Två gränser, och det är den lägre som gäller
Hur stort bolån du kan få avgörs av två helt olika saker, och de har ingenting med varandra att göra.
Bolånetaket är den ena. Lånet får vara högst 90 procent av bostadens värde, alltså högst nio gånger kontantinsatsen. Den gränsen räknas bara på vad du har sparat, och inkomsten spelar ingen roll för den.
Månadsbeloppet är den andra. Ett större lån kostar mer i ränta och kräver mer i amortering varje månad, och någonstans tar den summa du klarar slut.
Svaret är den lägre av de två. Kalkylatorn visar därför båda på var sin rad, så att du ser vilken det är som håller emot. Det är skillnaden mellan två helt olika råd: går taket före har du ett sparande att fylla på. Går månadsbeloppet före höjer mer kontantinsats bostadens pris krona för krona men gör inte lånet större, utom när den flyttar dig ner ett trappsteg i amorteringskravet.
Varför det här inte är ett lånelöfte
En bank som ger ett lånelöfte räknar på två saker till, och ingen av dem går att räkna ut utifrån.
Den ena är kalkylräntan: banken prövar om du klarar lånet till en högre ränta än den du faktiskt får. Den andra är kvar-att-leva-på-kalkylen — schabloner för vad mat, kläder, försäkring, bil och barn ska antas kosta ditt hushåll varje månad, det som blir över ska täcka boendet.
Båda är bankens egen kreditpolicy. De skiljer sig åt mellan bankerna, de kan ändras utan att någon annonserar det, och de publiceras inte alltid. En kalkylator som låtsas veta dem skulle ge dig en siffra som såg exakt ut och som ingen bank kände igen. Därför gissar den här sidan inte på dem alls.
I stället vänder den på frågan. Du säger själv vad du klarar att betala varje månad, och kalkylatorn räknar ut vad den siffran räcker till med regler som faktiskt är publicerade. Det är en ärligare fråga också: du vet bättre än en schablon vad ditt hushåll gör av med.
Betyder det att du ska hoppa över lånelöftet? Nej — ingen lag kräver det, men mäklare brukar vilja se ett innan de tar emot bud, och det är bankens besked om vad den lånar ut. Men gå till banken med en egen siffra du står för, i stället för att fråga hur mycket du får låna och betrakta svaret som ett mål.
Räkna på ränta och amortering i fältet för månadsbeloppet — inte avgift till föreningen, el, försäkring och underhåll. Det är den delen kalkylatorn kan räkna på, och avgiften varierar så kraftigt mellan bostäder att den hör hemma i bedömningen av en enskild bostad, inte i en gräns för lånet.
Amorteringskravets trappsteg
Amorteringen beror på belåningsgraden, och den är inte jämn:
- Över 70 procent: 2 procent av lånet per år.
- Över 50 men högst 70 procent: 1 procent per år.
- 50 procent eller lägre: inget krav.
När du räknar baklänges, från månadsbeloppet till lånet, ger de trappstegen ett resultat som förvånar: ett större månadsbelopp kan under en sträcka inte köpa dig något större lån alls.
Med 800 000 kronor sparat och 3 procents ränta landar 6 500 kronor i månaden på ett lån om 1 866 667 kronor — jämnt 70 procents belåningsgrad, där kravet är 1 procent. Höjer du månadsbeloppet till 7 000 kronor händer ingenting: svaret är fortfarande samma lån. Det beror på att nästa krona lån skjuter belåningsgraden över 70 procent, och då fördubblas amorteringskravet på hela lånet. Det steget kostar mer än de 500 kronorna räcker till. Först vid ungefär 8 000 kronor i månaden har du råd med språnget, och då hoppar svaret till 1 920 000 kronor.
Kurvan under resultatet visar just det: den är platt över trappstegen och brant emellan.
Formel
Taket: Ltak = K · bmax / (1 − bmax)
Månadsbeloppet: Lmån = 12 · M / (r + a)
L = min(Ltak, Lmån), P = L + K
- K – kontantinsats, M – månadsbelopp, r – nominell årsränta
- bmax – bolånetaket, 0,9 vid köp
- a – amorteringskravet, som i sin tur beror på L
Den sista raden är själva knuten: amorteringen beror på belåningsgraden, som beror på lånet, som beror på amorteringen. Kalkylatorn löser den genom att pröva varje trappsteg för sig — inom ett steg är a en konstant och formeln går rakt igenom — och sedan behålla det största svar som faktiskt hamnar inom det steg det räknades i. Det är också därför den platta sträckan uppstår: mellan två steg finns lån som inte hamnar inom det steg de räknades i.
Exempel
600 000 kronor sparat, 15 000 kronor i månaden, 3 procents ränta, två låntagare:
- Bolånetaket tillåter nio gånger kontantinsatsen, alltså 5 400 000 kronor.
- Månadsbeloppet räcker till 3 600 000 kronor. Det är det lägre av de två, så det är svaret.
- Bostaden får då kosta 4 200 000 kronor — belåningsgrad 85,7 procent, alltså 2 procents amorteringskrav.
- Av de 15 000 kronorna är 9 000 kronor ränta och 6 000 kronor amortering.
- Efter ränteavdraget blir den genomsnittliga kostnaden 12 325 kronor i månaden, men de pengarna kommer i deklarationen året efter, så räkna inte med dem i månadsbudgeten.
Med 300 000 kronor sparat och 40 000 kronor i månaden byter gränserna plats: månadsbeloppet skulle räcka till 9,6 miljoner, men taket stoppar vid 2 700 000 kronor. Då kostar lånet 11 250 kronor i månaden och nästan 29 000 kronor av månadsbeloppet blir över. Här hjälper bara sparande.
Det här ingår inte
Lagfart och pantbrev, kommunal fastighetsavgift, driftkostnader och avgift till bostadsrättsföreningen ingår inte, och inte heller bankens kalkylränta eller kvar-att-leva-på-krav. Räntan är en nominell årsränta som debiteras månadsvis, och den du får hos banken är individuell.
Vet du redan vad bostaden kostar är det bolånekalkylatorn som räknar månadskostnaden. Ska kontantinsatsen sparas ihop först, se sparmålskalkylatorn.
Vanliga frågor
Varför frågar ni efter inkomsten om den inte påverkar något?
Därför att det skärpta amorteringskravet — en extra procent per år vid lån över 4,5 gånger
bruttoinkomsten — togs bort 2026. Ingen regel i lagen kopplar längre amorteringen till inkomsten.
Fältet finns kvar för att visa skuldkvoten, som banken själv väger in, och du kan lämna det tomt utan
att svaret ändras.
Ska jag räkna med dagens ränta eller en högre?
Räkna gärna två gånger. Dagens ränta visar vad lånet kostar nu; en ränta ett par procentenheter högre
visar vad som händer om den stiger, vilket är ungefär den fråga bankens kalkylränta ställer. Skillnaden
är stor: samma 15 000 kronor i månaden räcker till 3 600 000 kronor vid 3 procent och 3 000 000 kronor
vid 4 procent.
Varför blir bostaden dyrare än lånet plus kontantinsatsen jag angav?
Det gör den inte — bostadens pris är precis lånet plus kontantinsatsen. Men kontantinsatsen ska räcka
till mer än så: lagfart och pantbrev tillkommer vid köp av villa, och en flyttbuffert är inte samma sak
som en kontantinsats. Räkna baklänges från vad du faktiskt vill lägga på bostaden, inte från hela
sparkontot.