σ är Stefan-Boltzmanns konstant, 5,670 · 10⁻⁸ W/(m²·K⁴), A ytan i kvadratmeter, T den absoluta
temperaturen i kelvin och P den utstrålade effekten i watt.
Gäller för en svart kropp, en kropp som absorberar alla våglängder som träffar den. Verkliga ytor
strålar mindre, med en faktor ε, emissiviteten, mellan 0 och 1: P = ε · σ · A · T⁴. Hud, matt färg och sot
ligger nära 1, medan polerad metall ligger långt under.
Räkneexempel
En kvadratmeter vid rumstemperatur, 300 K: P = 5,670 · 10⁻⁸ · 1 · 300⁴ ≈ 459 W.
En kvadratmeter av solens yta, 5 800 K: P ≈ 6,4 · 10⁷ W, 64 megawatt från varje kvadratmeter.
Dubbla temperaturen, 600 K: 2⁴ = 16, så effekten blir sexton gånger så stor, ungefär 7,3 kW per
kvadratmeter.
Du strålar också
En människa har ungefär 1,8 m² hud vid omkring 306 K och strålar ut σ · 1,8 · 306⁴ ≈ 895 W. Väggarna i ett
rum vid 293 K strålar tillbaka nästan lika mycket, och nettoförlusten blir
- σ · 1,8 · (306⁴ − 293⁴) ≈ 143 W
i samma storleksordning som värmen en kropp i vila producerar. Därför känns ett rum med kalla väggar kyligt
även när luften är varm: väggarna skickar tillbaka mindre.
Vanliga misstag
- Att räkna i Celsius. Vid 27 °C är T = 300. Med 27 blir svaret fel med en faktor över 15 000.
- Att glömma strålningen tillbaka. En kropp vid 306 K i ett rum vid 293 K förlorar inte 895 W utan
skillnaden.
- Att behandla alla ytor som svarta. För polerad metall eller en lågemissionsbeläggning på ett fönster
ändrar ε svaret flera gånger om.
Vanliga frågor
Vilken färg har strålningen?
Det beror också på temperaturen, och Wiens förskjutningslag
ger våglängden där strålningen är starkast. Vid rumstemperatur ligger den långt ute i det infraröda, och
därför kan en värmekamera se människor i mörker.
Kan man räkna ut en stjärnas temperatur?
Ja, baklänges. Om stjärnans totala effekt och radie är kända ger T = (P / (σA))^(1/4) yttemperaturen.