Skuldkvoten är alla dina skulder delade med hushållets årsinkomst före skatt. En skuldkvot på 4 betyder att du är skyldig fyra bruttoårsinkomster. Kalkylatorn räknar ut talet och säger vad lagen gör med det, vilket sedan den 1 april 2026 är: ingenting.
Så räknas skuldkvoten
Skuldkvot = (bolån + övriga lån) / bruttoårsinkomst. Räkna med alla som står på lånet, och med inkomsten före skatt. Ett hushåll med 3 400 000 kr i bolån, inga andra lån och 800 000 kr i sammanlagd årsinkomst före skatt har skuldkvoten 3 400 000 / 800 000 = 4,25. Studielån, billån och kortskulder räknas med: skuldkvoten är alla skulder, inte bara bolånet.
Vad skuldkvoten betyder för amorteringen
Fram till den 31 mars 2026 fanns ett skärpt amorteringskrav: lån över 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst skulle amorteras med ytterligare 1 procent om året, utöver det krav som belåningsgraden ger. När Finansinspektionens föreskrifter upphävdes och lag (2026:226) tog över den 1 april 2026 försvann det kravet. Sedan dess följer inget amorteringskrav i lag av skuldkvoten; det är bara belåningsgraden som styr, och den räknar belåningsgradskalkylatorn ut. Raden för gränsen visar därför ett streck. Får regelverket en sådan gräns igen visas den därifrån.
Banken prövar ändå din skuldsättning i sin kreditbedömning, och vilken skuldkvot den godtar står inte i någon lag och skiljer sig mellan bankerna. Kalkylatorn gissar inte på den.
Vanliga frågor
Före eller efter skatt?
Före. Skuldkvoten räknas på bruttoinkomsten, för alla som står på lånet.
Vad är en hög skuldkvot?
Lagen drar ingen gräns längre. Den gamla gränsen för extra amortering gick vid 4,5 gånger
bruttoinkomsten.
Är det samma sak som debt-to-income?
Nej. Det amerikanska talet jämför månadsbetalningar med månadsinkomst; den svenska skuldkvoten jämför
hela skulden med årsinkomsten.