- 1 / λ = R∞ · (1 / n₁² − 1 / n₂²)
n₁ är den lägre nivån som elektronen faller till, n₂ den övre nivån den faller från (n₂ > n₁), R∞
Rydbergkonstanten, 1,0974 · 10⁷ m⁻¹, och λ våglängden på ljuset som sänds ut.
Gäller för väte och för joner med en enda elektron, där R∞ multipliceras med Z².
Det är samma fysik som i Bohrs energinivåer:
fotonen tar med sig energiskillnaden mellan två nivåer, och
E = h · c / λ gör om den energin till en
våglängd.
Räkneexempel
Den röda linjen, 3 → 2: 1/4 − 1/9 = 5/36, så 1 / λ = 1,0974 · 10⁷ · 5/36 och λ ≈ 656 nm. Det är Hα,
färgen på glödande väte i bilder av nebulosor.
Den blågröna linjen, 4 → 2: 1/4 − 1/16 = 3/16, så λ ≈ 486 nm.
Ultraviolett, 2 → 1: 1 − 1/4 = 3/4, så λ ≈ 122 nm. Det är Lyman-α, osynligt för ögat.
Seriegränsen, ∞ → 2: 1/n₂² går mot noll, så λ = 4 / R∞ ≈ 365 nm. Ingen Balmerlinje är kortare.
Serierna
Varje lägre nivå ger en familj av linjer.
| n₁ |
Namn |
Område |
| 1 |
Lyman |
ultraviolett |
| 2 |
Balmer |
synligt |
| 3 |
Paschen |
infrarött |
Balmerserien var den första som hittades, 1885, som ett mönster i uppmätta våglängder, nästan trettio år
innan någon kunde förklara det.
Vanliga misstag
- Att byta plats på nivåerna. n₁ är den lägre nivån. Byter du plats blir parentesen negativ.
- Att glömma att invertera. Formeln ger 1 / λ i m⁻¹. Ta det inverterade värdet för meter och multiplicera
med 10⁹ för nanometer.
- Att vänta sig fjärde decimalen. R∞ förutsätter en oändligt tung kärna. Vätets verkliga konstant är
0,05 % mindre, vilket flyttar den röda linjen från 656,1 till 656,5 nm i vakuum, 656,3 nm i luft.
Vanliga frågor
Fungerar den för andra atomer?
Bara för atomer med en enda elektron. För He⁺ eller Li²⁺ multiplicerar du med Z², kärnladdningen i kvadrat.
Med fler elektroner skärmar de varandra och det enkla mönstret bryts.
Hur är det med absorption?
Samma våglängder absorberas när en elektron hoppar upp från n₁ till n₂. Därför syns väte som mörka linjer i
stjärnljus.