Vad diagrammet visar
Ett träddiagram ritar ett slumpförsök som sker i steg. Från en startpunkt går en gren till varje möjligt utfall i första steget, och från varje sådant utfall nya grenar till utfallen i nästa steg. Varje gren bär sannolikheten för sitt utfall, givet det som har hänt före på samma väg. Grenarna som går ut från en och samma punkt summerar till 1, och en väg från start till slut är ett utfall av hela försöket.
I exemplet är första dragningen röd med sannolikheten 3/5 och blå med 2/5. Har en röd kula dragits finns 2 röda och 2 blå kvar, så andra dragningen är röd med sannolikheten 2/4. Har en blå dragits finns 3 röda och 1 blå kvar.
Så räknar du
- Längs en väg multipliceras sannolikheterna. Två röda: 3/5 · 2/4 = 6/20 = 3/10. Den andra faktorn är sannolikheten för röd givet att den första var röd, en betingad sannolikhet.
- Mellan vägar adderas sannolikheterna, när en händelse består av flera vägar. En kula av varje färg kan komma som röd–blå eller blå–röd: 3/5 · 2/4 + 2/5 · 3/4 = 6/20 + 6/20 = 12/20 = 3/5.
- Alla vägar tillsammans ger 1. Röd–röd 6/20, röd–blå 6/20, blå–röd 6/20 och blå–blå 2/20 summerar till 20/20.
- Komplementet sparar vägar. Minst en blå är allt utom två röda: 1 − 3/10 = 7/10.
Med och utan återläggning
Läggs den första kulan tillbaka är påsen likadan inför andra dragningen, och grenarna i andra steget får samma sannolikheter som i det första. Två röda blir då 3/5 · 3/5 = 9/25. Dragningarna är oberoende: utfallet av den första ändrar inte sannolikheterna för den andra.
Utan återläggning beror andra stegets sannolikheter på det första, och de står olika på olika grenar. Det är just det träddiagrammet gör synligt: varje gren bär den sannolikhet som gäller just där.
När det passar och när inte
Ett träddiagram passar för försök med få steg och få utfall i varje steg, och särskilt när sannolikheterna ändras mellan stegen eller ordningen spelar roll.
Det passar sämre när:
- Stegen är många. Antalet vägar mångdubblas för varje steg; tio slantsingningar ger 1 024 vägar. Är stegen oberoende och lika räknas sådana sannolikheter med binomialfördelningen.
- Frågan gäller två egenskaper hos samma grupp, utan steg i tid. En fyrfältstabell eller ett venndiagram visar dem tydligare.
Vanliga fel
- Addera längs en väg. 3/5 + 2/4 är större än 1 och kan inte vara en sannolikhet. Längs en väg multipliceras.
- Samma sannolikheter i andra steget utan återläggning. Efter en röd kula är det 2 röda av 4 kvar, inte 3 av 5.
- En väg för lite. En kula av varje färg är två vägar, röd–blå och blå–röd. Räknas bara den ena blir svaret här hälften av det rätta.
- Grenar som inte summerar till 1. Grenarna från samma punkt ska tillsammans vara alla utfall; blir summan mindre saknas ett utfall.
Fördjupning: total sannolikhet och att vända på trädet
Sannolikheten att den andra kulan är röd kan läsas ur trädet: två vägar slutar med en röd kula, röd–röd och blå–röd, så den är 6/20 + 6/20 = 12/20 = 3/5. Det är lagen om total sannolikhet: sannolikheten för en händelse är summan över alla vägar som leder till den. Svaret, 3/5, är detsamma som för den första kulan, trots att andra dragningen beror på den första. Utan att veta hur den första dragningen gick är varje kula i påsen lika sannolik att hamna på plats två som på plats ett.
Trädet kan också läsas baklänges. Om den andra kulan är röd, hur sannolikt är det att den första också var det? Av sannolikheten 12/20 för en röd andra kula kommer 6/20 från vägen röd–röd, så svaret är (6/20)/(12/20) = 1/2. Det är Bayes sats, räknad direkt ur trädet.