[A]₀ är startkoncentrationen i mol/dm³, [A] koncentrationen efter tiden t, och k
hastighetskonstanten i dm³/(mol·s). Löst för koncentrationen: [A] = [A]₀ / (1 + k · [A]₀ · t).
Gäller för en reaktion vars hastighet är k · [A]², vid konstant temperatur.
Vad andra ordningen betyder
Hastigheten är v = k · [A]²: två molekyler A måste mötas. Hälften kvar betyder en fjärdedel av hastigheten,
så reaktionen drar ut längre än en av första ordningen. Ritad mot tiden är 1/[A] en rät linje med
lutningen k.
Räkneexempel
Standardvärdena. [A]₀ = 1 mol/dm³, k = 0,1 dm³/(mol·s) och t = 10 s:
1/[A] = 1/1 + 0,1 · 10 = 2, så [A] = 0,5 mol/dm³.
Halveringstiden. [A] = [A]₀ / 2 ger t½ = 1 / (k · [A]₀) = 1 / (0,1 · 1) = 10 s, och därför hamnar
standardvärdena på hälften. Nästa halvering, från 0,5 till 0,25, tar 1 / (0,1 · 0,5) = 20 s. Varje
halveringstid är dubbelt så lång som den förra.
En annan start. [A]₀ = 0,5 mol/dm³, k = 0,1 dm³/(mol·s) och t = 30 s:
1/[A] = 2 + 3 = 5, så [A] = 0,2 mol/dm³.
Vanliga misstag
- Att invertera på fel ställe. Räkna ut 1/[A] först och invertera sedan summan. 1/2 + 1/3 är inte 1/5.
- Att blanda enheterna för k. Vid andra ordningen är k i dm³/(mol·s).
- Att använda den när två olika ämnen reagerar. Formeln gäller 2A → produkter, eller A + B med lika
startmängder. Olika mängder A och B kräver ett annat uttryck.
Vanliga frågor
Hur skiljer den sig från första och nollte ordningen?
Vid första ordningen är
ln[A] den räta linjen och halveringstiden konstant. Vid nollte ordningen
är [A] själv linjen och halveringstiden krymper. Här växer halveringstiden.