Z = √(R² + (Xl − Xc)²)
Z är impedansen i ohm, R resistansen, Xl den
induktiva reaktansen och Xc den
kapacitiva reaktansen, alla i ohm.
Gäller för motstånd, spole och kondensator i serie vid sinusformad växelspänning.
R = 30 Ω, Xl = 50 Ω, Xc = 10 Ω: Z = √(30² + 40²) = √2 500 = 50 Ω.
På 230 V drar den kretsen 230 / 50 = 4,6 A — impedansen tar resistansens plats i
Ohms lag.
Varför det är en rot och inte en summa
Adderar man talen blir det 30 + 40 = 70 Ω, och det är fel. I ett motstånd följer spänningen strömmen i
takt; över en spole ligger den en kvarts period före, över en kondensator en kvarts period efter.
Spänningar som ligger en kvarts period isär adderas som två sidor i en rätvinklig triangel, så resistansen
och nettoreaktansen är kateterna och Z är hypotenusan — Pythagoras sats
med ohm.
Spolen och kondensatorn ligger exakt en halv period isär och motverkar därför varandra: det är minustecknet
mellan Xl och Xc.
Ett andra exempel
R = 8 Ω, Xl = 20 Ω, Xc = 5 Ω: Z = √(8² + 15²) = √289 = 17 Ω.
Är Xc den större är kretsen netto kapacitiv; kvadraten gör att tecknet försvinner, så byt plats på de två
och formeln ger samma Z.
Vid resonans är Z = R
När Xl = Xc blir parentesen noll och Z = R: spolen och kondensatorn tar ut varandra och kretsen drar så mycket
ström som motståndet ensamt tillåter. Det sker vid
resonansfrekvensen i en LC-krets, och det är så
en radio plockar ut en station — kretsen ställs in så att den önskade frekvensen möter lägst impedans.
Vanliga misstag
- Addera R och X rakt av. 70 Ω i stället för 50 Ω i första exemplet.
- Addera Xl och Xc. De drar åt var sitt håll; subtrahera.
- Använda den för en parallellkrets. Det här är formeln för seriekoppling. Parallellt kombineras
inverterade värden och resultatet blir ett annat.
Vanliga frågor
Hur mycket av strömmen gör verkligt arbete?
Effektfaktorn, cos φ = R / Z. I första exemplet är den
30 / 50 = 0,6.
Var kommer komplexa tal in?
Elektroingenjörer skriver impedansen som Z = R + j(Xl − Xc), där j är den imaginära enheten. Den här formeln
är det komplexa talets belopp; dess vinkel är fasförskjutningen φ.