v₀ är starthastigheten i m/s, a accelerationen i m/s², t tiden i sekunder och s sträckan i meter.
Gäller när accelerationen är konstant under hela tiden t.
Med v₀ = 10 m/s, a = 2 m/s² och t = 5 s blir sträckan 10 · 5 + 2 · 25 / 2 = 50 + 25 = 75 m.
De två termerna
Formeln ser krånglig ut tills man ser att den är två enkla saker adderade:
- v₀ · t är sträckan du hade hunnit om hastigheten aldrig ändrats — sträcka, hastighet och tid,
rakt av.
- a · t² / 2 är det accelerationen lade till. Halvan är där för att hastighetsökningen byggs upp
under hela tiden: i genomsnitt har du bara halva den extra hastigheten.
Startar något från stillastående försvinner den första termen och kvar blir s = a·t²/2. Och t² är
sidans viktigaste detalj: dubbla tiden ger fyrdubbel sträcka, inte dubbel.
Tiden är den krångliga omskrivningen, eftersom t står både i första och andra potens. Läroboken
löser andragradsekvationen och får t = (−v₀ + √(v₀² + 2as))/a, men den formen delar med a och går
sönder när accelerationen är noll. Förläng den med konjugatet så får du t = 2s/(v₀ + √(v₀² + 2as)),
formen kortet räknar med: samma tal, och den håller även då — med a = 0 blir den s/v₀, sträckan delad
med hastigheten.
Räkneexempel
Från stillastående. En bil med 3 m/s² i 6 sekunder: 0 · 6 + 3 · 36 / 2 = 54 m.
Bromssträcka. 25 m/s och −5 m/s² i 5 sekunder: 25 · 5 + (−5) · 25 / 2 = 125 − 62,5 = 62,5 m. Efter
5 sekunder står bilen stilla — räkna inte vidare med formeln efter det, för då börjar den backa.
Tiden under inbromsningen. Hur lång tid tar de första 40 metrarna för samma bil? Under roten står
25² + 2 · (−5) · 40 = 225, och t = 80 / (25 + 15) = 2 s. Frågar du efter 70 meter blir talet under
roten negativt: bilen stannar efter 62,5 m och kommer aldrig dit, och det säger kortet.
Vad var accelerationen? Något hann 75 m på 5 s med starthastigheten 10 m/s:
a = 2(75 − 50)/25 = 2 m/s².
Dubbla tiden. Samma bil som ovan i 12 sekunder i stället för 6: 3 · 144 / 2 = 216 m, alltså fyra
gånger så långt. Det är t² som gör det, och det är därför en liten hastighetsökning gör så stor skillnad
för en bromssträcka.
Vanliga misstag
- Att glömma halvan. Utan den blir sträckan för lång, och felet växer med tiden.
- Att räkna vidare efter att föremålet stannat. En negativ acceleration slutar gälla när hastigheten
nått noll. Kolla när det sker: t = v₀/|a|.
- Att kvadrera fel sak. Det är tiden som kvadreras, inte accelerationen.
- Att blanda enheter. m/s, m/s² och sekunder. Ett resultat i meter kommer aldrig ur en hastighet i
km/h.
Vanliga frågor
Vad gör jag om jag inte vet tiden?
Då använder du relationen utan tid: hastighet utan tid,
v² = v₀² + 2as. Den är skriven just för bromssträckor.
Gäller formeln för ett fallande föremål?
Ja, med a = g. Släpper du något från stillastående är det fritt fall,
h = g·t²/2 — samma formel med den första termen borta.
Varför blir det en andragradsekvation när jag söker tiden?
För att t står både i första och andra potens. Två tidpunkter kan ge samma sträcka om accelerationen
är negativ — föremålet passerar punkten, vänder och passerar den igen — och det är den första av dem
som är svaret på en riktig fråga. Formen i tabellen ger just den första.