Xl = 2π · f · L
Xl är den induktiva reaktansen i ohm, f frekvensen i hertz och L induktansen i henry.
Gäller för en ideal spole vid sinusformad växelspänning; trådens resistans räknas för sig.
50 Hz och 0,1 H: Xl = 2π · 50 · 0,1 ≈ 31,42 Ω.
1 kHz och 10 mH: Xl = 2π · 1 000 · 0,01 ≈ 62,83 Ω.
Den växer när frekvensen ökar
Allt står i täljaren, så dubbel frekvens ger dubbel reaktans. En spole motverkar att strömmen ändras —
den inducerade emk:n trycker emot — och ju snabbare
strömmen ändras, desto hårdare trycker den.
Vid 0 Hz finns ingen ändring och ingen reaktans: en spole på likström är bara en tråd med sin egen lilla
resistans. Det är spegelbilden av en kondensator, och tillsammans blir de filter. En spole i serie med
bashögtalaren släpper fram basen och håller tillbaka diskanten; en kondensator gör tvärtom för
diskanthögtalaren.
|
Vid likström |
Vid hög frekvens |
| Spole |
Släpper igenom |
Spärrar |
| Kondensator |
Spärrar |
Släpper igenom |
Reaktans är inte resistans
Xl mäts i ohm och U = Xl · I ger spänningens och strömmens storlek, precis som
Ohms lag. Men spolen lagrar energi i sitt magnetfält och
lämnar tillbaka den varje period i stället för att göra den till värme, och strömmen ligger en kvarts period
efter spänningen. För att kombinera den med en resistans behövs
impedansen i en RLC-krets.
Vanliga misstag
- Millihenry kvar som millihenry. 2π · 1 000 · 10 = 62 832 Ω i stället för 62,83 Ω.
- Dela i stället för att multiplicera. Det är kondensatorns formel, 1 / (2πfC); spolens har ingen nämnare.
- Använda den på likström. Där är reaktansen noll; det som begränsar strömmen är trådens resistans.
Vanliga frågor
Vad är motsvarigheten för kondensatorer?
Kapacitiv reaktans, Xc = 1 / (2πfC), som minskar med
frekvensen. Där Xl = Xc är kretsen vid sin
resonansfrekvens.
Varför skriver vissa böcker Xl = ωL?
De använder vinkelfrekvensen ω = 2πf. Samma formel, med 2π inbakat i ω.