n räknar resonanserna (1, 2, 3 …), v är ljudets hastighet (343 m/s vid 20 °C), L pipans längd i
meter och f frekvensen i hertz.
Gäller för ett smalt, rakt rör som är slutet i ena änden, med en liten korrektion för luften utanför
öppningen.
Engelska böcker kallar en pipa som är sluten i ena änden en quarter-wave resonator, eftersom längden är en fjärdedels våglängd vid grundtonen.
En 0,5 m lång pipa sluten i ena änden har grundtonen f = 1 · 343 / (4 · 0,5) = 171,5 Hz — en oktav
lägre än en öppen pipa med samma längd.
n är inte övertonens nummer
I den slutna änden står luften still, i den öppna rör den sig fritt. Det får plats en kvarts våglängd,
tre kvarts, fem kvarts — bara udda antal. Därför är resonans nummer n den (2n − 1):e tonen:
| n |
Ton |
f (L = 0,5 m) |
| 1 |
1:a (grundton) |
171,5 Hz |
| 2 |
3:e |
514,5 Hz |
| 3 |
5:e |
857,5 Hz |
En uppgift som frågar efter “tredje tonen” menar n = 2, alltså 514,5 Hz. Sätter man in n = 3 får man
den femte, 857,5 Hz.
Ett andra exempel: blås över ett provrör
Luftpelaren i ett provrör är 20 cm. Grundtonen: f = 343 / (4 · 0,20) ≈ 429 Hz. Häll i vatten så att
pelaren blir 10 cm, och tonen fördubblas till 858 Hz.
En flaska med smal hals följer inte formeln. Där svänger luften i halsen mot luften i flaskan, och tonen
bestäms av flaskans volym och halsens mått.
Gå vidare
Vanliga misstag
- n som tonens nummer. Tredje tonen är n = 2.
- 2L i stället för 4L. Det är den öppna pipans formel; svaret blir dubbelt så stort.
- Att leta efter jämna övertoner. Den andra och fjärde tonen finns inte i en sluten pipa.
- Längden i centimeter. L ska vara i meter.
Vanliga frågor
Varför låter klarinetten annorlunda än flöjten?
Klarinetten är sluten vid munstycket och har i sitt låga register svaga jämna övertoner. Det ger den
dess ihåliga klang.
Hur mäter man ljudets hastighet med en sluten pipa?
Håll en stämgaffel över ett rör i vatten och höj röret tills det ljuder starkt. Då är L en kvarts
våglängd, och v = 4 · L · f.