Så fungerar ränta på ränta
Med ränta på ränta får du avkastning inte bara på pengarna du sätter in, utan också på den avkastning du redan fått. 10 000 kr som växer med 7 % per år blir 10 700 kr efter ett år. År två räknas 7 % på 10 700 kr, så du hamnar på 11 449 kr – de extra 49 kronorna är ränta på räntan.
Första året är de 49 kronorna knappt värda att nämna. Det är det som gör effekten så lätt att underskatta: den syns inte förrän långt senare, och då syns den desto mer. Med 50 000 kr i start och 2 000 kr i månaden vid 7 % per år står du efter 20 år på 1 208 557 kr. Låter du samma sparande stå i tio år till landar du på 2 719 518 kr. De sista tio åren lade alltså till 1 510 961 kr – mer än hela saldot du hade byggt upp under de första tjugo.
Formel
Kalkylatorn räknar den årliga avkastningen som en effektiv årsränta och gör insättningarna i slutet av varje månad. Månadsräntan är vald så att tolv månaders tillväxt blir exakt ett år med den årliga avkastningen:
i = (1 + r)1/12 − 1
FV = P · (1 + r)t + M · ((1 + i)n − 1) / i
- P – startbelopp
- M – månadssparande
- r – årlig avkastning (7 % = 0,07)
- t – antal år, n = 12 · t månader
- FV – slutsumma
Exempel
Du börjar med 50 000 kr, sparar 2 000 kr i månaden och får 7 % per år. Så här förskjuts tyngdpunkten mellan det du satt in och det pengarna tjänat åt dig:
| Spartid | Summa insättningar | Avkastning | Slutsumma | Avkastningens andel |
|---|---|---|---|---|
| 10 år | 290 000 kr | 150 461 kr | 440 461 kr | 34 % |
| 20 år | 530 000 kr | 678 557 kr | 1 208 557 kr | 56 % |
| 30 år | 770 000 kr | 1 949 518 kr | 2 719 518 kr | 72 % |
Efter tio år är det mesta fortfarande dina egna pengar. Efter trettio år är nästan tre fjärdedelar avkastning. Det är samma sparande hela vägen – bara mer tid.
Att vänta och spara mer senare
Ett vanligt sätt att skjuta upp ett sparande är att tänka att man tar igen det senare med ett större belopp. Räkna på det innan du bestämmer dig.
- Du sparar 2 000 kr i månaden i 40 år vid 7 %. Du har satt in 960 000 kr och slutar på 4 943 084 kr.
- Du väntar femton år och sparar i stället 4 000 kr i månaden i 25 år. Du har satt in 1 200 000 kr – 240 000 kr mer – och slutar på 3 132 168 kr.
Dubbelt så stort månadssparande, mer pengar in, och ändå 1,8 miljoner mindre kvar. De femton åren du tog bort var de som hade haft längst tid på sig att växa, och ett sparande som startar senare måste vara betydligt större för att hinna ikapp.
När fördubblas pengarna? 72-regeln
En genväg som duger i huvudräkning: dela 72 med avkastningen i procent, så får du ungefär hur många år det tar för ett engångsbelopp att fördubblas.
| Avkastning | 72-regeln | Exakt |
|---|---|---|
| 5 % | 14,4 år | 14,2 år |
| 7 % | 10,3 år | 10,2 år |
| 10 % | 7,2 år | 7,3 år |
Regeln ligger nära det exakta svaret mellan ungefär 4 och 12 %. Vid 7 % fördubblas ett startbelopp ungefär vart tionde år: 100 000 kr blir 200 000 kr, sedan 400 000 kr, sedan 800 000 kr. Vill du ha det exakta talet i stället för tumregeln finns fördubblingstidskalkylatorn.
Vad avgifterna kostar
En avgift syns som en lägre avkastning, och därför drabbar den ränta-på-ränta-effekten och inte bara det enskilda året. Ett sparande på 2 000 kr i månaden i 30 år:
- 7 % per år: 2 338 905 kr
- 6 % per år: 1 949 026 kr
- 5,5 % per år: 1 781 851 kr
En procentenhet i avgift kostade alltså 389 879 kr, eller ungefär en sjättedel av slutsumman. Du kan räkna på det här själv: dra av fondens eller försäkringens årliga avgift från den avkastning du skriver in, så visar kalkylatorn det du får behålla i stället för det som fanns före avgiften.
Vad inflationen gör
Kalkylatorn räknar i kronor, inte i köpkraft. Slutsumman är alltså vad som står på kontot, inte vad pengarna räcker till. Vill du se resultatet i dagens pengar räknar du med en real avkastning i stället – avkastningen minus inflationen, ungefär:
rreal = (1 + r) / (1 + inflation) − 1
Med 7 % avkastning och 2 % inflation blir den reala avkastningen 4,90 %. Samma sparande – 50 000 kr i start och 2 000 kr i månaden i 20 år – ser då ut så här:
- I kronor, 7 %: 1 208 557 kr
- I dagens köpkraft, 4,90 %: 933 113 kr
Det är inte mindre pengar. Det är samma pengar, uttryckta i vad de förväntas vara värda. Vilken inflation som är rimlig att anta bestämmer du själv; 2 % används här bara som räkneexempel.
Genomsnittlig avkastning är inte det du får
En sak som förvånar många: ett sparande som ett år går upp 20 % och nästa år ner 20 % har inte gått plus minus noll. 100 000 kr blir 120 000 kr, och 20 % av 120 000 kr är 24 000 kr – kvar blir 96 000 kr. Genomsnittet av +20 och −20 är noll, men resultatet är −4 %.
