Så använder du kalkylatorn
- Från en tabell. Fyll i de fyra rutorna: sanna positiva, falska positiva, falska negativa och sanna negativa. Måtten och deras 95 %-intervall visas medan du skriver.
- Från andelar. Byt till “Prevalens och andelar” om du bara vet hur vanligt tillståndet är och testets sensitivitet och specificitet. De prediktiva värdena följer då av Bayes sats. Utan antal finns inga intervall.
- Adressfältet håller dina tal, så en länk ger tillbaka samma tabell.
Vad varje mått är
| Tillstånd finns | Tillstånd saknas | |
|---|---|---|
| Test positivt | TP | FP |
| Test negativt | FN | TN |
- Sensitivitet = TP / (TP + FN): av dem med tillståndet, andelen som testet hittar.
- Specificitet = TN / (TN + FP): av dem utan det, andelen som testet friar.
- Positivt prediktivt värde = TP / (TP + FP) och negativt prediktivt värde = TN / (TN + FN): hur ofta ett positivt, respektive negativt, svar stämmer. De ändras med hur vanligt tillståndet är.
- Sannolikhetskvoter: LR+ = sensitivitet / (1 − specificitet) och LR− = (1 − sensitivitet) / specificitet.
- Diagnostisk oddskvot = (TP · TN) / (FP · FN), som är lika med LR+ / LR−.
Intervallen
Varje intervall är ett Wilson-intervall på 95 % (z = 1,96). Det håller sig mellan 0 och 100 % och kollapsar inte vid 0 eller 100 %, vilket den bekanta p ± 1,96·√(p(1 − p)/n) gör. Källor: E. B. Wilson, Journal of the American Statistical Association 22 (1927); R. G. Newcombe, Statistics in Medicine 17 (1998).
Exempel. Av 1 000 personer har 100 tillståndet och testet hittar 90 av dem; av de 900 utan det flaggar testet felaktigt 90. Sensitivitet 90 %, specificitet 90 %, men bara 90 av de 180 positiva är riktiga: det positiva prediktiva värdet är 50 %.