F = ρ · g · V
F är lyftkraften i newton, ρ vätskans densitet i kg/m³, g tyngdaccelerationen och V den volym
av kroppen som är under ytan, i m³. ρ · V är massan av det undanträngda vattnet, och gånger g blir det dess
tyngd.
Gäller för en kropp i en vätska eller gas i vila, där densiteten är densamma runt hela kroppen.
Flyta eller sjunka
Lyftkraften jämförs med kroppens egen tyngd:
- Lyftkraften större än tyngden när kroppen är helt under ytan: den stiger och flyter.
- Lyftkraften mindre: den sjunker.
En kropp som flyter sjunker ner tills den har trängt undan precis sin egen tyngd i vatten. Det är därför
ett stålskepp flyter: skrovet är ihåligt och tränger undan mycket vatten för sin massa.
Räkneexempel
Standardvärdena. En liter, 0,001 m³, helt under vatten: F = 1 000 · 9,82 · 0,001 = 9,82 N.
En järnbit. En kub på 1 dm³ järn väger ungefär 7,9 kg, så tyngden är cirka 78 N. Lyftkraften är
9,82 N, långt mindre, och järnet sjunker. I vattnet väger den som om den vore drygt 67 N.
Vanliga misstag
- Att använda kroppens densitet. Formeln tar vätskans densitet.
- Att ta hela volymen för något som flyter. Bara delen under ytan räknas.
- Att räkna volymen i liter. 1 liter är 0,001 m³.
Vanliga frågor
Varför flyter man lättare i havet?
Saltvatten har högre densitet än sötvatten. Samma volym under ytan ger då större lyftkraft, och man
behöver inte ligga lika djupt.
Gäller den i luft?
Ja. En heliumballong stiger därför att luften den tränger undan väger mer än ballongen med sitt helium.