Ju mer avkastningen svänger, desto större blir skillnaden mellan det aritmetiska genomsnittet och det du faktiskt sitter på. Kalkylatorn räknar med en jämn årlig avkastning, vilket är rätt sätt att jämföra två sparplaner med varandra, men det betyder att verkligheten sällan ser ut som kurvan. En kurva som går rakt uppåt ska läsas som en illustration av effekten, inte som en prognos för ett enskilt år.
Jämför två sparplaner
Ofta är den användbara frågan “hur mycket mer blir det om jag ändrar något?” Välj Jämför två scenarier så får du två uppsättningar fält, ett resultat per scenario och skillnaden mellan dem uträknad.
Höjer du månadssparandet från 2 000 kr till 3 000 kr, med 50 000 kr i start och 7 % i 20 år, går slutsumman från 1 208 557 kr till 1 716 093 kr. De 240 000 kr du satte in extra blev 507 536 kr – drygt dubbelt upp, för att varje extra insättning också hann växa.
Jämförelsen ligger kvar i adressfältet, så länken du kopierar öppnar båda scenarierna hos den du skickar den till.
När du börjar ta ut pengarna
Ett sparande har två faser, och den andra är den du sparade för. Välj Uttag: I kronor eller I procent, så fortsätter diagrammet förbi den dag insättningarna slutar och visar hur kapitalet betalar ut sig självt.
- I kronor betalar ut samma belopp varje månad. Det är lätt att planera med, och det är också så en kassa tar slut: uttaget tar ingen hänsyn till hur det har gått på börsen.
- I procent läser av kapitalet vid varje uttagsårs början och delar den andelen på tolv månader. Beloppet blir mindre efter ett dåligt år och större efter ett bra – och kapitalet töms inte på det sätt ett fast belopp kan tömma det, eftersom varje uttag är en andel av det som finns kvar. I stället krymper uttagen med kapitalet.
Insättningarna pausas när uttagen börjar, och tidsperioden är hela resan: 30 år med uttagsstart efter 15 betyder femton år av sparande och femton av uttag.
Räkna på 50 000 kr i start, 2 000 kr i månaden och 7 % i avkastning. Efter femton år finns 760 161 kr. Tar du sedan ut 8 000 kr i månaden är kassan tom under år 27; runt 6 700 kr i månaden räcker däremot hela perioden ut. Väljer du 4 % i stället börjar uttagen på 2 534 kr i månaden, och efter trettio år har du tagit ut 560 301 kr och har ändå 1 162 630 kr kvar. Skillnaden är att procentsatsen bara tar en andel av det som finns.
Det här ingår inte
Resultatet är en illustration, inte en prognos.
- Avkastningen är jämn. Fonder och aktier varierar från år till år och kan gå back flera år i rad.
- Skatt ingår inte. Ett ISK eller en kapitalförsäkring beskattas på en schablon som räknas om varje år, och ett vanligt fondkonto beskattas på vinsten när du säljer. Vilket som är fördelaktigt beror på avkastningen, och satserna ändras över tid – därför skulle en skattesiffra som gällde i år se exaktare ut än den är över trettio år. Räkna med att en del av avkastningen går bort i skatt.
- Avgifter ingår inte, men du kan räkna in dem genom att dra av dem från avkastningen – se avsnittet om avgifter ovan.
- Uttagen är före skatt. Beloppet du ser är det som lämnar kontot, inte det som når plånboken.
- Inflation ingår inte, om du inte själv räknar med en real avkastning.
Vanliga frågor
Görs insättningarna i början eller slutet av månaden?
I slutet av varje månad. Det är standardantagandet i finansiella formler och i kalkylprogrammens
FV-funktion, och det ger ett något försiktigare resultat än att sätta in pengarna i början av månaden.
Vilken avkastning ska jag räkna med?
Det beror på vad du sparar i. Ett sparkonto ger den ränta banken anger, medan avkastningen på fonder och
aktier varierar. Att välja en enda siffra är alltid en gissning, så gissa i spann: räkna en försiktig
och en optimistisk nivå och se hur långt ifrån varandra de hamnar. Jämförelseläget är byggt för just
det.
Varför blir 7 % per år inte 7/12 % per månad?
Om 7/12 % lades till varje månad skulle ett engångsbelopp växa med ungefär 7,23 % på ett år, inte 7 %.
Kalkylatorn använder en månadsränta på cirka 0,565 % så att ett års tillväxt blir exakt den årliga
avkastning du angett.
Spelar startbeloppet eller månadssparandet störst roll?
Det beror på spartiden. Startbeloppet har hela perioden på sig att växa, medan den sista insättningen
bara hinner ligga en månad. På kort sikt dominerar därför insättningarna, på lång sikt tar
avkastningen över – i exemplet ovan står avkastningen för 34 % av slutsumman efter tio år och 72 %
efter trettio.
Hur mycket behöver jag spara för att nå ett visst belopp?
Då räknar du åt andra hållet: ange målet och spartiden i
sparmålskalkylatorn, så får du månadsbeloppet som krävs.
Vad händer om jag inte kan spara lika mycket varje månad?
Kalkylatorn räknar med ett fast månadsbelopp. Blir det ojämnt i verkligheten är den enklaste
uppskattningen att använda det du tror blir snittet. Vill du se hur känsligt resultatet är för det
antagandet, jämför två nivåer mot varandra – skillnaden mellan dem är felmarginalen du lever med.
Hur länge räcker pengarna om jag börjar ta ut dem?
Det står i rutan Pengarna tar slut år när du tar ut ett belopp i kronor. Ett streck betyder att
kapitalet räcker hela perioden du angett. Siffran är känsligare för avkastningen än för uttaget: sänk
avkastningen någon procentenhet och se hur många år som försvinner – det är den osäkerheten du planerar
runt, inte den sista hundralappen i månadsbeloppet.