m är massan i kilogram, v hastigheten i meter per sekund och E rörelseenergin i joule. En bil på
1 200 kg i 25 m/s har 1 200 · 25² / 2 = 375 000 J.
Rörelseenergi kallas också kinetisk energi.
Gäller när farten är långt under ljusets. Nära ljusets hastighet gäller relativistisk
rörelseenergi i stället.
Kvadraten
Massan står rakt upp och ned i formeln: dubbla massan är dubbla energin. Hastigheten står i kvadrat.
| Hastighet |
Energi för 1 200 kg |
| 10 m/s (36 km/h) |
60 000 J |
| 20 m/s (72 km/h) |
240 000 J |
| 30 m/s (108 km/h) |
540 000 J |
| 40 m/s (144 km/h) |
960 000 J |
Fyrdubbla hastigheten är sexton gånger energin. Det är därför skillnaden mellan 30 och 50 km/h i en
tätort inte är “lite fortare” utan nästan tre gånger så mycket energi som måste tas upp av någonting vid
en krock.
Energin och bromssträckan
Bromsarna gör ett arbete som är kraft gånger sträcka, och
kraften från däcken mot vägen är i stort sett densamma oavsett farten. Sätt det lika med rörelseenergin
och kvadraten flyttar rakt över i bromssträckan: dubbla farten, fyra gånger sträckan.
Det är samma matematik som hastighet utan tid
säger med acceleration i stället för energi.
Räkneexempel
En cyklist. 80 kg i 8 m/s: 80 · 64 / 2 = 2 560 J.
Samma bil, halva farten. 1 200 kg i 12,5 m/s: 1 200 · 156,25 / 2 = 93 750 J — en fjärdedel av
375 000 J.
Hastigheten ur energin. 200 000 J i 1 000 kg ger v = √(400 000 / 1 000) = √400 = 20 m/s.
Massan ur energin. 45 000 J vid 15 m/s: m = 90 000 / 225 = 400 kg.
Vanliga misstag
- Att glömma kvadrera först.
m · v² / 2 — kvadraten gäller bara hastigheten, inte produkten.
- Att räkna i km/h. 90 km/h är 25 m/s. Dela med 3,6 innan du sätter in.
- Att glömma tvåan. Utan den blir svaret dubbelt så stort.
- Att tro att dubbla farten är dubbla energin. Det är fyra gånger.
Vanliga frågor
Vart tar rörelseenergin vägen när något bromsar in?
Vid vanlig bromsning blir den värme, mest i bromsskivorna och en del i däcken. En elbil som bromsar med
motorn laddar i stället tillbaka en del av den i batteriet.
Har något som står stilla rörelseenergi?
Nej, den är noll. Men “stilla” beror på vem som tittar — en person som sitter i ett tåg har ingen
rörelseenergi sedd inifrån vagnen och en hel del sedd från perrongen.
Vad är skillnaden mot rörelsemängd?
Rörelsemängd är m·v och har en riktning; rörelseenergi
är m·v²/2 och har ingen. De bevaras i olika sammanhang och svarar på olika frågor.