² + 4²), inte √(3² + (4i)²).
- Att glömma kvadranten när a är negativt.
- Att tro att beloppet kan vara negativt. Det är ett avstånd.
Vanliga frågor
Vad är beloppet av ett reellt tal?
Dess vanliga absolutbelopp: |−3| = √((−3)² + 0²) = 3. Formeln är samma, med b = 0.
Vilket intervall ska argumentet ligga i?
Oftast −π < v ≤ π, det som kallas huvudargumentet. v + 2π pekar åt samma håll och är lika rätt, men
böcker och räknare svarar i huvudargumentet.