Talet som gör två hus jämförbara
Elkostnad svarar på vad en känd förbrukning kostar.
Den frågan går bara att ställa om man redan bor i huset. Innan dess finns ingen förbrukning att räkna
på — bara en area och en byggnad.
Då används i stället energianvändningen per kvadratmeter: hur många kilowattimmar huset drar per
kvadratmeter och år. Det är talet som står i energideklarationen, och det är talet som gör två hus av
olika storlek jämförbara. Ett välisolerat hus på 150 m² kan vara billigare att värma än ett dåligt
isolerat på 100 m².
Kostnaden blir area gånger den siffran gånger priset per kilowattimme:
Vad varje faktor är
Boytan (A) är den uppvärmda ytan i kvadratmeter. Energideklarationen använder begreppet Atemp,
som räknar med källare och andra uppvärmda utrymmen som inte ingår i boarean i en bostadsannons — så
talet i deklarationen är ofta större än det i annonsen. Använd det som hör ihop med energisiffran du
har.
Energianvändningen (e) är kWh per kvadratmeter och år. Den står i energideklarationen tillsammans
med energiklassen A–G, och den skiljer sig kraftigt mellan ett nybyggt hus och ett äldre som aldrig har
åtgärdats.
Priset (p) är vad du faktiskt betalar per kilowattimme, inklusive elöverföring, energiskatt och moms —
alltså fakturans summa utan de fasta månadsavgifterna, delad med antalet kilowattimmar, inte det rörliga
spotpriset. Vi skriver
inget pris här: det ändras varje månad och skiljer sig mellan elområden.
Räkneexempel
Ett hus du funderar på att köpa. Huset är 120 m², energideklarationen säger 100 kWh/m² och år, och
din elräkning ligger på 1,50 kr/kWh.
- k = 120 · 100 · 1,50
- k = 12 000 · 1,50 = 18 000 kr per år
Två hus mot varandra. Hus A är 100 m² med 150 kWh/m². Hus B är 140 m² med 90 kWh/m². Vilket är
dyrast att värma, vid samma elpris på 1,50 kr/kWh?
- Hus A: 100 · 150 · 1,50 = 22 500 kr
- Hus B: 140 · 90 · 1,50 = 18 900 kr
Det större huset är billigare. Skillnaden är 3 600 kr om året, varje år, och den hör hemma i
boendekalkylen bredvid räntan.
Vad en tilläggsisolering får kosta. Du betalar 27 000 kr om året i värme och en åtgärd sänker
energianvändningen från 150 till 110 kWh/m² på ett hus på 120 m². Vid 1,50 kr/kWh:
- Före: 120 · 150 · 1,50 = 27 000 kr
- Efter: 120 · 110 · 1,50 = 19 800 kr
Du sparar 7 200 kr om året. En åtgärd som kostar 100 000 kr har betalat sig på knappt fjorton år — vid
dagens elpris.
Vanliga misstag
- Att jämföra kronor i stället för kWh/m². Ett stort hus har högre räkning utan att vara sämre.
Kvadratmetertalet är det som säger något om byggnaden.
- Att använda spotpriset. Elöverföring, energiskatt och moms är en stor del av vad du betalar. Använd
fakturans summa utan fasta avgifter, delad med förbrukningen.
- Att blanda boarea och Atemp. Räknar du energideklarationens kWh/m² mot annonsens boarea blir
kostnaden för låg, eftersom deklarationen redan har räknat med fler kvadratmeter.
- Att tro att siffran gäller alla år. Energideklarationen är normalårskorrigerad — den beskriver ett
genomsnittligt år. En kall vinter blir dyrare än formeln säger.
Vanliga frågor
Gäller formeln även för fjärrvärme och värmepump?
Ja, men bara om energisiffran och priset gäller samma sak. Energideklarationen anger köpt energi, så
för en värmepump är kilowattimmarna redan de du betalar för, inte den värme pumpen levererar. För
fjärrvärme sätter du in fjärrvärmepriset per kWh i stället för elpriset.
Var hittar jag energideklarationen?
Fråga mäklaren eller säljaren; den brukar finnas i objektbeskrivningen. Boverket har ett register över
utförda deklarationer. Saknas den helt är det i sig en upplysning om huset.
Hur mycket sparar en grad lägre inomhustemperatur?
En ofta citerad tumregel är omkring fem procent per grad. Det är en tumregel, inte en formel: den beror på hur huset
är byggt och hur kallt det är ute. Vill du räkna på den sätter du in fem procent lägre
energianvändning i formeln och jämför.