Gausselimination är samma steg upprepat. Rad k är pivotraden med pivotelementet aₖₖ, och rad i är en rad
under den. Rad i ersätts med rad i minus m gånger rad k, där multiplikatorn är m = aᵢₖ/aₖₖ. Varje element i
rad i ändras då enligt
- a′ᵢⱼ = aᵢⱼ − (aᵢₖ/aₖₖ) · aₖⱼ
I pivotkolonnen, j = k, blir det nya elementet 0: det är syftet med steget. Samma regel gäller högerledet i
den utökade matrisen [A | b]. Upprepa steget för varje rad under pivotelementet, gå sedan till nästa kolonn,
tills matrisen står på trappstegsform. Lös till sist systemet nerifrån, med bakåtsubstitution. Kortet ovan
räknar ut ett element efter ett steg; hela reduktionen med en rad per operation gör
matrisräknaren.
Gäller när pivotelementet aₖₖ inte är 0. Är det 0, byt rad k mot en rad längre ner som har ett element skilt
från 0 i samma kolonn. Finns ingen sådan rad har kolonnen inget pivotelement, och den variabeln blir fri.
Räkneexempel
Systemet 2x + y − z = 8, −3x − y + 2z = −11, −2x + y + 2z = −3 har den utökade matrisen
|
x |
y |
z |
högerled |
| R₁ |
2 |
1 |
−1 |
8 |
| R₂ |
−3 |
−1 |
2 |
−11 |
| R₃ |
−2 |
1 |
2 |
−3 |
Pivotelementet är 2 i R₁. För R₂ är multiplikatorn −3/2, så R₂ ersätts med R₂ − (−3/2)R₁, det vill säga
R₂ + (3/2)R₁. Högerledet blir −11 − (−3/2) · 8 = −11 + 12 = 1.
Hela R₂ blir (0, 1/2, 1/2 | 1). För R₃ är multiplikatorn −2/2 = −1, och R₃ + R₁ ger (0, 2, 1 | 5). Nästa
pivotelement är 1/2 i R₂. Multiplikatorn för R₃ är 2/(1/2) = 4, och R₃ − 4R₂ ger (0, 0, −1 | 1).
Trappstegsformen läses nerifrån: −z = 1 ger z = −1. Sedan (1/2)y + (1/2)(−1) = 1 ger y = 3, och 2x + 3 + 1 = 8
ger x = 2. Kontroll i den tredje ekvationen: −4 + 3 − 2 = −3.
Samma system i matrisräknaren.
Multiplikatorns tecken och riktning
Multiplikatorn är elementet som ska bort delat med pivotelementet, aᵢₖ/aₖₖ, och den dras ifrån. Två fel ger
en rad som ser rimlig ut och en lösning som är fel:
| Steg för högerledet i R₂ |
Resultat |
| Rätt: −11 − (−3/2) · 8 |
1 |
| Multiplikatorn upp och ner, −11 − (2/(−3)) · 8 |
−17/3 |
| Tecknet tappat, −11 − (3/2) · 8 |
−23 |
Inget i den nya raden ser fel ut, och slutkontrollen ligger många steg bort. Pivotkolonnen avslöjar felet
direkt: med rätt multiplikator blir elementet där 0, −3 − (−3/2) · 2 = 0, och med något av felen blir det inte
det.
Ett andra exempel: ett pivotelement som är 0
Systemet x + 2y + z = 4, 2x + 4y + 3z = 9, x + 3y + 2z = 7. Med pivotelementet 1 ger R₂ − 2R₁ raden
(0, 0, 1 | 1) och R₃ − R₁ raden (0, 1, 1 | 3). Nu är elementet i den andra kolonnen 0 i R₂, så det kan inte
vara pivotelement. Byt R₂ och R₃: raderna blir (0, 1, 1 | 3) och (0, 0, 1 | 1), som redan är trappstegsform.
Nerifrån: z = 1, y = 2 och x = 4 − 4 − 1 = −1.
Hade båda raderna under R₁ haft 0 i den andra kolonnen hade ingen rad kunnat bytas in. Kolonnen saknar då
pivotelement, y blir en fri variabel, och systemet har antingen oändligt många lösningar eller ingen. Hur
många fria variabler det blir säger rangen.
Vidare
För två eller tre ekvationer i gymnasiet heter samma idé
additionsmetoden. Med ett kvadratiskt system och
determinanten skild från 0 ger Cramers regel
en obekant i taget. Hur matriser multipliceras står på sidan om
matrismultiplikation.
| Vad trappstegsformen visar |
Lösningar |
| Ett pivotelement i varje kolonn för de obekanta, ingen rad 0 = c |
Exakt en |
| En kolonn för en obekant utan pivotelement, ingen rad 0 = c |
Oändligt många |
| En rad (0, 0, …, 0 | c) med c ≠ 0 |
Ingen |
Vanliga misstag
- Multiplikatorn upp och ner. Det är aᵢₖ/aₖₖ, elementet som ska bort över pivotelementet.
- Att glömma högerledet. Radoperationen gäller hela raden i den utökade matrisen, också sista kolonnen.
- Att ändra pivotraden. Pivotraden står kvar; det är raderna under den som ersätts.
- Att räkna med en rad som redan ändrats. Varje multiplikator i en kolonn räknas mot samma pivotrad.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan Gausselimination och Gauss–Jordan?
Gausselimination stannar vid trappstegsform och löser resten med bakåtsubstitution. Gauss–Jordan
fortsätter: varje pivotelement skalas till 1 och kolonnen nollställs också ovanför, tills matrisen står på
reducerad trappstegsform och lösningen kan läsas av direkt.
Måste pivotelementet vara 1?
Nej. Steget fungerar med vilket pivotelement som helst som inte är 0. Att först dela pivotraden med
pivotelementet ger multiplikatorer utan bråk men är ett extra steg.
Hur ser jag att systemet saknar lösning?
En rad i trappstegsformen blir (0, 0, …, 0 | c) med c ≠ 0. Den raden säger 0 = c, vilket aldrig stämmer.
Gör det något i vilken ordning raderna står?
Att byta två rader ändrar inte lösningarna, eftersom det bara är ekvationerna i en annan ordning. Ordningen
avgör däremot vilka pivotelement du får, och därmed hur mycket bråkräkning det blir.