k är Boltzmanns konstant, 1,380 649 · 10⁻²³ J/K (exakt sedan 2019), T den absoluta temperaturen i
kelvin och E̅_k medelvärdet av en molekyls rörelseenergi i joule.
Gäller för en idealgas vid temperaturer där klassisk fysik räcker, långt över absoluta nollpunkten.
Vid rumstemperatur, 300 K: E̅_k = 1,5 · 1,380 649 · 10⁻²³ · 300 ≈ 6,2 · 10⁻²¹ J.
Kelvin, aldrig Celsius
Formeln ger rörelseenergin noll vid T = 0, och det kräver kelvinskalan. Sätter man in
20 °C som 20 blir svaret nästan femton gånger för litet, och vid −10 °C negativt — en energi som inte
kan finnas.
| Temperatur |
Insatt |
E̅_k |
| 20 °C = 293,15 K |
293,15 (rätt) |
6,07 · 10⁻²¹ J |
| 20 °C |
20 (fel) |
4,14 · 10⁻²² J |
Se Celsius till kelvin.
Ett andra exempel: temperaturen ur energin
Vid vilken temperatur har molekylerna i genomsnitt 1,0 · 10⁻²⁰ J? T = 2E̅_k / (3k) =
2 · 1,0 · 10⁻²⁰ / (3 · 1,380 649 · 10⁻²³) ≈ 483 K, ungefär 210 °C.
Bara förflyttningen
3/2 · kT är energin i molekylens rörelse genom rummet. För en enatomig gas som helium eller argon är det
hela rörelseenergin. Molekyler med två atomer, som kväve och syre, roterar också, och har därför mer
energi än formeln säger — men deras förflyttningsenergi är fortfarande 3/2 · kT.
Gå vidare
Vanliga misstag
- Grader Celsius. Temperaturen ska vara i kelvin.
- Glömma 3/2. kT ensamt är två tredjedelar av svaret.
- Blanda ihop k och R. k gäller per molekyl, R = k · N_A per mol.
- Tro att alla molekyler har den energin. Det är ett medelvärde; enskilda molekyler har mer eller mindre.
Vanliga frågor
Beror energin på vilken gas det är?
Nej. Vid samma temperatur har en heliumatom och en syremolekyl samma genomsnittliga förflyttningsenergi.
Den tyngre rör sig långsammare.
Var finns formeln i kursplanen?
I partikelmodellen för ideala gaser, som kopplar ihop molekylernas rörelse med temperatur och tryck.