- p = γ · m · v = m · v / √(1 − v² / c²)
p är rörelsemängden i kg·m/s, m massan i kg, v hastigheten i m/s och c ljusets hastighet,
299 792 458 m/s. γ är lorentzfaktorn, samma faktor som sträcker tiden och krymper längden.
Kortet skriver ut den i v och c, så att hastigheten du skriver in och γ som används aldrig kan gå isär.
Gäller för en partikel med massa, vid varje fart under ljusets. För ljus gäller p = h / λ.
Räkneexempel
En massa på 1 kg rör sig med 0,6c, 1,80 · 10⁸ m/s. Vid 0,6c är γ = 1 / √(1 − 0,36) = 1 / 0,8 = 1,25.
p = 1,25 · 1 · 1,80 · 10⁸ = 2,25 · 10⁸ kg·m/s
Den klassiska rörelsemängden blir för liten
Den klassiska formeln, p = m · v, ger 1,80 · 10⁸ kg·m/s för samma massa — ett jämnt,
rimligt tal, 20 % för lite. Vid 0,1c är skillnaden bara 0,5 %, och därför stämmer m · v för allt från en
bil till en raket. Över ungefär 0,3c gör den inte det, och frågan är alltid: hur stor andel av c?
Ett andra exempel: en elektron vid 0,99c
Vid 0,99c är γ = 1 / √(1 − 0,9801) ≈ 7,09. För en elektron (m = 9,11 · 10⁻³¹ kg):
p = 7,09 · 9,11 · 10⁻³¹ · 0,99 · 2,998 · 10⁸ ≈ 1,92 · 10⁻²¹ kg·m/s
sju gånger det klassiska värdet. Från 0,99c till 0,999c tredubblas γ igen, medan farten ökar med mindre än
1 %. Därför blir det allt svårare, utan slut, att knuffa en partikel mot c.
Gå vidare
Vanliga misstag
- Att använda m · v. Går bra under 0,1c, blir rejält fel nära c.
- v som andel med c i meter. Skriver man v som 0,6 måste c vara 1; blandar man 0,6 med 3 · 10⁸ blir det nonsens.
- “Relativistisk massa”. Äldre böcker skriver γm som en massa som växer. Massan är densamma; det är rörelsemängden som växer.
Vanliga frågor
Kan en partikel med massa nå ljusets hastighet?
Nej. När v närmar sig c växer γ, och med den rörelsemängden, utan gräns, så att nå c skulle kräva en
oändlig knuff.
Har ljus rörelsemängd?
Ja, men inte enligt den här formeln, som kräver en massa. En fotons rörelsemängd är p = h / λ.